ANNONS
X
EXPRESSEN.SE

"Nätdejtat men är mest losers som svarar"

Publicerad 6 apr 2013 09.00

Foto: Eric Hood

Manspanelen svarar på dina frågor. I panelen ingår: Robert Aschberg, Macus Birro, Pigge Werkelin och Leif GW Persson. Manspanelen publiceras i Expressen Söndag varje vecka.

Har du frågor? Mejla din fråga hit: manspanelen@expressen.se

Formulera din fråga och avsluta med en valfri signatur och din ålder.

Jag är en tjej på 43 som har svårt att hitta någon man att skapa en relation med. Jag har både lämnat och blivit lämnad i tidigare relationer. Och jag har medvetet eller omedvetet undvikit att efter det senaste förhållandet träffa någon ny man. Dessutom har jag tyckt att jag ville att min son, som är 17 år nu, skulle få en lugn och trygg uppväxt utan en massa dejting hit och dit från min sida. Jag har haft några one-night stands, men inte haft ett seriöst eller stadigt förhållande på 10 år!

Testat nätdejting, men tycker att det mest är losers som svarar. En man som jag träffade över en fika, undrade lite fnysande varför en sån som jag, som var snygg, trevlig och klarar sig själv, var ute på nätet. Drev jag med folk eller, undrade han. Jag har bra självförtroende och gillar att vara med männi­skor. Är absolut inte bitter eller­ trångsynt. Har absolut inget problem med killar, tvärtom så har jag många killkompisar och får komplimanger av dom. Vi pratar mycket om relationer, och de frågar varför jag är singel. Jag kan inte svara dom, utan säger att jag inte är mogen. Men det är jag.

Har testat att vara på kill­aktiviteter som matlagning, vinprovning, testat skytte och spårkurs med hunden, men inget napp. Gamla gubbar i 65+ småflirtar för glatta livet, men jag är 43! Jag försöker att flirta och le mot killar som jag är intresserad av, men det hjälper inte.

På resor tänker jag att jag kanske träffar nån trevlig prick som man kan ha trevligt med och som kanske kan leda vidare till ett förhållande. Jag vill inte ha barn eller leva ett familjeliv på det sättet som man gör med småbarn. Vad är det som gör att bara pensionärerna vågar sig fram? Har märkt att när jag är i Stockholm verkar killar vara mer framåt än i Skåne.

Har ni råd och tips på hur jag ska göra? Måste man vara ­desperat eller? Tacksam för hjälp.

Tjej, 43 år

 

---

MANSPANELEN SVARAR

Pigge svarar: Våga be om hjälp

Modet att vara tydlig och be om hjälp. Berätta för kill- och tjejkompisar att du inte vill vara singel längre och be om hjälp. Det finns grymt många amatörkopplerskor och kopplare som älskar att föra ihop människor. Fördelen med dem är att de ofta känner båda parter och troligen vet om man skulle kunna fungera ihop. De blir som ett bra filter som sorterar bort det som inte passar. Du behöver bara berätta ärligt vad som önskas och sedan vara hopplöst rak med dem du träffar så löser sig allt. Lite läskigt men väldigt spännande.

-

Leif GW svarar: Han kommer säkert i vår - på en vit springare

Vem tycker om gamla gubbar? Inte ens andra gamla gubbar och i ditt fall är det väl ett bra tag dit. I övrigt tycker jag att dina kärleksproblem verkar både överkomliga och uthärdliga. Och i vår så kommer han säkert ridande in i ditt liv. På en vit springare, givetvis.

-

Marcus svarar: Planera inte, lev och ha roligt

Du gör matematik av kärlekslivet. Du styr upp ditt öde. Det funkar aldrig. Låt livet hända. Försök inte planera vem eller hur du ska kolla in någon, flirta eller så. Lev och ha roligt. Se vad som händer. Gå in i äventyr och relationer med ett öppet och varmt hjärta. Jag tror att det just desperat man INTE ska vara, vilket så klart är lättare att avråda ifrån än att skaka av sig. Men försök. Drömmen slår in när man slutar skissa på den.

-

Robert svarar: Säg som det är!

Ljug inte för dina killkompisar, för då ljuger du mest för dig själv. Säg som det är, att du är mogen - kanske till och med rätt så sugen - på ett förhållande. Och om inget hjälper i Skåne får du väl ta tåget till Stockholm.