"Hjälp! Jag kan inte glömma mitt ex"
Läser aldrig böcker, men i går lånade jag en bok: "Det är något som inte stämmer".
Jag läste ut boken samma kväll, som jag lånat den. Det gick helt enkelt inte att sluta.
13 november 2016, fick jag samma besked som Martina Haag beskriver i boken.
Jag bara "dog" den dagen - allt i boken är precis det som jag går och har gått igenom - men jag är fortfarande inte i hamn. Allt känns så fruktansvärt.
Ljuget - sveket - barnen - alla mina försök till att rädda något, som inte gick att rädda, ja allt.
När min exman gav mig beskedet gick han i mål och startskottet gick för mig.
Det har gått två år nu och jag kan inte glömma mitt ex. Det blir färre gånger mellan alla tårar, men varför kan jag inte sluta vilja ha honom tillbaka?
Jag har ett välbetalt arbete - fin bil - stuga i fjällen - massor av vänner och arbetskamrater och framför allt mina barn - börjat ett sportigt aktivt liv, ja - jag har allt, men är ändå förtvivlad emellanåt.
Kommer JAG någonsin att gå i mål?
//På botten känns det som, men ändå flytande, 50 år
MANSPANELEN SVARAR OCH GER RÅD
Plura Jonsson: "Tiden läker alla sår"
Den här världen är och kan många gånger vara väldigt grym mot oss stackars människor. Tiden läker alla sår sägs det ju, men man måste nog hjälpa till lite själv också, att gå och gräva ner sig i ett gammalt förhållande är inte bra, det säger ju sig själv. Jag skulle kunna bombardera dig med floskler som "tids nog kommer den rätta", "prata med en terapeut" och så vidare. Men det hjälper inte dig, eller hur? Nej, då tror jag mer på Evert Taube och "Så länge skutan kan gå". Om blott en dag eller två så håll till godo ändå, för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få.
LÄS OCKSÅ: 7 saker som aldrig är okej i en relation
Martin Melin: "Acceptera att det är över"
Det är ju alltid en i en relation som först tar upp frågan om skilsmässa. Och för den personen går separationen ofta mer smärtfritt än för den som blir lämnad. Men ingen mår bra när man skiljer sig. I ditt fall är det ju så att du hade, och har, känslor för din partner. Han har inte det för dig. Eftersom det gått två år så kommer ni förmodligen inte bli ihop igen och det enda som gäller för dig nu är att acceptera och inse att det är över och att han är borta. Med andra ord - glöm honom. Du måste börja se om ditt egna hus, inte det som varit. Börja dejta, börja träffa andra. Bli inte förvånad om du märker att "oj då, livet är ju rätt kul ändå". Ta för dig!
Fråga manspanelen
Skriv och fråga om allt som rör relationer - stort som smått.
Mejla: manspanelen@expressen.se
Formulera din fråga och avsluta med valfri signatur och din ålder.
Pigge Werkelin: "Lev ett nytt liv på dina villkor"
Jag har inte läst boken men förstår. Erfarenhetsmässigt så kommer alla vidare på ett eller annat sätt. Först går man ner i diket där det är väldigt svårt att veta vad som är rätt. Till slut är man så djup nere att allt blir rätt bara man gör något. 50 år och du har ett helt liv framför dig men du måste släppa tankarna på exet och börja leva ett nytt liv på dina villkor. Allt tar tid och bara att vara femtio gör att du har så mycket erfarenhet att du antagligen vet vad du vill och inte vill. Se framåt och prova nya hjulspår samt våga vara nyfiken och tydlig. Världen ligger öppen för dig och det finns hur många möjligheter som helst bara du stänger dörren till det som varit och vågar öppnar många nya.
