Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Känner du dig orolig över pandemi, krig, fallande ekonomi, höga boräntor och skenande elpriser?
Känner du dig orolig över pandemi, krig, fallande ekonomi, höga boräntor och skenande elpriser?
Känner du dig orolig över pandemi, krig, fallande ekonomi, höga boräntor och skenande elpriser?
1 AV 2
Psykologens tips: Så kan du må bättre
2 AV 2
Känner du dig orolig över pandemi, krig, fallande ekonomi, höga boräntor och skenande elpriser?
Foto: Shutterstock

8 tips – så hanterar du stress i kristider

Känner du dig orolig över pandemi, krig, fallande ekonomi, höga boräntor och skenande elpriser?

Legitimerade psykologen Agnes Mellstrand reder ut vad som triggar i kris – och hur man kan få hjälp:

– En kris betyder att man står ansikte mot ansikte med saker man inte har kontroll över, och det kan man inte bara sticka ifrån. Både ett ekonomiskt hot och krig triggar vårt stressystem, vårt kamp- eller flyktsystem. 

– Vi kämpar eller flyr.

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial 

Först slog coronapandemin till med full kraft över världen. Sedan följde ett krig med mer mörker, elände och död. 

Som en direkt effekt är inflationen på rekordhöga nivåer samtidigt som elpriser och boräntor skenar. Nästa år väntas vi dessutom gå in i en lågkonjunktur.

Många människor är oroliga över det som händer – och hur det ska utvecklas framöver. 

Stress i ekonomisk kris: ”Ny enorm oro”

– Om vi går tillbaka till början av pandemin så var det en omställning för alla. När kriget i Ukraina bröt ut kom en ny enorm oro, som jag tycker har varit ännu mer påtaglig. Vi har inte pratat så mycket om det, men det finns många människor i vårt land som har erfarenhet av krig i andra länder, där mycket återaktiverats i och med det som händer Ukraina, säger legitimerade psykologen Agnes Mellstrand, som också är aktuell med boken ”Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden.”

Agnes Mellstrand är aktuell med sin nya bok ”Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden.”
Agnes Mellstrand är aktuell med sin nya bok ”Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden.”
Agnes Mellstrand är aktuell med sin nya bok ”Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden.”
Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog.
Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog.
Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog.
1 AV 2
Agnes Mellstrand är aktuell med sin nya bok ”Psykiatri för icke-psykiatriker – om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden.”
Foto: Gothia kompetens
2 AV 2
Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog.
Foto: Marcus Gustafsson

Den ekonomiska kris som följt i spåren av kriget blir till ytterligare ett oroslager i samhället. 

– I många fall kan existentiell ångest över det som händer i världen leda till, om inte till förlamande, men väl mild och måttlig depression eller melankoli. Den typen av olika former av utmaningar med livspusslet, att få saker att gå ihop, skapar ofta grubblerier och sömnsvårigheter. Det finns sårbara människor som går in i depressivitet och till slut inte orkar öppna sina räkningar när de kommer. 

Det här slår hårt mot de som redan har det svårt ekonomiskt och kanske redan lider av depressioner och ångestproblematik. Då kan psykoterapi eller annan professionell hjälp vara en utväg.

Kartlägg olika orostema

Så hur ska man hantera den nya livssituationen, som är hårt präglad av sämre tider och ett krigs- och kärnvapenhot från öst?

– Att fastna i grubblerier, det hjälper varken oss eller ukrainarna. Men att ”sluta bry sig” eller ”stoppa huvudet i sanden” är inte heller ett bättre alternativ och inte önskvärt ur ett större perspektiv. Personer som uttrycker saker i stil med ”det är ingen fara, det här kommer inte att drabba oss” kan liknas vid någon form av förnekande eller tröstetankar som det kallas för inom den kognitiva beteendeterapin. 

Det man däremot kan göra är att kartlägga sina olika orosteman. 

Kanske är man mest orolig för kriget.

Eller är det boräntorna som gnager?

”Att fastna i grubblerier, det hjälper varken oss eller ukrainarna. Men att ”sluta bry sig” eller ”stoppa huvudet i sanden” är inte heller ett bättre alternativ och inte önskvärt ur ett större perspektiv”, säger psykologen Agnes Mellstrand. Foto: Marcus Gustafsson

– På så sätt kan man skapa rutiner och passande strategier. Är man orolig över ekonomin, så aktiveras ofta den oron genom att man nyhetskonsumerar allt om ekonomi flera gånger om dagen. Om man däremot gör nyhetsrapporteringen till en rutin, genom att uppdatera sig en eller två gånger om varje dag, så kan vi bearbeta innehållet på ett mer konstruktivt sätt.

Man kan också schemalägga en egen orosstund några gånger per vecka. Då får man ge utlopp för de tankar som gnager.

Resten av tiden övar man på att skjuta upp orostankarna till den schemalagda stunden.

Så hanterar vi en kris

– Om man vet att man har svårt att somna på grund av oro och grubblerier kan man skriva ner alla sina orostankar på lappar, lägga dem i en burk och bestämma att vi plockar upp dessa tankar när vi har vår planerade orosstund. På det här viset underlättar man för kroppen att gå in i lugn- och roläget på ett mer rimligt sätt när man ska sova. Att tänka ”jag får absolut inte tänka på min oro för ekonomin nu” eftersom jag ska sova kommer bara att leda till att vi kommer att tänka på det ännu mer. Bättre att få det avklarat på lapparna innan.

”Hur fungerar jag?”

Men hur vi hanterar en kris, oavsett vad den beror på, är olika från person till person:

– Vissa går in i undvikande beteende, andra mer in i ett kampbeteende. Därför behöver man bena ut: Hur fungerar jag? Vad behöver jag för att reda ut den här krisen?

Så hanterar du stress och kriser i oroliga tider

1. Kartlägg och dela upp dina olika orosteman så att allt inte blandas ihop i en och samma kompott av oroskänslor. Exempelvis ”krigsoro”, ”ekonomisk oro”, ”oro för min sjuka mamma”, ”oro för barnen”, ”oro för klimatet” och så vidare.

2. Ta ett orostema i taget vid separata tillfällen när du befinner dig i ett mer neutralt tillstånd och fråga dig själv vad du faktiskt kan påverka och göra, och vad du inte kan påverka på varje område. ”Comitta” sen och till det du kan påverka, det vill säga agera på de fronter där du kan göra det. Gå inte in i undvikanden och ”slippamagneten”. Att kunna ge och genomföra ”goda handlingar” ger oss och andra lindring i svåra tider.

3. Inrätta en schemalagd orosstund om du märker att oron tar över och sprider sig. Välj ut en plats och en bra tidpunkt, exempelvis flera gånger per vecka, där du kan sätta dig och i ett bestämt antal minuter, ungefär 15-20 minuter, och få tokälta dina orostankar som du ”skjutit upp” till denna orosstund.

4. Vid exempelvis ekonomisk oro: Problemlös när du inte är i stressystemet på ett vaket och avgränsat sätt, gärna med någon som du har en bra dialog med. Definiera problemet.Brainstorma olika lösningar. Välj ut den eller de lösningar som är de rimligaste och som du aktivt kan genomföra. Genomför dem och utvärdera. Vid behov kontakta en ekonomisk rådgivare för hjälp med ekonomisk problemlösning.

5. Satsa på seriösa och etablerade nyhetskanaler. Skaffa dig omvärldskunskap på ett medvetet sätt. Schemalägg nyhetsintag till exempelvis två gånger om dagen om du märker att du fastnar i ett okontrollerat nyhetsknarkande som får en negativ effekt på dig. Välj gärna exempelvis avgränsade nyhetsprogram tidigare på kvällen om du vet att du blir orolig och uppvarvad av att se de sena nyheterna på TV.

6. Hitta din favoritavslappningsmetod. Det finns olika avslappningsövningar som hjälper kroppen att släppa på anspänning, det finns även mindfulnessövningar och meditationer som kan hjälpa till att förhålla sig till tankar och känslor. Men det kan också vara att hitta andra ritualer som att läsa en rogivande bok eller att lyssna på behaglig musik. Likaså är

oxytocinhöjande aktiviteter bra för att aktivera trygghet och lugn som att dricka en varm kopp med mjölk, ta ett varmt bad, basta, en värmekudde, gå på massage.

7. När du fastnar i oro på dagtid, gör något oväntat, gå emot oron, träffa en kompis, gå ut på en promenad, träna, gör något som du vet att du mår bra av. Kom ihåg att du gör det ”med eller utan oron”. Oron bestämmer inte över dig.

8. Om du upplever att din oro påverkar ditt fungerande på ett påtagligt sätt, att du har svårt att fungera i arbetslivet, i dina relationer och så vidare, be om stöd, ta professionell hjälp. Psykologer är proffs på att hjälpa till vid olika typer av ångestproblematik.

Källa: Agnes Mellstrand, legitimerad psykolog