ANNONS
X
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT
Publicerad 30 dec 2017 08.00

Lotta och Thomas hittade tillbaka till varandra - efter 22 år

De träffades som unga, fick snabbt tre barn, men gick skilda vägar.

22 år senare slog förälskelsen till igen, och nu är Lotta, 49, och Thomas, 52, nygifta.

– Det här är vår lilla saga.

Lotta och Thomas sitter i vardagsrummet i trävillan i Södertälje och tänker tillbaka på bröllopet. Den 2 september i år sa de ja till varandra – en dag som de beskriver som magisk.

– Det var bättre än vi hade kunnat drömma om. Prästen sjöng vår låt i kyrkan. Hon har jobbat som präst i 25 år, men aldrig sjungit på ett bröllop tidigare. Hon blev så tagen av vår historia att hon erbjöd sig. Jag är så tacksam och rörd av det, säger Lotta. 

”Deras” låt är "Av längtan till dig" av Åsa Jinder och CajsaStina Åkerström. Och som de har längtat – hela 22 år. 

Lotta och Thomas med nyfödda dottern Lovisa.

Foto: Privat

De träffades när Lotta var 18 år och Thomas 21 år. Det var kärlek vid första ögonkastet. Thomas låg i lumpen och han skrev brev till Lotta varje kväll, men till slut blev längtan efter henne övermäktig. 

– Man kan väl säga att jag gjorde mig besvärlig så att jag kastades ur lumpen, säger Thomas och skrattar. 

LÄS OCKSÅ: Martina, 48, väljer att leva med två män - varannan vecka

De flyttade ihop och knappt ett år senare blev Lotta gravid med tvillingar. 1987 föddes tvillingpojkarna Niklas och Tommy. Dessvärre föddes de tre månader för tidigt. De små pojkarnas liv hängde på en skör tråd i flera veckor och ena sonen Niklas överlevde inte. Tommy fortsatte att kämpa för sitt liv. I ett år var han på sjukhus varav ett halvår i respirator. Han överlevde, men fick en hjärnskada. 

Ett år senare kom en frisk dotter till världen, Lovisa. 

– Det var så mycket för oss att hantera som ett ungt par. Plötsligt hade vi ett barn med stora behov och en ny liten bebis, och så hade vi ju sorgen efter Niklas att hantera, säger Lotta. 

Trots mycket stöd från familj blev påfrestningen för stor och sju år efter att deras blickar möttes för första gången och de föll pladask för varandra, gick de skilda vägar. 

Det var så mycket för oss att hantera som ett ungt par

De första åren efter uppbrottet hade de knappat någon kontakt alls. Känslorna efter separationen hade inte svalnat och det fanns fortfarande mycket sorg och ilska kvar mellan dem. Men de hade ju två barn tillsammans och till slut kände de sig tvungna att begrava stridsyxan – för Tommys och Lovisas skull. Både Thomas och Lotta gick vidare med nya relationer. Thomas gifte om sig, och i det nya äktenskapet fanns små barn han tog sin an och adopterade. Lotta blev sambo med en ny man. 

– De senaste 15 åren har vi varit vänner. Jag skulle säga att vi har haft en fin vänskap, säger Lotta och tittar på Thomas. Han nickar.  

– När jag gick igenom jobbiga saker i livet var det alltid Lotta jag ringde och sökte stöd hos, berättar han.  

Men att vänskapen skulle utvecklas till något mer trodde de inte – även om någon sorts längtan alltid fanns i dem. 

– Jag har alltid älskat Lotta, säger Thomas och Lotta fyller i:

– Vi har alltid älskat varandra. 

22 år efter att de separerade hände det: Både Lotta och Thomas var singlar samtidigt. 

Foto: PRIVAT

"Jag har aldrig varit gift och nu när jag är 50 år känner jag att jag har väntat tillräckligt länge"

När de talade i telefon la Thomas ibland ut ”lite trådar”, som när Lotta beklagade sig över män och relationer. Då kunde Thomas säga; ”ja, men du har ju mig …”. Till en början tog inte Lotta hans inviter på allvar – hon trodde att han skämtade. Det var inte förrän hon märkte att Thomas allt oftare började dyka upp i huset för att umgås med henne och dottern, som hon började ana att Thomas nog faktiskt ville något mer. 

– Han liksom dröjde sig kvar här hemma, och plötsligt bara bodde han här och vi var ett par, säger Lotta. 

Sen gick det fort. Bara några månader senare åkte de på en resa till Thailand och där friade Thomas till Lotta. 

– Thomas är inte jättebra på att hålla masken. Så hela morgonen tjatade han om att det skulle bli en fantastisk dag, och jag kunde ana vad det handlade om för vi hade pratat om att gifta oss. Jag har aldrig varit gift och nu när jag är 50 år känner jag att jag har väntat tillräckligt länge, säger Lotta och skrattar. 

I dag lever Thomas och Lotta ett harmoniskt liv tillsammans: "Det känns så bra att bara göra ingenting i varandras närvaro".

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

När Thomas, Lotta och Thomas familj slagit sig ner vid ett bord på stranden för att äta middag gick Thomas ner på knä. 

– Planen var att jag skulle fria efter middagen, men jag kunde inte hålla mig. Det blev en så fin stund. Inte ett öga var torrt, alla i min familj var väldigt glada för vår skull, säger Thomas.

LÄS OCKSÅ: Lisa Nilsson om relationen till sina ex-män: "Uppfylld av en enorm tacksamhet" 

"Jag brukar säga att jag har fått tillbaka en Thomas 2.0" 

Det var självklart för paret att vigseln skulle äga rum i Björnlunda kyrka i Gnesta. Där är Tommy och Lovisa döpta och Niklas begravd. Och de har även anknytning till festlokalen inne i Gnesta – det var samma lokal som Lottas mamma och pappa hade sin bröllopsfest i. 

– Vi gick ut ur kyrkan till tonerna av Star wars. Det var en överraskning till vår son Tommy som älskar Star wars, så han blev mycket glad över det, säger Lotta. 

Thomas och Lotta passade bra ihop som unga, men de upplever att de passar ännu bättre ihop nu. 

– Jag brukar säga att jag har fått tillbaka en Thomas 2.0, en Thomas utan buggar, säger Lotta och skrattar. 

Det hon menar är att åren mellan 20 och 50 har gjort dem till mognare och bättre människor. 

– Jag älskade ju allt med Thomas när vi var unga, men helt klart var han ju rätt omogen. 

Kära igen. Lotta och Thomas är nygifta och upp över öronen förälskade i varandra. Men vägen till altaret har varit lång, krokig och stundtals mörk. Paret från Södertälje träffades som unga och fick snabbt tre barn. Men svåra omständigheter i livet gjorde att de gick skilda vägar. 22 år senare återförenas de.

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

I dag lever de ett harmoniskt och kravlöst liv tillsammans. Barnen är stora och inte längre i fokus. 

– Vi njuter av vardagen med varandra. Att bara få sitta i tv-soffan tillsammans, vi behöver inte prata. Thomas kan titta på något tv-program och jag sitter med datorn i knät, och det känns så bra att bara göra ingenting i varandras närvaro.