1 av 4: Skådespelaren: "Jag skulle vilja resa till Japan"
Hett med Persbrandt. "Det går hett till - i alla fall på repetitionerna! Det är väldigt roligt att jobba ihop med Micke, vi testar alla känslor", berättar Marie Richardson.
2 av 4: Hett med Persbrandt. "Det går hett till - i alla fall på repetitionerna! Det är väldigt roligt att jobba ihop med Micke, vi testar alla känslor", berättar Marie Richardson. Foto: Cornelia Nordström
Det är inte första gången Marie gör den viljestarka ladyn i "Macbeth": "Jag spelade henne i Södertälje, precis efter att jag hade gått ut scenskolan - då var jag 25... som jag minns det såg jag det som en bra och fruktansvärt spännande roll, men jävligt svår att förstå."
3 av 4: Det är inte första gången Marie gör den viljestarka ladyn i "Macbeth": "Jag spelade henne i Södertälje, precis efter att jag hade gått ut scenskolan - då var jag 25... som jag minns det såg jag det som en bra och fruktansvärt spännande roll, men jävligt svår att förstå." Foto: Mattias Edwall
Till våren dyker Marie Richardson i tv-serien "Innan vi dör", tillsammans med Alexej Manvelov och Adam Pålsson. "Det var härligt att slippa vara offer den här gången", säger hon.
4 av 4: Till våren dyker Marie Richardson i tv-serien "Innan vi dör", tillsammans med Alexej Manvelov och Adam Pålsson. "Det var härligt att slippa vara offer den här gången", säger hon.

Marie Richardson: "Jag tänker att jag redan är 60"

På scenen går det hett till - Marie Richardson, 57, och Mikael Persbrandt, 53, spelar paret Macbeth med premiär i veckan på Maximteatern i Stockholm. Pjäsen är laddad med makt och mord.

– Den erotiska spänningen på scenen ska nå 30 meter bort, lovar Marie som säger att hon har haft nytta av sin 30 år långa relation med Jakob Eklund i arbetet med rollen.

I dag känns det jättekul och spännande, försäkrar Marie Richardson.

– Det är bra stämning, ett förutsättningslöst prövande, o-neurotiskt. Men kom tillbaka om fyra veckor...

Marie skrattar. Hon kommer direkt från repetitionerna av Shakespeares "Macbeth" med Mikael Persbrandt som den blivande kungen, Marie som lady Macbeth och Stefan Larsson som regissör.

Det sönderklottrade manuset sticker upp ur väskan när hon rotar efter sin nya snusdosa. Vi har lyckats få en av de mest åtråvärda uteplatserna på Stockholms Söder en av de sista varma kvällarna - ett långt stenkast från lägenheten där Marie bor med sin man Jakob Eklund och sonen Leon.

– Klara är 21 och har flyttat till Uppsala för att läsa statsvetenskap. Jag är jätteglad för hennes skull. Jag har velat åka och hälsa på henne, men hon har inte haft tid för några besök - men jag vet ju att hon är nära och har det bra. Hade jag inte haft Leon hemma hade det säkert känts annorlunda - han är glad, flyttade in i hennes rum direkt.

Marie Richardson gör "Macbeth" med Mikael Persbrandt

Det är inte första gången Marie gör den viljestarka och rakknivsvassa ladyn i "Macbeth".

– Jag spelade henne i Södertälje, precis efter jag gått ut scenskolan - då var jag 25... som jag minns det såg jag det som en bra och fruktansvärt spännande roll, men jävligt svår att förstå. Jag minns att jag ställde väldigt många frågor - och det gör jag nu också! Jag kände mig otillräcklig. Jag hade jättesnygga kläder, det var ett trevligt gäng, amatörer och proffs blandat, och utomhus på sommaren - men jag hade inte så roligt. Jag fick prestationsångest av rollen.

Jakob Eklund och Marie Richardson har varit ett par i över 30 år. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Hon tittar ut över Mariatorget.

– Det är krävande att göra mytiska roller som alla har mycket åsikter om. Det gör att man ställer jättehöga krav på sig själv - och jag höll nästan på att drunkna i mina krav.

Nu är Marie 57, även om det knappt syns på henne.

– Nu tycker jag inte lady Macbeth är lika svår att förstå sig på, och jag tycker att pjäsen är både bättre och mer aktuell. Jag känner igen makthungern hos dem. Det räcker bara med att slå på Rapport!

LÄS MER: Pernilla Wahlgren: "Ungarna tycker att jag ska dejta"

Marie Richardson om relationen med Jakob Eklund: "Uppgångar och dalar"

Liksom i tv-serien "House of Cards", som lånat idén om ett känslomässigt bepansrat par som slår sig fram till makten från Shakespeare, ställer sig lady Macbeth helt på sin makes sida och gör allt som krävs för att de ska uppnå sina mål.

– Hon säger till sig själv, nu jävlar ska jag göra dig stark, min man. Du vacklar i din vilja, men vi vill samma sak. Hon ser sitt livs chans. De är i total symbios - och när de kommit dit de vill går allt åt helvete.

För att få Macbeth att fokusera på sitt mål använder hon sex.

– Hon använder alla medel hon har - erotik, hot och hån. Hon både lockar, hotar och ifrågasätter hans manlighet för att få honom dit hon vill.

Det är relationen mellan Macbeth och hans maka som intresserar henne.

– Vem är den starkare av oss och vem driver nu? Det är hon som driver mest, men de drabbas båda av förfärliga samvetskval, och de hinner aldrig ha roligt. Det är inga lyckliga människor.

Hon smuttar på sin mellanöl.

Marie Richardson: och Mikael Persbrandt. Foto: Mattias Edwall

– Men det är en otroligt intressant parrelation. Jag har haft nytta av att ha levt i ett förhållande i 30 år, att jag har varit med om både det ena och det andra, uppgångar och dalar, gemensamma projekt - från att ha barn och skaffa sommarhus till jobb som vi båda velat ha - det här ska jag göra! Om man tänker bort själva morden är det mycket jag känner igen. I en parrelation är den ena stark när den andra är svag och när den ena vacklar tar man rollen av att pusha och driva på - du vill samma sak som jag, men just nu är jag mer fokuserad.

Hon tittar forskande på mig.

– Vad händer i relationen när den som varit svag plötsligt reser sig och blir stark? Då kan det bli ganska jobbigt, och börja gunga för båda. I pjäsen handlar det om mord, men i verkligheten handlar det om väldigt triviala saker i ens vardagsliv där man försöker skaffa sig makt och position mot den man lever ihop med - och det handlar väldigt mycket om skuld och dåligt samvete och det har väl fan vi jävligt mycket av (skratt)! Där tycker jag att jag känner igen mig.

"Det går hett till - i alla fall på repetitionerna!"

Den erotiska laddningen mellan Macbeth och hans lady är stark, och hon drar sig inte för att håna hans brist på manlighet.

– Det går hett till - i alla fall på repetitionerna! Det är väldigt roligt att jobba ihop med Micke, vi testar alla känslor. Jag försöker förföra med ord, använda kroppen - men det är inte alltid det blir mer spännande för att vi är nära varandra. Den erotiska spänningen på scenen ska nå 30 meter bort, och det gör den knappast om man står och slickar varandra i örat.

Det är första gången Marie och Mikael Persbrandt står på en scen tillsammans, trots att de känt varandra i 30 år.

– Vi började båda som statister i Ingmar Bergmans "Kung Lear", fast vi spelade aldrig samtidigt. Den gick så länge...

Under sommaren har Marie spelat in dramathrillern "Innan vi dör" för SVT. Marie spelar Hanna, en ensamstående, frånskild polis som anmält sin son (Adam Pålsson) för narkotikabrott. När hennes älskare blir kidnappad sätter det i gång en spiral av händelser.

– Hanna är principfast, samvetsgrann. De andra poliserna säger att hon är old school. Hon har känt sig hjälplös när hennes son säljer narkotika, och hon anmäler honom för att hon inte ser någon annan utväg - för att rädda honom.

Vad skulle du själv gjort i ett sådant läge?

– Det är väl inte det första jag skulle göra. Jag skulle nog ha sprungit till Maria ungdom eller Maria polikliniken och försökt få hjälp för mitt barn, fast om barnet skulle börja sälja vet jag inte hur jag skulle reagera - jag tycker inte det är så jättesvårt att förstå att hon gör som hon gör. Det kan låta brutalt och rått, men jag uppfattar det som att hon tycker att hon inte har något val.

"Jag tycker det är mycket roligare att jobba i dag, absolut. Du måste ha tillgång till din lust i det här jobbet - annars är det ett helvete", säger Marie Richardson. Foto: Cornelia Nordström

LÄS MER: Carolina Gynning: "Jag försöker jobba med min ångest varje dag"

Marie Richardson var med i alla Johan Falk-filmer

Trots att Marie var med i samtliga 20 Johan Falk-filmer, där Jakob spelade huvudrollen, fick hon aldrig hålla i ett vapen.

– Jag var bara jagad och mordhotad hela tiden. Jag skulle kvävas, skjutas och jagas - så det var lite härligt, lite revansch, att slippa vara offer den här gången. Det är en otroligt spännande serie.

Hon har också provat på stuntscener.

– Det är mycket bilkörning i "Innan vi dör", ute i riktig trafik, på motorvägen. Jag har jagat folk och blivit jagad. Ibland har jag kört själv och fotografen har legat på golvet, ibland, när det ska se ut som jag kör, har de bundit fast kameran och så sitter hela teamet, fem personer, hopkrupna i bilen eller hänger ut genom fönstren med kameran. Då har jag varit nojig för deras säkerhet - eftersom det är jag som är chaufför.

Hon känner sig lugnare som person i dag.

– Men man ändrar sig ju inte som människa. Vissa saker slutar jag nog aldrig att oroa mig för, som mina barn, men den totala prestationsångesten i jobbet är bättre. En del säger att den bara blir värre med åren, men då säger jag att det kunde fan inte bli värre än det var. Det var så jävla eländigt i många år - det kostade så mycket att jag inte visste om jag skulle orka fortsätta.

"Jag tänker att jag redan är 60"

Trots att Marie har hunnit bli 57 verkar rollerna inte sina.

– Jag tänker att jag redan är 60, så blir jag glatt överraskad, säger hon. Jag är lyckligt lottad - och inte omöjlig att jobba med. Men det ska till tur också, rätt personer, rätt möten. Jag tycker det är mycket roligare att jobba i dag, absolut. Du måste ha tillgång till din lust i det här jobbet - annars är det ett helvete. Då är det världens jobbigaste jobb.

Hon har svårt för att se framåt.

– Just nu är jag inne i ett av mitt livs största konstnärliga utmaningar så jag tänker inte så långt framåt. Jag kan oroa mig framåt när det gäller ekonomi och sådant, men när det gäller jobbet försöker jag bara vara här och nu. Jag hoppas att jag blir överraskad!

– När det är som bäst har jag en otroligt stark närvarokänsla som jag inte har så ofta i livet privat. Det är samma känsla. Rummet stillnar och jag är med och styr vad som ska hända. Den koncentration som uppstår på en scen när salongen är med och fokuserar - den lyssningen och andningen som publiken ger - den tröttnar jag aldrig på!

Marie Elisabet Richardson

Yrke: Skådespelerska.

Ålder: 57.

Familj: Maken Jakob Eklund och barnen Klara, 21, och Leon, 16, samt Jakobs vuxna dotter Tove och hennes familj.

Bor: Lägenhet på Söder i Stockholm och fritidshus på Västkusten.

Aktuell: Med William Shakespeares "Macbeth" på Maximteatern i Stockholm och SVT-serien "Innan vi dör" under våren.

Marie om...

...Macbeth

"I Shakespeares klassiska tragedi möter Macbeth tre häxor som spår att han ska ta över kung Duncans tron. Macbeth och hans lady börjar smida planer och mördar kungen. Båda går dock under när innebörden av häxornas spådom uppenbaras för dem."

...premiärer

"Det finns pjäser som är skitroliga att repetera och premiären kan vara både kul och lätt - men sedan kan jag drabbas av ångest, olust och lite scenskräck. Det är ännu värre om det gått bra och folk förväntar sig att se något jättebra och där står jag fem i sju, mår inte alls bra, har ont i huvudet och ingen energi. Sedan finns det andra uppsättningar som kan vara svåra att repa, rollen är svår, regissören knepig, och sen efter premiären - fy fan, vad kul det är att gå till teatern!"

...skjuta pistol

"När jag gjorde Wallander-filmerna var jag ute på en skjutbana - då tyckte jag det var riktigt roligt och jag var bra. Den här gången gick det inte lika bra. Jag fick stå i ett klaustrofobiskt bergrum och stämningen där var väldigt obehaglig. Under Wallander tyckte jag det var lite häftigt - nu var det mer obehagligt och skrämmande. Min syn på skjutvapen har förändrats - jag tycker verkligen inte att det är coolt längre. Jag minns att pappa hade ett gevär bakom kläderna i garderoben och patronerna låg på hyllan. Det var inte så jäkla noga i Ljusdal på 60-talet!"

...komik

"Det kan vara fruktansvärt komiskt när man repeterar tragiska pjäser. Jobbar man med människor som har humor så är gränsen till det komiska hårfin. Jag mår väldigt bra jämfört med hur jag tror att jag skulle må om jag bara repeterade farser - då skulle jag bara tänka "Blir det här roligt? Kommer folk att skratta?" Ju allvarligare, desto roligare. Välspelade, riktigt svarta pjäser är det roligaste som finns - jag skrattar mer då än om jag går på en komedi..."

...Johan Falk

"De filmerna var ju en stor del av vårt liv i nästan 20 år. Det var ett roligt projekt att ha framför sig, men allt har sin tid. Det var ju så över förväntan att det blev mer än en film - från början var det bara "Noll tolerans", men så gick den jättebra. Det är synd att det är över eftersom vi har ett hus där nere. Jag blir jätteglad så fort jag får ett jobb i Västsverige för då kan jag bo där!"

...träning

"Jag cyklar jättemycket - jag kommer från en cyklande familj. Jag köpte en yogamatta för flera år sedan, men den står fortfarande i garderoben."

Aktuellt just nu