Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa halsoliv i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Jodtabletter på apoteket.
Jodtabletter på apoteket.
Jodtabletter på apoteket.
Lapp på luckan i Norge – slut på jodtabletter.
Lapp på luckan i Norge – slut på jodtabletter.
Lapp på luckan i Norge – slut på jodtabletter.
1 AV 2
Jodtabletter på apoteket.
Foto: Torstein Bøe / TT NYHETSBYRÅN
2 AV 2
Lapp på luckan i Norge – slut på jodtabletter.
Foto: Ole Berg-Rusten / TT NYHETSBYRÅN

Experter larmar: Riskabel rusning efter jodtabletter

Kriget i Ukraina har fått svenskar att bunkra jodtabletter och hämta ut sina receptbelagda mediciner.

Rädslan för strålning från skadade kärnkraftverk och kärnvapen har gjort att apoteken ökat försäljningen. 

Men rusningen är inte till någon nytta.

Det menar berörda myndigheter och läkemedelsindustrin.  

– Jag är mest orolig för är att människor tar jodtabletter helt i onödan. Man kan få biverkningar och faktiskt bli jodförgiftad, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.

Expressen listar experternas tips om vad du borde ha i ditt hemmaapotek i stället.  

I pandemins början var det febernedsättande läkemedel samt - besynnerligt nog - toapappret som tog slut i hyllorna. Även receptbelagda läkemedel hamstrades i så pass hög grad att uttagen till sist begränsades till tre månader i taget. 

Ukrainakriget fått svenskarna att börja hamstra så smått igen, exempelvis överlevnadsvaror och mediciner. 

”Hämta dina recept i god tid så du har en liten buffert”, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening. Foto: Sveriges Apoteksförening

Även första hjälpen-kit har gått åt. Precis som i början av pandemin har en del människor nu också passat på att ta ut sina receptbelagda läkemedel. Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, berättar att de sett en liten ökad försäljning.

– Men den är marginell, den spelar ingen roll. Jag har fått nya siffror i dag, och vi ser ingen risk för problem med läkemedelsförsörjningen i Sverige, säger han. 

Men Johan Wallér varnar för att hamstring kan skapa en bristsituation. 

– Det är viktigt att patienter som verkligen behöver sina läkemedel kan få dem. 

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium! Här hittar du allt vårt premiummaterial 

Onödigt att bunkra jodtabletter

Många medier har rapporterat om rusningen efter jodtabletter. Apoteas vd Pär Svärdson berättade i DN i början av mars att försäljningen ökade från en eller två förpackningar jodtabletter per dag till 1500 stycken förpackningar. 

Orsaken är rädslan för strålning från skadade kärnkraftverk i Ukraina samt oro för att Putin trycker på kärnvapenknappen. 

Johan Wallér tycker att rapporteringen är överdriven.

– Jodtabletter är inte vanligt läkemedel, ingen dagligvara. En del apotek har dem inte ens. Om det blir en plötslig efterfrågan är det klart att de tillfälligt kan ta slut. 

Så skyddar jodtabletter

Vid utsläpp från ett kärnkraftverk, exempelvis en olycka, skyddar jodtabletter sköldkörteln mot radioaktivt jod.  

Om man redan har jod i kroppen blockeras det radioaktiva jodet så att sköldkörteln inte tar upp det. Risken för att senare drabbas av sköldkörtelcancer minskar, i synnerhet för barn och unga. 

Personer över 40 år behöver dock inte jodtabletter, forskning visar att de inte riskerar att utveckla sköldkörtelcancer efter intag av radioaktiv jod.

Det är viktigt att jodtabletter tas i god tid. Optimalt är mellan 24 timmar före och två timmar efter man andats in radioaktiv jod.

Det ska komma larm före ett utsläpp så det finns tid, enligt Peder Kock på Strålsäkerhetsmyndigheten. Om man tar jodtabletter för sent kan det faktiskt förvärra i stället.

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten.se och myndighetens utredare Peder Kock 

”Kan bli jodförgiftad”

Enligt alla myndighetsexperter Expressen talat med är jodbunkrandet onödigt. 

– Det jag är mest orolig för är att människor tar jodtabletter i förebyggande syfte helt i onödan. De kan ha biverkningar, man kan faktiskt bli jodförgiftad, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket som bland annat arbetar med bristläkemedel.

Enligt Läkemedelsverket kan bunkring av jodtabletter göra mer skada än nytta
Enligt Läkemedelsverket kan bunkring av jodtabletter göra mer skada än nytta
Enligt Läkemedelsverket kan bunkring av jodtabletter göra mer skada än nytta
Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, säger: ”Jodtabletter kan ha biverkningar”.
Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, säger: ”Jodtabletter kan ha biverkningar”.
Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, säger: ”Jodtabletter kan ha biverkningar”.
1 AV 2
Enligt Läkemedelsverket kan bunkring av jodtabletter göra mer skada än nytta
Foto: ERIK SIMANDER
2 AV 2
Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, säger: ”Jodtabletter kan ha biverkningar”.
Foto: Läkemedelsverket / Läkemedelsverket

 

Jodtabletter delas ut i förväg till de som bor kring Sveriges tre kärnkraftverk Forsmark, Oskarshamn och Ringhals i händelse av utsläpp. Idag är 23 500 askar med 10 jodtabletter i varje ask förhandsutdelade till hushåll i närheten. Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB och berörda länsstyrelser utredde behovet och anser att det är större. Från 1 juli i år utökas de så kallade beredskapszonerna kring kärnkraftverken och 180 000 askar ska delas ut på förhand. 

Dessutom har Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna jodtabletter i nationella och regionala lager, berättar utredaren Peder Kock på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Det finns gott om jodtabletter. Vi rekommenderar ingen att köpa jodtabletter på egen hand. Man får jodtabletterna via förhandsutdelning eller så delas de ut under pågående olycka, säger han. 

”Det är så stora avstånd” 

Även om det sker ett utsläpp från en kärnkraftsreaktor i Ukraina finns inte behov för svenskar att ta jodtabletter. Det är långt, mellan 80 och 150 mil, till reaktorerna i Ukraina, beroende på vilken anläggning det gäller. 

– Vi har förstärkt beredskapen och vi har gott om jodtabletter om det skulle behövas. Jag känner mig trygg, säger Peder Kock, utredare som arbetar med skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten. Foto: Strålsäkerhetsmyndigheten

– Det finns en utspädningseffekt på vägen och sen beror det på väder och vind. Det är så stora avstånd att koncentrationen i luften blir låg, det finns inte behov av jodtabletter, säger Peder Kock.

Strålningsövervakningen är god i dag, tycker Peder Kock. Den förstärktes rejält efter Tjernobylolyckan. 

– Jag känner mig trygg, säger han.

Du kan följa strålningsnivåerna

Strålsäkerhetsmyndighetens 28 gammastationer mäter kontinuerligt gammastrålningen två meter över marken i Sverige. Man kan följa mätresultaten av strålning nästan i realtid från från 39 europeiska länder via samarbetsorganet European Radioactivity Data Exchange Platform (EURDEP). 

Vid en kärnvapenexplosion kommer de största doserna från radioaktivt nedfall på marken. Då har jodtabletter mindre verkan. Peder Kock påminner om att det finns fler radioaktiva ämnen än jod, som cesium, strontium och tellur.   

Vid ett eventuellt utsläpp från en kärnkraftsanläggning i Ukraina är Peder Kock mer bekymrad över senare följdeffekter, som att det kan påverka svensk livsmedelsproduktion. 

– Radioaktivt nedfall kan ansamlas i vissa livsmedel, som svamp. 

Kolla husapoteket: Det här är bra att ha hemma

Experternas tips om sådant som alltid är bra att ha hemma i husapoteket:

 Om du har en pågående läkemedelsbehandling så se till att hämta ut receptbelagda läkemedel i god tid innan det tar helt slut. Det skapar en bra buffert hemma. Detsamma gäller om du regelbundet använder receptfria läkemedel, exempelvis mot allergi eller magbesvär. 

Inflammationsdämpande, smärtstillande och febernedsättande läkemedel som paracetamol och ibuprofen, är bra att hemma – om du har barn är det bra att ha läkemedlen i flytande form eller som stolpiller.

Antihistamintabletter, som kan användas vid allergiska reaktioner eller för att lindra extra besvärliga insektsbett.

Håll koll på läkemedlens hållbarhetsdatum med jämna mellanrum. 

Pincett.

Det finns en typ av sax, Listersax, som är praktisk för att klippa upp kläder, bandage och förband.

Plåster och kompresser i olika storlekar samt kirurgtejp för att fästa kompresser. 

Sårtejp, eller suturtejp som den ibland kallas, i form av smala tejpremsor. Den kan användas för att föra ihop mindre sårskador.

Elastisk binda, till exempel för att linda stukningar.

Tryckförband finns att köpa färdiga. Du kan också göra tryckförband själv genom att vika ihop kompresser, linda gasbinda runt och / eller något tyg hårt kring skadan.

Skavsårsplåster som lindrar, skyddar och underlättar läkning.

Kylbalsam och hydrokortisonkräm, som kan lindra vid lättare solsveda.

Febertermometer.

Avsvällande nässprej eller näsdroppar, för att behandla tillfällig nästäppa.

Vätskeersättning, om du kräks eller får diarré.

Medicinskt kol, att använda vid förgiftningar. Kontakta alltid Giftinformationscentralen på telefonnummer 010-456 67 00 innan du använder medicinskt kol.

Xylocain, alsolsprit, alsolgel eller hydrokortisonkräm som kan lindra insektsbett.

Bedövande hudsalva för att minska smärtan om du exempelvis behöver göra rent skrubbsår.

 

Källor: Johan Wallér, VD Svenska Apoteksföreningen, Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetsansvarig Apotek Hjärtat, 1177 om att stoppa blödning, 1177 om husapotek