Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT

Publicerad 29 sep 2019 19:00

Mikaela, 35: ”Svärmor lät oss aldrig vara i fred, ens i sängen”

Mikaela blev betagen av sin svärmor från första stund, men snart började det charmiga sättet att gå henne på nerverna.

Mikaela blev betagen av sin svärmor från första stund, men snart började det charmiga sättet att gå henne på nerverna.

Foto: Shutterstock

I ”Läsarna berättar: Ur verkliga livet” berättar 35-åriga Mikaela om hur hennes svärmors gränslösa sätt höll på att ta kål på kärleken.

När Hugo och jag var nykära tryckte han alltid bort samtalet då det var hans mamma som ringde. Jag tyckte det var taskigt av honom. Mamman var ju änka, och Hugo var enda barnet. Inte förrän vi hade förlovat oss fick jag träffa min blivande svärmor. Och direkt blev jag så såld på Hugos mamma att jag började kalla henne ”Underbara Ulla”. Fast det gillade inte Hugo. Varför förstod jag inte, för Ulla hade verkligen allt. Hon var rolig, spontan, öppenhjärtig, bra på att lyssna och lätt att lära känna. Kanske hade Hugo oroat sig för att hon skulle älta fiaskot med hans förra fästmö, som flytt i panik från bröllopet och lämnat Hugo som ett levande frågetecken. Hugo hade känt sig som världens mest utskrattade tönt och ämnet var fortfarande hyperkänsligt. Men hans mamma nämnde inte ett ord om det där. 

Jag tänkte att han blev svartsjuk för att Ulla tog över showen.

Snart började vi umgås med Ulla på regelbunden basis. Vi turades om att göra söndagsmiddag och på lördagar besökte vi ofta någon utställning eller åkte och storhandlade. Men Hugo var inte riktigt med, antingen la han sig i soffan och glodde på tv, eller så gick han bakom oss och släpade benen efter sig. Jag tänkte att han blev svartsjuk för att Ulla tog över showen, men hon fick ju uppmärksamhet för att hon var glad och positiv, inte sur och tjurig som Hugo. Många män gav henne också uppskattande blickar, och jag frågade Hugo varför hon inte gift om sig än. Då grymtade han att hon i så fall först fick skaffa sig ett eget liv.

La sig i bröllopsplaneringen

Vad han menade med det fick jag veta när det blev påsk. Hugo och jag fått låna Ullas lantställe där vi i lugn och ro skulle planera för bröllopet i augusti. Hela bilresan satt Hugo tyst och trist, men jag njöt av att tänka på de långa lediga dagarna vi skulle ha för oss själva. Som en harpalt skuttade jag i förväg på stigen som ledde fram till den röda stugan med sjötomt och brygga och allt man kunde önska sig.

I samma ögonblick som jag skulle sätta nyckeln i låset slogs dörren upp och jag trodde inte mina ögon. Där stod Ulla i rutigt köksförkläde, glatt pladdrande om den goda maten på spisen och påsktårtan som väntade. Hur kunde hon vara så fräck! Men när jag tittade på Hugo såg han inte ens förvånad ut.

Jag skyllde på huvudvärk och gick direkt och la mig i det lilla gästrummet. Medan jag väntade på att Hugo skulle komma hörde jag hans enstaka hummanden bryta in i Ullas ivriga röst. Jag gick ut i köket för att ta ett glas vatten, och där satt Ulla och Hugo vid köksbordet med ett stort pappersark framför sig. Ingen av dem sa något. Jag lutade mig fram för att se vad de höll på med. Och blev så arg att jag ville tömma glaset rätt ner i Ullas nacke. De satt med bordsplaceringen till vårt bröllop, det som Hugo och jag skulle göra tillsammans! Men detta var bara början. 

LÄS OCKSÅ: Experten: Så slipper du bråk med svärmor

Ultimatumet: Välj mellan förhållandet eller mamma

Ulla borrade sig in i vårt liv som en fästing, vad vi än hade för planer så lyckades hon slinka med. I tid och otid kom hon rännande hem till oss. Och Hugo blev en feg toffel, sa aldrig ifrån när Ulla höll på och styra och ställa. Till slut kunde vi inte ens få vara i fred i vårt eget sovrum, för ibland stannade Ulla kvar helt ogenerat, fastän vi själva gått och lagt oss och kunde när som helst klampa in utan att knacka bara för att säga att hon tänkte gå hem.

Vi hörde Ulla ropa genom brevinkastet att hon glömt sin handväska.

Jag begrep varför Hugos förra fästmö hade avblåst deras bröllop i sista stund, och ju närmare bröllopsdagen kom, desto mer kände jag för att göra samma sak och bara fly från alltsammans. En kväll när det var knappt två veckor kvar innan vigseln bestämde jag mig. Hugo måste välja. Ville han gifta sig med mig fick han dumpa sin morsa. Efter tre djupa andetag la jag mig bredvid honom i sängen där han låg på rygg och tittade i taket. Plötsligt for han upp med handen över hjärtat som om han fått ett slaganfall. Instinktivt la jag armarna om honom och höll fast så hårt jag kunde. Efter en stund sjönk han ner mot min axel och grät. Jag kysste hans panna, han kysste min hals och snart kysstes vi lika vilt och passionerat som den gången då Hugo friat och hela min kropp sa ja. Och just då, när jag öppnat mig för honom igen, då ringde det på dörrklockan och vi hörde Ulla ropa genom brevinkastet att hon glömt sin handväska. På två röda hade Hugo slängt på sig morgonrocken och tågat till ytterdörren. Därifrån hörde jag honom ge Ulla en avhyvling som lät så mitt i prick genomtänkt att han måste ha övat sig i förväg.

LÄS OCKSÅ: 5 vanliga och onödiga gräl par har – så undviker du dem

Men det underbara med Ulla var att hon tog den skarpa tillrättavisningen som en gåva. Och vad vi fick med oss var, att inga andra än vi själva kan stå upp för hur VI vill ha det. Därför är vi så otroligt tacksamma i dag när våra två små vildingar jämt är välkomna hem till farmor Ulla och hennes man farbror ”Klister”, som egentligen heter Krister. Annars hade Hugo och jag aldrig fått vara i fred.

Mikaela, 35