Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Anders Hansen har nyligen släppt sin bok ”Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”.
Anders Hansen har nyligen släppt sin bok ”Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”.
Anders Hansen har nyligen släppt sin bok ”Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”.
Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man drabbas någongång i livet av depression, visar statistik från Socialstyrelsen.
Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man drabbas någongång i livet av depression, visar statistik från Socialstyrelsen.
Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man drabbas någongång i livet av depression, visar statistik från Socialstyrelsen.
1 AV 3
…och hur du lindrar
2 AV 3
Anders Hansen har nyligen släppt sin bok ”Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”.
Foto: Stefan Tell / Bonnier Fakta
3 AV 3
Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man drabbas någongång i livet av depression, visar statistik från Socialstyrelsen.
Foto: Shutterstock

Anders Hansen: Så lindrar du din depression

Depression har blivit en folksjukdom.

Mer än var tredje svensk kvinna och nästan var fjärde man drabbas någon gång i livet.

Men det går att ta sig ur en depression och minska risken att du drabbas igen. Psykiatrikern, tv-profilen och författaren Anders Hansen berättar hur.

– Mitt viktigaste budskap är att du ska söka hjälp om du mår dåligt! Det finns hjälp att få och du är inte ensam.

Depression och ångestsyndrom ligger bakom omkring 40 procent av alla sjukskrivningar. WHO befarar att depressioner inom några år kommer att skapa en större global sjukdomsbörda än någon annan sjukdom.

– Mycket tyder på att det är de mildare depressionerna som ökar mest, och särskilt bland unga kvinnor, men i övrigt är det faktiskt svårt att säga om vi mår sämre i dag än för tio år sedan, säger Anders Hansen.

Depression kan te sig olika

Gemensamt för alla depressioner är att normala glädjeämnen känns meningslösa, men därefter skiljer de sig åt.

En del får ett enormt sömnbehov och är ständigt trötta. Andra kan inte somna och/eller vaknar mitt i natten med en fruktansvärd oro.

Hos en del ökar aptiten och de lägger snabbt på sig extra kilon, andra tappar aptiten helt. En del är oroliga och rastlösa, andra blir apatiska.

Han poängterar att depression kan te sig på olika sätt och ha många olika orsaker. En av de vanligaste missuppfattningarna är att depression bara beror på att hjärnan har för lite av signalämnena serotonin, dopamin och noradrenalin. Visst spelar de tre signalsubstanserna – som påverkas av antidepressiva läkemedel som många får god effekt av – en viktig roll vid depressioner. Men bilden av hjärnan som en feldoserad soppa med bara tre ingredienser är alldeles för enkel, anser Anders Hansen.

– Det är mycket mer komplext än så. Studier visar exempelvis att omkring en tredjedel av depressionerna har koppling till inflammation.

Anders Hansen: Psykisk ohälsa kan förebyggas

Mycket talar också för att våra moderna livsstil kan vara en faktor. Amerikanska forskare följde 657 kvinnor i olika samhällen – på landsbygden i Nigeria och i Kanada samt i amerikanska storstäder. Resultatet visade att ju mer moderniserat ett samhälle var, desto fler kvinnor uppvisade depressionssymtom.

Vår alltmer digitala livsstil, med mycket tid framför skärmar, urholkar skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa som tillräckligt med sömn, motion och att ses på riktigt. Det positiva är att det här går att göra något åt, understryker Anders Hansen. 

– Jag tror att en hel del psykisk ohälsa skulle kunna förebyggas. Tänk om vi ökade antalet steg per dag, prioriterade att ses på riktigt lite oftare och om alla som inte känner sig ensamma stöttade en person som känner sig ensam en timme i veckan.

Återhämtning, motion och god sömn

Anders Hansen berättar att han själv hade ångest som ung. En viktig orsak, tror han, till att vi mår så dåligt kan vara att vi glömt av att vi är biologiska varelser och vad som får oss att må bra.

– Att på djupet förstå hur hjärnan och våra känslor fungerar har hjälpt både mig själv och mina patienter. När man vet hur god sömn, motion och lagom med stress och återhämtning fungerar rent biologiskt och blir det också väldigt motiverande att prioritera sådant hjärnan mår bra av.

– I mitt eget liv kompromissar jag inte med sömn, motion och att undvika oförutsägbar stress. När allt kommer omkring så finns det inget viktigare än välbefinnandet.

Anders Hansens 9 råd mot depression

Ångest och nedstämdhet är ofta försvarsmekanismer. De är båda en normal del av den mänskliga naturen och betyder inte att du är trasig eller sjuk. Och de beror absolut inte på brister i din karaktär!

Prioritera saker som stärker kroppen. Om kroppen mår bra så skapar hjärnan känslor som är behagliga. Fysisk aktivitet är helt grundläggande för vårt välbefinnande. Det minskar både risken att drabbas av depression och att återinsjukna. Rör på dig en halvtimme om dagen. Motionera så att du blir varm i 45 minuter åtminstone tre gånger i veckan. Det viktiga är att du är fysiskt aktiv och all rörelse räknas. Att du rör på dig spelar mindre roll än vilken fysisk aktivitet du utövar.

Vi behöver sova minst sju timmar. Se över din sömnhygien. Skaffa väckarklocka och håll mobilen utanför sovrummet om du har minsta sömnsvårigheter.

Träffa andra på riktigt. Vi människor är sociala djur. Att ha nära tillhörighet till ett fåtal är förmodligen bättre för hälsan än många ytliga kontakter, visar studier.

Se över hur du använder dina skärmar och sociala medier. Dess viktigaste effekt på ditt känsloliv är förmodligen att de tar tid från sömn, motion och riktiga möten.

Lär dig om kroppen och psyket. Kunskap kan ge både ökat lugn och acceptans för hur vi människor fungerar. Det ger dig möjlighet att få ett helikopterperspektiv på dina känslor. Försök kom åt grundorsaken.  

Få känslokoll. Alla känslor är övergående. Annars fyller de ingen funktion. Känner man stark oro kan man pröva att tänka på andningen. Andas långsamt, och låt utandningen vara särskilt lång. Att öva sig att sätta ord på sina känslor har visats sig vara ett annat bra sätt att dämpa oro.

Strunta i lyckan! Att förvänta sig att alltid vara lycklig är inte bara krävande och orealistiskt – det kan få rakt motsatt effekt!

 Allra viktigast - om du mår psykiskt dåligt ska du söka hjälp. Det är inte konstigare än om du har lunginflammation eller allergi. Hjälp finns att få och du är inte ensam.