Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 20 nov 2018 20:00

Uppdaterad 21 nov 2018 08:46

Ny medicin mot migrän lindrar och botar

En spruta i månaden. Då kan man slippa, eller lindra sina migränattacker.

En spruta i månaden. Då kan man slippa, eller lindra sina migränattacker.

1/2

Foto: Shutterstock

Professor Lars Edvinsson har ägnat 30 år åt ett litet protein i hjärnan som kan ge migrän. Nu har det resulterat i en medicin.

Professor Lars Edvinsson har ägnat 30 år åt ett litet protein i hjärnan som kan ge migrän. Nu har det resulterat i en medicin.

2/2

Foto: Lunds universitet

Över en miljon svenskar lider av migrän.

Ett nytt läkemedel kan göra att var femte drabbad helt slipper sin migrän och hälften halverar sina anfall.

Nu får professor Lars Edvinsson i Lund pris för jobbet bakom medicinen.

Cirka 15 procent av befolkningen lider av migrän. Majoriteten är kvinnor och attackerna är som värst i medelåldern. 2-3 procent av alla människor plågas mer än fyra dygn i månaden och cirka en procent har kronisk migrän - de har fler dagar med smärta än utan.

Sedan tidigare vet man att  "må bra"-ämnet serotonin kan påverka migränens förlopp. Det finns läkemedel som förebygger och mildrar attacker genom att aktivera receptorer för serotonin, men de fungerar inte för alla, kan ge biverkningar på hjärt- kärlsystemet och kan för vissa patienter ge kronisk migrän. 

För snart 30 år sedan upptäckte professor Lars Edvinsson, internmedicinare och experimentell kärlforskare i Lund, att en gen som via sköldkörteln styr kalkbalansen i kroppen har ett helt annat uppdrag i hjärnan och i känselnerver. Där styr genen tillverkningen ett ämne som heter CGRP - calcitonin gene-related protein.

– Det är en fundamentalt viktig signalmolekyl i hjärnan och i känselnerverna generellt, säger han.

"Jag har haft huvudvärk i 20 år, nu är den helt borta."

Ämnet tillverkas på många håll i hjärnan. I den delen av hjärnstammens smärtförmedlingscentral som heter trigeminusgangliet tillverkar hälften av nervcellerna CGRP. Den andra hälften har i stället mottagare, receptorer för ämnet. När CGRP binder in på receptorn skapas en kedjereaktion som resulterar i att vi känner smärta. 

Nu har Lars Edvinssons forskning blivit läkemedel. Precis som med årets Nobelpris i medicin handlar det om ett ämne som använder sig av immunförsvarets verktyg. 

Lars har hittat en antikropp som slår ut receptorn. Läkemedlet heter Aimovig och substansen heter Erenumab. Det har godkänts för försäljning i Sverige och företaget bakom, Novartis, hoppas nu att det ska få ingå i högkostnadsskyddet så att fler patienter kan få ta del av det.  I USA är det godkänt sedan i somras och där har nu över 200 000 patienter behandlats.

– Vi hade ett möte här i Lund nyligen. Då var det en kvinna som reste sig upp och berättade: "Jag har haft huvudvärk i 20 år, nu är den helt borta." Då känns det riktigt bra! säger Lars Edvinsson.

Vad beror migrän på?

– I dag anser vi att migränattackens startpunkt är i hypotalamus. 

Hypotalamus  är en struktur som ligger centralt i hjärnan som dirigerar kroppens produktion av stresshormoner och könshormoner. Man har sett att det sker förändringar i hypotalamus redan dagen före attacken. Därifrån sprider sig signalerna vidare ner till hypofysen och uppåt till omkopplingsstationen i thalamus för vidare transport till storhjärnan, men också till hjärnstammen där centra för ljud- och ljuskänslighet, och illamående påverkas.

Så fungerar den nya medicinen

Varför gör det ont att ha migrän? 

– Trigeminusgangliet i hjärnstammen skickar signaler dels från huden, ansiktet, näsan, käken, dels runtom i hjärnan och till den hårda hjärnhinnan. Därifrån samlas informationen i neuronen som skickar den vidare till hjärnstammen och skapar smärtupplevelsen.

Precis i början av migränanfallet kan man kopplat till det få en synfältspåverkan, en aura, som efter att den gått över kan följas av huvudvärken. Detta är en synpåverkan som är övergående och finns hos ca 20 % av migränpatienterna.

Varför får bara vissa migrän?

– Det finns en ärftlighet. Man gjorde en genkartläggning nyligen, och hittade 44 olika gener, men vilka gener som är förändrade skiljer sig åt mellan olika familjer.  

Finns det någon fördel med migrän?

– Det vet man inte men många framstående tänkare och filosofer tror att det är så. Darwin var en sådan person. Han menar att gener som inte positivt verkar försvinner medan de med fördel för överlevnad kan stanna kvar. Han menar att det måste finnas något gott i detta men har inte något svar. Det finns en liten minskad risk för att dö av blödning i samband med förlossning. Koagulationen är lite mer effektiv.

Hur fungerar medicinen?

– Genom att antikroppen fäster på receptorerna kan inte mottagarcellen aktiveras av CGRP. Medicinen fungerar som en p-klamp, kan man säga. 

Hur många blir bättre?

– Om du tar alla patienterna som varit med i studierna är 20 procent superresponders. De slipper migränattackerna helt. För 50 procent av patienterna halveras antalet migrändagar och attackerna blir kortare, säger Lars Edvinsson.

– För de sista 30 procenten verkar det inte påverka sjukdomsförloppet.

Hoppas på ett piller mot migrän

Man tar läkemedlet med en spruta, en gång i månaden.

– Man får en liten penna, ungefär som diabetiker har. Det är en autoinjektor, den sprutar in en milliliter och sen är det klart. 

På marknaden har det även kommit ut läkemedel som verkar genom att binda in på själva CGRP-molekylen och också hindrar att den kan aktivera receptorerna. Ett av detta är hittills godkänt i Sverige, men det finns ännu inte till försäljning.

Han har gott hopp om att det så småningom kommer ett tablett med samma effekt som injektionerna, de har studierna i Fas III och om inget går fel kan de komma inom ett par år.

Nu har Lars Edvinsson fått pris för sitt arbete av stiftelsen "Forska! Sverige". Priset delas ut 28 november, men han är långt ifrån färdig med jobbet. 

– Jag vill fortsätta klura. Vi har nya molekyler som kanske kan peta igen hålet och hjälpa de 30 procenten som CGRP inte funkar på.