Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MANSPANELEN

Publicerad 7 feb 2019 14:30

Marianne: Min man tycker jag skämmer bort barnen

Mariannes make tycker att hon är för lättpåverkade när det kommer till barnen.

Mariannes make tycker att hon är för lättpåverkade när det kommer till barnen.

1/2

Foto: Shutterstock

Manspanelen svarar och ger råd.

Manspanelen svarar och ger råd.

2/2

Min man tycker att jag är för lättpåverkad av barnen.

Det är sant att jag gör allt de vill, ses när de vill och har sett till att pengarna räckt när de behövt större boende. Men jag är noga med att vara rättvis mellan sonen och dottern och egentligen tänker jag att pengar är något som går i arv så man kan lika gärna skicka dem vidare när de håller på att bygga upp sina liv.

I dag får ju de flesta människor vänta på arvet tills pensionsåldern och då är det så dags. 

Dessutom tänker jag att rollerna förändras med tiden. Jag har vänner som kräver att deras vuxna barn ska fortsätta spela efter samma regler som när de var barn. Fira julen hos dem på deras vis, gå upp på morgonen som de skulle när de var tonåringar, sitta vid samma platser, till och med. Helst skulle de väl placera de vuxna barnen i separata rum från deras sambor också.

LÄS OCKSÅ: 6 vanligaste grälen som förstör din relation

Nu är våra barn vuxna, vi har blivit farföräldrar och jag tänker att tiden har kommit för oss att börja bidra, att finnas där för dem på det vis de behöver oss och när vi behövs. Min man är kanske lite mer som våra vänner, att han tycker att det är hans sätt som är det rätta och att de ska anpassa sig. Han muttrar, men följer med. Det händer att vi blir oense, men det blir inga större bråk. Mest att det är lite trist och att jag undrar hur man kan förklara det så att han förstår. Hur tycker ni man ska göra med vuxna barn?

Vi har det bra ställt, inte så att vi är lånefria, men vi ska väl inte bo kvar i villan hela livet. Sommarstugan skulle jag gärna skriva över på barnen, fast där sätter maken ner foten just nu så det får vara. 

//Marianne

Manspanelen svarar och ger råd

Plura Jonsson: "Ta saker som de kommer"

Det är inte lätt det där med barn och vad de ska göra och inte göra. Samma sak gäller för oss vuxna individer. Jag tror man får ha en lite passiv roll, ta saker som de kommer, det finns inga rätt eller fel här, låt den som vill sova få göra det. Dagens samhälle med skilsmässor och delade familjer och därmed dubbelt så mycket släkt borgar för konflikter, var, när, hur mycket och till vem? Lägg inte bördan på barnen, det är vi vuxna som skall vara just den vuxne i rummet. Ni verkar ju vara sansade du och din man, fortsätt att prata, få inte panik, man kan bara göra så gott man kan.

Martin Melin: "Finns inga regler"

Jag gillar hur du tänker när du skriver att det väl är bättre att hjälpa sina barn när de verkligen behöver det, vilket är lite tidigare i livet än när de blir pensionärer. Jag tänker likadant. Att din man inte tänker som du får stå för honom tycker jag, men samtidigt verkar det som att när det kommer till annat än ekonomin så accepterar han att ni tycker olika och han köper läget, låter dig bestämma. När det gäller ekonomin får man ändå respektera honom att han tycker att ni ska ha ert och barnen får ha sitt, eller skaffa sitt. Jag antar att ni har delad ekonomi och då får ni helt enkelt kompromissa hur mycket ni ska hjälpa till ekonomiskt. Det finns ju inga regler som säger att föräldrar måste hjälpa sina barn, och så länge barnen klarar sig så kanske föräldrarna kan få ha lite guldkant på sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: 5 kriser som kan krossa din relation 

Pigge Werkelin: "Ska i möjligaste mån klara sig själva"

Vuxna barn är vuxna och skall i möjligaste mån klara sig själva. Att finnas där med tid för dem och barnbarn när det behövs och när vi mor- och farföräldrar har behov att umgås är väldigt friskt. Vi som blivit föräldrar och kommit till åldern lever betydligt längre nu än tidigare och har också ett behov av bra ekonomi tills det är slut. Tycker inte att man skall ha ett krav om att ge bort saker innan vi faller ifrån. Arv har alltid delats ut efter döden vilket är sunt och är det som blev över beroende på hur länge man lever och hur man lever.