6 typer av depression och hur du lindrar

Vad är en depression?

Hur vanligt är depression? I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjorde 2017 har var femte svensk fått diagnosen depression minst en gång. Ungefär en tredjedel har återkommande depressioner och kvinnor diagnosticeras i högre utsträckning än män.

En depression kännetecknas av nedstämdhet som hållit i sig i mer än två veckor. Den som är deprimerad upplever att saker som tidigare var intressant eller underhållande inte väcker samma engagemang och glädje. Sömnstörningar, håglöshet, irritabilitet, ångest och förändrade matvanor är också vanligt. 

I dag benämns tillståndet som en folksjukdom. Det stämmer att det är ett utbrett hälsoproblem, som leder till stort psykiskt lidande. Trots utbreddheten är det en sjukdom som, enligt Internetmedicin.se, tros vara underbehandlad.

LÄS OCKSÅ: Dystymi: 9 tecken på att du lider av depressionen

Varför blir man deprimerad? 

Det finns en ärftlig faktor när det kommer till depressionssjukdomar, ofta kan man se att den som drabbas har en nära släkting med liknande erfarenheter. Det kan bero på genetik, men också på uppväxtfaktorer.

Depressioner kan utlösas av svåra händelser i livet, både enskilda och sådana som utspelar sig under en längre tid. Sjukdomar, dödsfall, förlust av jobb, en flytt eller separation är exempel på händelser som kan leda till att man blir deprimerad. 

En teori är också att det förekommer en obalans mellan olika signalsubstanser, som noradrenalin, dopamin och serotonin, vid depression. 

Nedan går vi igenom sex olika typer av depression.

Egentlig depression

Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression. Sjukdomen kan delas in i olika grader: lindrig, medelsvår och svår. 

Vid en lätt eller lindrig depression klarar man av vardagens aktiviteter trots sitt försämrade mående. 

Vid medelsvår eller måttlig depression har man problem med att klara av sina vanliga aktiviteter till följd av sina depressionssymtom. 

Vid svår depression är den drabbade påtagligt funktionsnedsatt och kan behöva vårdas på sjukhus till följ av depressionen. Psykotiska symtom, som vanföreställningar och hallucinationer kan förekomma. Vid svår depression kan man också få tilläggsdiagnosen melankoli. Melankoli kan man till exempel diagnosticeras med om det finns en uttalad viktnedgång till följd av aptitlöshet, sänkt libido, om man lider som mest av sin depression under morgonen, vaknar tidigt på morgonen och inte reagerar känslomässigt på sådant som vanligtvis skulle skapa en reaktion.

Egentlig depression går oftast över av sig själv, men det kan ta lång tid och ett försämrat mående ökar risken för självmord. Därför är det bra att söka hjälp så fort som möjligt.

Behandling: Socialstyrelsens riklinjer rekommenderar att patienter med egentlig depression, oavsett svårighetsgrad, erbjuds terapi. Kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig ha god effekt och är det som primärvården oftast erbjuder. Annan typ av psykologisk hjälp som samtalsstöd och psykodynamisk terapi kan också hjälpa. Eftersom det finns stöd för att fysisk aktivitet kan hjälpa anser Socialstyrelsen att även detta är något som sjukvården kan hjälpa deprimerade med. Även läkemedelsbehandling med antidepressiva preparat är vanligt, exempelvis med serotoninåterupptagshämmare (SSRI). 

LÄS MER: 9 typer av ångestsyndrom och hur du lindrar 

Dystymi – kronisk depression

Dystymi kan beskrivas som en mildare men kronisk typ av depression. Det är en förstämningssjukdom som börjar utvecklas redan i unga år, och den som är drabbad kan gå hela livet utan att förstå att hen faktiskt är deprimerad.

– Den är svårare än nedstämdhet men lättare än egentlig depression. Man har mycket negativa tankar som färgar hela världen i gråtoner. Det är en grundstämning, det är nästan ett personlighetsdrag. För en dystymiker är det november året runt, säger psykologen Tanya Korenivskaia i en tidigare intervju med Hälsoliv.

Orsaken till varför man utvecklar dystymi är inte klarlagd, men det tros bero på både medfödd sårbarhet och uppväxtfaktorer. Barn som växer upp i hem där exempelvis missbruk eller misshandel förekommer kan utveckla dystymi, men det är inte alltid familjeförhållandena som är förklaringen. 

Behandling: Dystymiker bör erbjudas behandling med antidepressiva läkemedel, enligt Socialstyrelsen riktlinjer. Kombinerad behandling av läkemedel och KBT kan också erbjudas i vissa fall. Egenvård i form av att hålla fast vid hälsosamma rutiner kring kost och motion är också bra.

Graviditets-/förlossningsdepression

Det är inte ovanligt att bli nedstämd i samband med att man får barn. Många upplever en dipp strax efter förlossningen, där de kan känna stark ångest, känna sig ledsna och vilsna i föräldraskapet. Baby blues, som det kallas, är hormonellt och brukar gå över inom några dagar. Det är om man fastnar i nedstämdheten i mer än två veckor som man brukar tala om förlossningsdepression. Förutom de klassiska symtomen vid depression skriver 1177 att det kan hända att man har tankar om att skada sig själv eller barnet och att man känner starka skuldkänslor gentemot bebisen. Även medföräldern kan bli deprimerad efter bebisens ankomst. Förlossningsdepression kallas också för postpartumdepression.

En del blir deprimerade under sin graviditet, vilket ibland kallas för graviditetsdepression eller graviddepression. Graviditeten är en stor omställning för många: Vardagen kommer att förändras, man är full av hormoner och förväntas samtidigt vara glad och förväntansfull. I början av 2000-talet gjordes en svensk studie där man bland annat såg att risken att få depressionssymtom är större om man upplever brist på stöd från sin partner och omgivningen. Det tycks också som att en tidigare historia av depression kan öka risken att sjukdomen återkommer under graviditet eller efter förlossning.

Behandling: Det är viktigt att söka hjälp om man är gravid eller nyss fått barn och misstänker att man är deprimerad. Behandlingen ser likadan ut som vid egentlig depression: Man kan få samtalsterapi, antidepressiva eller erbjudas båda. 

Årstidsbunden depression

Blir du nedstämd under vinterhalvåret? Du är inte ensam om att bli låg. Faktiskt kan det röra sig om en årstidsbunden depression – något som tros drabba ungefär tio procent av befolkningen. De här depressionerna är återkommande och följer samma mönster. Det vanligaste är att bli deprimerad under hösten och vintern, för att sedan må bättre under årets soligare månader. men det finns även de som drabbas av vår- och sommardepression. För att få diagnosen ska man ha drabbats vid samma tid två år i rad. 

Varför man får den här depressionen är inte klarlagt, men det finns en misstanke om att vår biologiska klocka hamnar i otakt av årstidsväxlingarna. 

– Man brukar prata om en sårbarhet. Vissa är sårbara för förändringar i årstid och ljus. Andra har andra sårbarheter, man kan exempelvis ha sårbarhet för att ta kritik eller stress, säger Fredrik Sandin, legitimerad psykolog, i en tidigare intervju.

Årstidsbunden depression, som på engelska kallas SAD (seasonal affective disorder), har samma symtom som egentlig depression. Utöver dem är det vanligt att känna ett ökat sötsug och extrem trötthet, som inte går över trots mycket sömn.

Behandling: Antidepressiva läkemedel kan sättas in vid årstidsbunden depression. Om depressionen infaller på senhöst och vinter kan det fungera att exponera sig för mer ljus. En promenad under dagens soltimmar kan lindra, men något som också studeras är ljusterapi. Ljusterapi innebär att patienten får sitta i ett ljusrum med lampor som imiterar solljus. Socialstyrelsen anser inte att ljusterapi ska erbjudas till patienter eftersom det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd, men möjligheten finns. Precis som vid egentlig depression kan både antidepressiva läkemedel och samtalsterapi lindra symtomen.

Depression vid utmattningssyndrom

Stressrelaterade problem är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dag. Diagnosen utmattningssyndrom är inte ovanlig. Tidigare kallades det även för utmattningsdepression, men det är något missvisande. Symtomen vid utbrändhet varierar från person till person och alla som är utbrända blir inte deprimerade. Man brukar i stället tala om att man får en sekundär depression.

Ibland förväxlas utmattningssyndrom med depression, trots att sjukdomsförloppen och symtom skiljer sig. I en artikel i Läkartidningen skriver psykiatrikern Marie Åsberg att en felaktig depressionsdiagnos vid utmattningssyndrom kan förlänga tiden det tar att återhämta sig. 

Åt andra hållet kan det ibland vara svårt att märka att man är deprimerad om man samtidigt har typiska utmattningssymtom som irritabilitet, trötthet, ångest och skuldkänslor. Om man är utmattad kan det vara bra att uppmärksamma om några nya depressionsliknande symtom uppkommer.

Behandling: Vid utmattningssyndrom med samsjuklighet i depression behandlas depressionen med antidepressiva och samtalsterapi, exempelvis kognitiv beteendeterapi som också kan hjälpa vid utmattning. 

LÄS OCKSÅ: Är du mer stressad än du tror? Symtomen på utmattning som många missar 

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, kännetecknas av att den drabbade får återkommande depressioner men också episoder av mani. Under de maniska perioderna känner sig personen upprymd, har starkt självförtroende och mycket energi. Vid mani är det lätt att den bipoläre tappar omdömet och kan till exempel dra på sig stora skulder eller äventyra sin hälsa på olika sätt. Personen kan ha perioder mellan depression och mani där hen inte uppvisar några symtom på sjukdomen. Det finns också något som kallas för blandtillstånd, där mani och depression går in i varandra eller växlar väldigt fort. 

Den vanligaste varianten av sjukdomen kallas typ 1, och innebär att både de depressiva och maniska episoderna är svåra. Vid bipolär sjukdom typ 2 är de maniska symtomen lindrigare, och kallas för hypomani. 

Under både mani och depression kan den sjuka drabbas av psykos, det vill säga en förvrängd bild av verkligheten. Vid en depressiv psykos är det inte ovanligt att drabbas av vanföreställningar om att man blir utsatt för komplotter eller blir förföljd, så kallad förföljelsemani. 

Behandling: Vid bipolär sjukdom behövs ofta medicinsk behandling för att förebygga och lindra både de depressiva och de maniska symtomen. Litium är det vanligaste läkemedlet som används för att stabilisera humöret, men det är inte ovanligt att sätta in även antidepressiva. De flesta med bipolär sjukdom behöver, enligt 1177, kombinera medicinering med psykoedukation, samtalsstöd och ibland annan psykologisk behandling.