Stefan Sauk är inte den machomannen som folk tror.
1 av 2: Stefan Sauk är inte den machomannen som folk tror. Foto: Olle Sporrong
"Jag var med och mytbildade den i början, jag tyckte det var coolt att vara lite macho", säger Stefan.
2 av 2: "Jag var med och mytbildade den i början, jag tyckte det var coolt att vara lite macho", säger Stefan. Foto: /IBL

Stefan Sauk, 63: "Jag gråter för minsta lilla"

Skådespelaren Stefan Sauk, 63, förknippas ofta med machoroller.

I filmen "Videomannen" spelar han däremot han en alkoholiserad man som samlar på VHS-kassetter. För egen del har han nära till känslorna.

– Jag är väldigt lättrörd.

Här svarar han på 18 snabba frågor.

1. Vad var det bästa med 80-talet? 

– Det var en otroligt intensiv period för mig. 1980-84 gick jag på Teaterhögskolan i Göteborg. Första hälften var jag inne i teaterpedagogik, grävde i min egen navel och slogs med mina demoner och ambitioner. 

2. Vilka var demonerna? 

– Oj, jag har en hel pluton bakom ryggen som jag fortfarande bekämpar. Men då var det väldigt mycket prestationsångest. Jag skulle vara bäst hela tiden, och det skapade mycket nervositet. Men sista året kom jag över den, och hittade nycklarna med hjälp av en pedagog. Mina demoner i dag är att jag inte tycker att jag räcker till, att jag inte är bra nog på att fokusera. Jag har så jävla mycket att göra och så kommer det förfrågningar från höger och vänster, "kan du inte göra det här". Men det hinner jag ju med, tänker jag. Sedan sitter jag där med jobb upp till knäna. Jag jobbar mer eller mindre hela tiden, med olika projekt, film och ljudböcker. 

LÄS OCKSÅ: Pia Johanssons nya karriär: Jag pratar med ekorrar och hundar 

3. Hur blir det med privatlivet? 

– Jo det hinns ju med ibland. Jag tycker om att resa, umgås med vänner och göra roliga saker. Nu var jag uppe och var med på surströmmingspremiären i Kallax, sedan var jag och fiskade lax i Boden. 

Stefan Sauk

Ålder: 63. 

Gör: Skådespelare.

Bor: Lägenhet i Bromma utanför Stockholm. 

Familj: Dottern Lova, 25.

Aktuell: Spelar huvudrollen i filmen "Videomannen", som handlar om en VHS-samlare med alkoholproblem. I filmen möter han en alkoholiserad kvinna, spelad av Lena Nilsson, som är besatt av 80-talet. Är även aktuell med bland annat enmansföreställningen "Tillfälligt utbrott" som går på Sverigeturné i höst. 

4. Vad finns det för missuppfattningar om dig? 

– Jag har släpat på en machobild i alla år, men den är föga sann. Jag var med och mytbildade den i början, jag tyckte det var coolt att vara lite macho. Sedan har jag gjort vissa roller som kan ha förstärkt bilden. Men det är en missuppfattning att jag skulle vara tuff och farlig. 

5. Vad är du mest nöjd med hos dig själv? 

– Hm, jag är inte så jävla nöjd med mig själv. Möjligen att jag tänker egna tankar, jag vågar tänka egna tankar. Jag ställer mig hela tiden lite vid sidan om för att se: Är det här som alla säger? Stämmer det eller inte? 

LÄS OCKSÅ: Sven Melander: "Jag är tillfälligt friskförklarad" 

6. Hur är det med kärleken? 

– Den finns väl någonstans. Det rubricerar jag som privat och brukar inte prata om i intervjuer. Det är väl kanske därför folk tycker att jag är stökig och besvärlig. 

7. När är du riktigt pinsam? 

– När jag blir lite för engagerad. Jag kan bli lite påstridig när jag tycker att andra inte ser det uppenbara. 

8. Vilken är din dolda talang? 

– Jag vet att jag är ett bra bollplank, en terapeut för kamrater som behöver kamratstöd. Jag tar mig alltid väldigt mycket tid och engagerar mig. Jag har lyckats komma med bra råd. Men det gäller andra, inte mig själv. 

LÄS OCKSÅ: Leif GW: ”Jag har provat i stort sett alla droger” 

9. Hur håller du dig i form? 

– Jag har inga knep för det. Jag har nog en genetisk gräddfil. Vi föds ju med olika genetik, och en del människor ser ut som jag, medan andra inte ser ut som jag. Sedan har jag alltid tränat i livet. Jag håller på med karate och yoga. Karate är intressant, därför att det grundar sig i zenbuddhismen. I dag vet alla vad mindfulness är, men alla vet inte vad zen är. Jag brukar säga att mindfulness är en sorts "zen light" för korkade amerikaner. För det är lite vad det är. Mindfulness är zen i en enklare och mer lättsmält form. Men alla vägar bär till Rom, så jag klankar inte ner på mindfulness. Kör på. 

"Den har en svart humor som jag gillar", säger Stefan om nya filmen "Videomannen" där han spelar mot Lena Nilsson. Foto: Andreas Wessberg

10. Har du någon gudstro? 

– Inte så att jag säger att jag tror på den guden, den guden eller den guden. Jag säger som de gamla indianerna, att man måste respektera gåtan. Det är ju en stor gåta att vi som är så intelligenta bara skulle ha fått det här livet och sedan skulle allting vara slut, och man skulle bara vara jord. Det är svårt för oss att hacka i oss, men det kanske finns något som vi inte känner till. Vi tror att vi vet allt, men jag tror inte att vi gör det. 

11. När gjorde du senast något som du ångrade? 

– Jag tror inte att man ska ångra saker faktiskt.

12. Om du kunde ändra något hos dig själv, skulle du göra det då?

– Ja absolut. Jag, och säkert många med mig, strävar ju alltid efter att förbättra. Man vill göra sig själv lite bätre för sig själv, för att må bättre. Jag skulle inte pilla med hur jag ser ut, forma omhuvudet eller bända ihop tänderna - det får vara som det är. Men jag skulle nog ge mig själv lite mer tålamod.

13. Vad är det absolut godaste du vet? 

– Färska kokta havskräftor! Med lite aioli och ett glas vitt. 

14. Vilket är ditt bästa köp? 

– Min lägenhet som jag köpte 2001. I stället för att betala en jävla massa stålar till någon annan som tjänar grova pengar på hyresgäster kan man faktiskt betala pengarna till sig själv, även om det är banken som är mellanhand. 

LÄS OCKSÅ: Lotta Engberg om livsglädjen efter skilsmässan 

15. Om du hade obegränsat med pengar, vad skulle du köpa då? 

– Någon gammal bil, bara för att ha den och köra med ibland. Det finns en massa gamla fina bilar som är som riktiga konstverk. Sedan skulle jag direkt finansiera ett filmprojekt för att sätta en spotlight på tjuvjakten av noshörningar i Afrika. Vi håller på med ett sånt projekt. 

16. När grät du senast? 

– Du vet, det gör jag ibland i mitt jobb. Jag tror faktiskt att jag gjorde det i samband med att jag läste in en ljudbok ganska nyligen. Så det var nog professionellt senast. Jag spelade in en liten kortfilm i Italien i somras, och då var det också en sådan scen. Men jag är otroligt lättrörd och jag gråter för minsta lilla. Kanske bara att se någonting som jag ömmar för, som en gammal människa som kämpar med sina ben. När jag såg barnfilmer tillsammans med min dotter grät jag mer än vad hon gjorde. 

17. Vad har du för favoritserie? 

– Jag såg en som heter "Fauda", jättebra gjord och intressant. Finns på Netflix. 

18. Vad längtar du efter just nu? 

– Att ta en bastu!