Marzena var beroende av shopping

Långsamt, men ändå med bestämda och värdiga steg, går hon nerför gatan. Det är mitt i det pulserande Stockholms city, och det är här de dyra butikerna ligger på rad.

 Marzena stannar till, tittar i ett skyltfönster, och tänker på hur det var. Då, när hon bara var tvungen att kliva in och handla, handla, handla. Driven av en kraft som hon inte kunde stå emot.

Kan drabba alla

 En shopaholic, köpberoende, en person som lugnade sitt inre genom att handla mer och mer. Precis som en spelare som satsar större och större belopp, som en matberoende som äter och äter trots att hon inte längre är hungrig, som en alkoholist som dricker vidare trots att hon redan är full.

 Det kan drabba alla, kvinnor och män, rika och fattiga.

 - Det är så skönt att vara fri från det där, säger Marzena och ser verkligen lycklig ut. I dag tar jag en promenad i stället för att handla, eller så spelar jag golf. Och när jag handlar gör jag det för att jag måste och när min budget tillåter det.

Dålig självkänsla

 Marzena är 43 år och bor med sin sambo mitt i Stockholm. Hon är född i Polen och där fanns inte så mycket att köpa på den tiden, innan öst hade öppnats mot väst.

 Och så mycket att handla för hade hon inte heller. Att tjäna egna pengar och shoppa var något hon saknade. Men hon tog igen det senare.

 I dag jobbar Marzena som art director på en reklambyrå och tjänar bra. Hon spelar golf hon reser ibland och hon kan handla, om hon vill.

 Marzena har ett bra liv. Men precis som för alla andra, det finns hakar.

 - Jag shoppade för att jag hade dålig självkänsla, jag försökte kompensera den genom att köpa mer och mer. Jag är fortfarande väldigt känslig för vad folk tycker och tänker om mig, säger hon. Och jag vill inte vara sådan. Men det tar sin tid att komma dit, allt tar sin tid.

"Kaos"

 Vi träffas på hennes kontor och vi är där lite för tidigt och tänker att hon kanske har tid ändå.

 - Nej, ni får vänta lite, säger Marzena bestämt. Jag har mycket att göra.

 Receptionisten serverar oss svart kaffe och jag och fotografen sätter oss i varsin skinnfåtölj i foajén.

 Det är ett kontorshus med många olika företag och med receptionen gemensam. Man har en plats att hänga kläder och de rockar och kappor som hänger där är alla svarta, grå och mörkgröna.

 Alla utom en, en snygg röd kappa, och utan att jag någonsin träffat Marzena så känner jag direkt att den måste bara vara hennes.

 Så kommer hon och hon verkar aningen stressad och vi sätter oss i ett litet rum och hon berättar om sitt köpberoende, om hur hon handlade för att få lugn i sitt inre och hur hon till slut hamnade i ännu större kaos.

 - Att köpa ett märkesplagg dämpade ångesten för en stund, säger hon. Det lyfte självkänslan, jag kände mig lite viktigare, lite bättre än alla andra.

Prada och Fendi

 Marzena kunde gå runt i butikerna och bara handla utan att tänka på vad hon köpte.

 Kreditkortet var lösningen på alla problem, de gav henne nya dyra byxor, en sval sommarklänning eller en ny väska från Louis Vuitton, Prada eller Fendi. Det var saker som gjorde henne stark och betydelsefull. Som fick henne att må bra.

 - Det är klart att kompisar och vänner undrade lite, men ingen såg det som något problem, ingen sa något. Jag blev dessutom expert på att dölja det.

 Men det höll inte, trots att Marzena tjänade bra och jobbade mer än någonsin, så räckte inte pengarna till. Hon fick ta nya lån för att betala gamla skulder och hamnade i en ond cirkel.

 - Jag kände bara att jag inte grejade det längre. Jag förstod jag att jag var tvungen att göra något, att ta tag i problemet, att be om hjälp.

Såg "Lyxfällan"

 Så såg hon ett program på tv, Lyxfällan på trean, om en kvinna som förköpte sig på tyger. Hon såg en möjlighet för sig själv så hon skrev till programmet som just då behövde en singeltjej från Stockholm med bra jobb.

 Marzena kom med och plötsligt fanns det en lösning, någon som trodde på henne, som kunde ge henne en ny chans.

 - Det kan tyckas märkligt att gå ut med sådana här problem i tv, säger Marzena. Men för mig var det bra, då visste jag att hela Sverige hade koll på mig.

 - Och det var nog först då, när de staplade upp allihop framför mig, som jag verkligen insåg att jag hade nått botten.

Bestämde sig

 Marzena fick lära sig att hålla igen, hon fick en budget att hålla sig till, hon tog hand om sitt destruktiva beteende. Och på något sätt kom hon rätt.

 Hon bestämde sig, helt enkelt. Att ändra sig. Och det krävdes en stark vilja och massor av energi för att hitta den nya vägen.

 - Jag började vägra att må dåligt, säger hon bestämt, men ändå leende. Det var en skön känsla när jag kunde gå in i en butik igen utan att trösthandla.

 Hon säger att hon för säkerhets skull fortfarande brukar lämna kreditkortet hemma när hon går ut och att hon har bankkonton som hon inte kommer åt.

 - Men det är inte kreditkortets fel att jag handlar. Det hänger bara på mig själv.

Eget företag

 Marzena vill gärna vara en förebild för andra som hamnat i ett köpberoende. Hon vill visa att det går att ta sig ur det.

 - Det handlar om att vända det destruktiva beteendet till något positivt. Att tänka på att det alltid kommer något gott ur ett misslyckande.

 Hon har startat ett företag som ordnar swoppingträffar och en hemsida, där man ska kunna byta kläder med varandra, är på gång. 

 Och själv går hon då och då till second hand-butiker.

 - Men det gäller att inte handla för mycket, där heller.

Koll på garderoben

 Vi bestämmer oss för att gå ut på stan för att ta flera bilder. Och vi går ut i foajén igen och Marzena tar sin kappa och det är den röda.

 Hon skrattar när jag berättar.

 - Jag har bra koll på min garderob numera, säger hon. Det händer att jag ibland köper på impuls, något jag inte behöver. Men då lämnar jag tillbaka det. Svårare är det faktiskt inte.

 Och ibland tänker Marzena på allt hon kunde ha fått i stället för alla de väskor hon köpt genom åren. 

 - Men vadå, alla gör vi fel ibland. Det är ju skönt att man kan inse det.