Ny metod avslöjar Alzheimer tidigare

SVENSK STUDIE. Nu hoppas forskarna kunna upptäcka Alzheimer i hjärnan tidigt, och då kunna på påbörja förebyggande behandling.

1 av 3: SVENSK STUDIE. Nu hoppas forskarna kunna upptäcka Alzheimer i hjärnan tidigt, och då kunna på påbörja förebyggande behandling.

Bengt Winblad, professor i geriatrik.

2 av 3: Bengt Winblad, professor i geriatrik.

Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap.

3 av 3: Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap.

En ny svensk studie ökar hoppet för att upptäcka Alzheimers sjukdom i tid och därmed kunna hitta behandlingar mot sjukdomen.

Redan 20 år innan symptomen bryter ut kan man se inflammatoriska förändringar i hjärnan.

– Det här ett viktigt bidrag för att förstå sjukdomen, vad som händer i hjärnan innan du får symtom, säger Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Instituet, som lett studien.

Andra har också läst

Alzheimer är vår vanligaste demenssjukdom. Ungefär 100 000 svenskar är drabbade och varje år får cirka 25 000 diagnosen. 70 procent av alla demensjuka lider av just alzheimer.

Det handlar om ett smygande sjukdomsförlopp där det ofta kan vara svårt att ställa diagnosen och kanske ännu svårare att acceptera sjukdomen. Många gånger misstar man det för vanligt åldrande.

Sjukdomen kännetecknas av förtvining av hjärnans nervceller, speciellt de som rör minnet. Betydligt tidigare sker anhopning av små klumpar i hjärnan som kallas senila plack vilka innehåller äggviteämnet betaamyloid.

Syns i tidigt stadium

Forskarna från Karolinska Institutet i Huddinge har med en så kallad positronkamera (PET) över tid kunnat studera flera sjukliga förändringar i hjärnan. Förutom att forskarna såg förekomst av amyloid plack kunde de uppmäta en ökad mängd av en speciell grupp inflammatoriska gliaceller som kallas astrocyter, som, på ett så tidigt stadium som 20 år innan man får symtom på sjukdomen, har betydelse för utvecklingen av sjukdomen.

Delvis ärftligt

Rönen har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Brain.

– Det här ett viktigt bidrag för att förstå sjukdomen. Det kan betyda att man om man kan sätta in behandling tidigare än i dag, kanske kan förhindra att sjukdomen bryter ut eller göra sjukdomsförloppet långsammare, säger Agneta Nordberg.

Alzheimers sjukdom är delvis ärftligt. Den svenska forskargruppen har studerat medlemmar ur familjer med fyra olika kända mutationer och en grupp patienter som drabbats av alzheimer, men som inte är av den ärftliga typen.

– Dessa genetiska förändringar är mycket ovanliga och tillhör man dessa familjer med ärftlig alzheimer, har man 50 procents risk att drabbas. Detta är väldigt unika undersökningar och det är första gången som så här påtagliga inflammatoriska förändringar med ökade astrocyter rapporteras vid så här tidigt stadium av alzheimer, säger Agneta Nordberg.

Utveckla läkemedel

Eftersom de nya rönen visar att sjukdomsprocessen som leder till Alzheimers sjukdom börjar många år innan de första symptomen visar sig, innebär det enligt forskarna, att man i ett tidigt skede skulle kunna behandla sjukdomen förebyggande eller utveckla nya behandlingar.

Möjligen kan dessutom påverkan på astrocyterna bli ett hjälpmedel när man försöker utveckla nya läkemedel.

"Kan göra diagnoser"

Bengt Winblad, professor på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet har inte varit med och genomfört studien, men imponeras av resultaten.

– Här har de beskrivit en tidig diagnostisk markör och att man kan göra diagnoser 20 år innan vi som kliniker kan ställa den kliniska diagnosen och det är ett stort steg. Tanken på framtida behandling är att komma in så tidigt som möjligt, helst innan symtomen börjar, säger Bengt Winblad.

Tecken på Alzheimer

Tidiga tecken:

Problem med minnet

Förändrad tidsuppfattning

Svårt att prata

Känslor av oro och nedstämdhet

Svårt att följa med i tv-program eller förstå sammanhang när man läser tidningen.

Känna svårighet i att vara ensam, även kortare stunder.

Senare tecken:

Svårare att utföra praktiska sysslor som att betala räkningar, handla och laga mat.

Svårt att känna igen sig och hitta, först utomhus men sedan också hemma.

Aggressivitet och misstänksamhet.

Man kan få en annan uppfattning om hur saker och ting förhåller sig än vad omvärlden har.

Källa: Vårdguiden 1177.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här