Liknande minnesstörningar vid TBE och schizofreni
Patienter med covid-19 och fästingburen TBE riskerar samma typ av kognitiva störningar med minnesproblematik som personer med schizofreni eller bipolär sjukdom.
Orsaken tycks vara höga halter av kynurensyra i hjärnan.
Nu pågår ett intensivt svenskt forskningsarbete för att lösa gåtan som kan lindra symtomen för de här patientgrupperna.
– Vi har forskat under en längre tid för att hitta en strategi för att sänka kynurensyra i hjärnan, säger Lilly Schwieler, forskare vid KI.
Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial
Förra året rapporterades 476 laboratoriebekräftade fall av TBE i Sverige till Folkhälsomyndigheten. Ungefär 30 procent av de som drabbas får kognitiva störningar och långvariga minnesbekymmer.
Enligt forskarna kan orsaken vara förhöjda halter av kynurensyra i hjärnan efter infektionen – något som blockerar olika receptorer och orsakar minnesproblematik. Höga halter av kynurensyra förekommer också hos patienter med olika psykiatriska sjukdomar – däribland schizofreni och bipolär sjukdom.
Ju högre halter, desto mer förvirring
Kynurensyra är ett naturligt förekommande ämne i hjärnan. Vid för hög produktion ger det upphov till kognitiva besvär – som besvär med minnet.
Professor Sophie Erhardt och Lilly Schwieler, Senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutets institution för fysiologi och farmakologi, leder forskningen kring kynurensyra och kognitiva störningar.
– Vi har forskat under en längre tid för att hitta en strategi för att sänka kynurensyra i hjärnan. Vi har kommit en bra bit på vägen, men vi kan inte säga att vi riktigt är i mål. Vi jobbar med olika mekanismer, och det kanske skiljer sig hur man ska behandla en person med schizofreni med höga nivåer av kynurensyra i hjärnan och en patient med TBE eller långtids-covid som har det. Vi kan behöva använda oss av olika principer för hur vi ska sänka produktionen av kynurensyra, säger Lilly Schwieler.
LÄS MER: Deras liv förändrades för alltid efter fästingbettet
”Kan vi nå fram till det blir vi jättelyckliga”
Målet med forskningsarbetet på sikt är att hitta en behandlingsform, i bästa fall ett läkemedel, som kan sänka kynurensyrenivåerna i hjärnan hos de drabbade patienterna.
– Det är tanken, det är dit vi vill. Kan vi nå fram till det blir vi jättelyckliga. Men vi vet inte om det är ett och samma läkemedel som skulle kunna passa för samtliga patientgrupper även om den gemensamma nämnaren handlar om att sänka nivåerna av kynurensyra.
Forskarna har även kunnat se att halterna av kynurensyra ökar hos personer med covid-19, åtminstone i det akuta insjuknandet. Hur värdet förändras över en längre tid är dock mer osäkert.
Minnesstörningar näst vanligaste symtomet
– Nu väntar vi in material för att se hur det ser ut vid lång covid-infektion, där kognitionssymtom i form av minnesstörningar är näst vanligaste symtomet efter andningsproblem. Även hos patienter med postcovid är trötthet i kombination med minnesstörningar också väldigt vanligt. Så den gruppen är vi naturligtvis också intresserade av att studera mer i vår forskning, säger Lilly Schwieler.
LÄS MER: Corona eller förkylning? Symtomen att ha koll på
LÄS MER: De smittades av TBE – sen tog livet en mörk vändning
