Minskad risk för våldsbrott kopplas till vanlig medicin
Forskarna ser ett samband mellan en vanlig medicin mot högt blodtryck och minskad risk för våldsbrott.
Medicineringen tycks dämpa aggressivitet, enligt en ny studie.
– Vi ser det här väldigt tydligt. Vi gjorde väldigt många analyser, där vi tittade på olika grupper och just det här med våldsbrott var genomgående en lägre risk, säger Yasmina Molero, forskare vid Karolinska institutet, KI.
Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial
Läkemedelsgruppen det handlar om är vanliga betablockerare som används för behandling av olika typer av hjärtproblem – högt blodtryck (hypertoni), förmaksflimmer och hjärtsvikt, men även ångest. Med betablockerare arbetar hjärtat lugnare och mer effektivt. Medicinering tar ner effekterna av stresshormoner och signalsubstanser som adrenalin och noradrenalin. Även hjärtfrekvens, blodtryck och puls sänks.
Så mycket lägre var risken för våldsbrott
Nu har forskare vid Karolinska institutet även undersökt om det finns ett samband mellan behandling med betablockerare och minskad risk för våldsbrott i en ny observationsstudie. Resultat från den nya studien, som publicerats i den medicinska tidskriften Plos Medicine, visar att perioder med medicinering av betablockerare var förknippade med 13 procent lägre risk att bli misstänkt för våldsbrott.
– Vi ser absolut ett väldigt tydligt samband. Vi gjorde väldigt många analyser, där vi tittade på olika grupper, och just det här med våldsbrott var genomgående en lägre risk under perioder som personer behandlades med betablockerare. 13 procent är kliniskt relevant, säger Yasmina Molero, forskare vid Karolinska Institutet.
1,4 miljoner personer med i studien
I studien har forskarna jämfört perioder med och utan betablockerare hos samma individer under åtta års tid, rapporterar forskningssajten Forskning.se. Totalt ingår 1,4 miljoner personer i Sverige i undersökningen.
– I kliniska sammanhang har man ibland behandlat aggression hos vissa patientgrupper, personer med autismspektrumstörningar, schizofreni, intellektuella funktionsnedsättningar och traumatiska hjärnskador med betablockerare. Tanken har väl varit att betablockerare har aggressionsdämpande effekter, vilket mindre studier pekat på, men det har inte funnits några jättestora studier på det tidigare, säger Yasmina Molero.
Forskaren: ”Det finns ett samband där”
Hur går ni vidare med de här resultaten?
– Det här är en observationsstudie. Vi kan inte säga att betablockerare ger en lägre risk för våldsbrott, men vi kan säga att det finns ett samband där. Nästa steg kan vara att man gör randomiserade kliniska prövningar, där man ger en grupp patienter betablockerare och en annan placebo eller någon annan medicin. Man skulle också kunna göra laboratoriestudier kring det här.
Så än så länge är det för tidigt att gå ut med några behandlingsrekommendationer?
– Ja, innan dess krävs det fler stora observationsstudier – gärna också från andra länder än Sverige – samt randomiserade kliniska prövningar, säger Yasmina Molero.
Så funkar betablockerare
Eftersom betablockerarna minskar arbetet i hjärtat under aktivitet, används de även för att minska den smärta som uppstår vid kärlkramp.
Källa: HJÄRT-LUNGFONDEN
LÄS MER: Amandas ”panikångest” var hjärtfel – var nära att dö
LÄS MER: Johanna, 26, fick livet tillbaka med nytt hjärta
