Lill-Babs: "Jag kan inte säga att jag saknar en karl"
Nu i februari drar Lill-Babs, 78, ut på turné med kollegerna Siw Malmkvist, 80, och Ann-Louise Hanson, 72. När hon träffar Söndags Christer Olsson blir det ett samtal om kärlek - till barn, män och till att stå på scenen.
Hon har kommit efter med träningen.
- Jag har fått ett nytt knä och när jag skulle börja träna efter det fick jag lunginflammation, säger Barbro Lill-Babs Svensson. Det sista som hände var att jag fick en spricka i ett revben. Jag har inte orkat träna, och nu är det snart ett och ett halvt år sedan jag fick knäet.
Fast egentligen mår hon bra, betonar hon.
- Jag jobbar lite för mycket ... i går var jag i Norrköping, nu är jag i Stockholm och i kväll ska jag till Göteborg, dagen efter är jag tillbaka i Stockholm och sedan ska jag till Luleå och New York.
LÄS MER: Lill-Babs avslöjar: "Så håller jag mig fräsch"
Hon orkar inte ens tänka på hur många mil hon kört i sitt liv.
- Siw kallar mig för Fittipaldi, säger hon (efter den brasilianske Formel 1-föraren). De säger att jag kör bra - och det vore väl dåligt om jag inte gjorde det efter 62 år på vägarna. Fast nu börjar det bli vintrigt så jag tar tåget till Göteborg, jag har lite pappersjobb att göra.
Lill-Babs: "Det var underbara texter"
Precis som alla andra fick jag upp ögonen för Lill-Babs när hon sjöng "Är du kär i mig ännu Klas-Göran?" på Järvsömål i Hylands hörna. Men det var "Itsy Bitsy Teenie Weenie Yellow Polka Dot Bikini - en prickig baddräkt där magen var bar" som tog tag i mitt tolvåriga hjärta. Så ofta jag hann sprang jag över till grannen och lyssnade på deras radiogrammofon och studerade EP-fodralet där en ung, slank Lill-Babs poserade i bikini på en brygga.
- Jaså, den gillade du bättre, säger Barbro och ler. Jag hade säkert bikini själv, men jag kommer inte ihåg om det var den jag hade under fotograferingen. Den var inte gulprickig i alla fall!
Lill-Babs första inspelningar var så kallade stenkakor - 78-varvsplattorna som skulle ersättas av singlar i vinyl några år senare. På "Min mammas boogie" låter hon precis så ung som hon var - 16 år. Hon hade börjat sjunga på dansstället Wivex i Sundsvall när hon upptäcktes av skivbolagskungen Simon Brehm.
- Hemma spelades det bara Ella Fitzgerald, Sarah Vaughn, Anita O'Day och Alice Babs, säger Barbro. Pappa hade spelat lite trummor och jag och mamma och min syster sjöng alltid i stämmor, framför allt i juletid - "Hosianna", "Härlig är jorden", alla de där... när man säger jazz i dag är det ofta svår musik, men jag var den evergreengalna tjejen. Det var inte bara det att de sjöng fantastiskt - det var underbara texter, som Billie Holidays alla låtar. Fast i början förstod jag inte vad de sjöng om, utan härmade bara. Jag skrev av texterna från skivan, som jag tyckte de lät ...
Under hösten 1953 sjöng hon varje onsdag på Wivex för ett gage på 25 kronor. Vid ett tillfälle sändes radioprogrammet "Morgonkvisten" från Sundsvall och Barbro fick vara med. I Stockholm satt Simon Brehm och lyssnade. På kvällen ringde han Barbro som fick ledigt från skolan och en tågbiljett till Stockholm.
Lill-Babs blev gravid som 16-åring
Där upptäckte hon att hon var gravid.
- Jag trodde inte på det. När mamma frågade mig nekade jag. Det var katastrof. Framför allt var jag rädd för vad pappa skulle säga, men han ringde mig på en gång och sade "nu kommer du hem till oss!" Jag glömmer aldrig när jag hade varit hemma i 14 dagar och en granne kom in för att låna toaletten. När hon såg att jag hade mammaklänning bara vände hon och gick. "Nu är det ute på byn", sade mamma. "Kom Barbro, nu går du och jag och pappa ut - och du sträcker på dig och är stolt!" De var helt otroliga - på den tiden!
Ensam i Stockholm med sin hemlighet var hon nära att ta livet av sig.
- Det var innan jag talade med mamma. Jag gick ner på Skeppsbron och tänkte att om jag tar tabletterna känner jag inget när jag ramlar i - men precis då kände jag lite rörelser från bebisen och tänkte, nää...! Jag slängde tabletterna och gick därifrån.
Med en karriär som varat i över 60 år är det omöjligt att ens börja plocka guldkorn. Men vissa saker glömmer hon aldrig. Som när Lars Holmquist lät hennes före detta män paradera i tv-programmet "Här är ditt liv". Efter programmet skrev två tjejer i 17-18-årsåldern till Barbro: "Herregud, har du inte haft fler karlar - och är så gammal!"
Barbro skrattar nu.
Men då såg svenska folket henne som en mansslukerska.
- Jag tycker att jag utmålades som en dålig flicka, säger hon, och jag har alltid varit så ... trogen i mina förhållanden - för mig finns inte otrohet! Därför gjorde det här så ont - men alla andra skrattade, och mamma hade aldrig lämnat ut adresserna till de här killarna om inte hon också tyckt att det var gulligt.
Barbro Svensson intervjuade Olof Palme
Akademiledamoten, dramatikern och poeten Lars Forssell är en av dem som har en stor plats i Barbros hjärta.
- Det finns några stycken, Lars Forssell, Åke Falck, Barbro Hörberg ... Men Lars skrev en hel show bara för mig. Vi hade träffats på 60-talet, på visklubben Tegnér där jag såg Sven-Eric Persson och Barbro Hörberg och då sade han: "Vänta bara, Barbro!" Och i slutet av 80-talet fick jag min chans.
Forssells show och huvudrollen i musikalen "Annie get your gun" på Scandinavium i Göteborg gjorde Barbro till ett namn i vidare kulturkretsar. Både Jan Guillou och Göran Skytte försökte göra djupintervjuer med henne och avslöja hennes "snällhet" och vänlighet ("de ville dumförklara mig") som fasaden hos en beräknande affärskvinna. I stället blev de båda smått förälskade. Vid ett annat tillfälle hade en tidning övertalat henne att själv intervjua andra kändisar - en av dem var Olof Palme. Intervjun gick hyfsat, men plötsligt fick Barbro syn på Palmes igengrodda glasögon på bordet.
- Förlåt, sade jag, tvättar du dina glasögon med en fläskkotlett, eller?
LÄS MER: Malin Berghagen: ”Singel innebär inte att man är ensam”
Palme bröt ihop av skratt. När intervjun fortsatte lade hon märke till att Palme hela tiden sade "i det här landet".
- Till slut säger jag: "Men snälla, du är ju vår statsminister - kan du inte vara lite stolt över oss och säga i vårt land i stället?" "Det har jag aldrig tänkt på", sade Palme och ropade till sig Pierre Schori, som fick gå igenom nästa dags tal. På tre ställen stod det i det här landet. "Ändra det", sade Palme, "det ska stå i vårt land i stället!"
"Jag har tre fantastiska barn, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn"
Till skillnad från många artister med långa karriärer har Barbro aldrig gjort comeback. Bara jobbat på. Inte ens hennes medverkan i det första "Så mycket bättre" var en comeback.
- Det var underbart! Jag tvekade inte en sekund. Det var helt fantastiskt att göra de programmen, trots att jag slog mig rätt illa... och nu är ju Tommy med (Nilsson, som varit gift med Barbros dotter Malin) - de är också otroliga!
Lill-Babs Dåliga samvete
"Dåligt samvete tror jag alla föräldrar har som jobbar. Det hade jag också. Jag säger till mina barn att jag aldrig var hemma. 'Men du var ju alltid hemma', säger de. 'Du stod och bakade eller lagade mat jämt.' Vi hade kontakt via lappar och telefonsamtal. Än i dag kan jag öppna min anteckningsbok och så står där plötsligt 'älskar dig mamma!'"
Inte heller cd-skivorna har sinat. Så sent som förra året gjorde hon "Kom".
- När jazzgeniet Arne "Dompan" Domnérus spelade på Konserthuset 1958 dedicerade jazzkompositören och producenten Quincy Jones "The midnight sun will never set" till mig. Sedan dess har han varit på mig och frågat om jag inte kan spela in den. Nä, har jag sagt. Det är Dompans låt. Men när Dompan gick bort tog jag mod till mig, och nu har jag sjungit in den.
LÄS MER: Kristin Kaspersen: "Jag har haft en skev bild av mat"
Barbro är mer än nöjd med sitt liv.
- Jadu, jag har tre fantastiska barn, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn, jag har ett underbart jobb. Vet du, jag älskar att få stå på scenen och berätta de här fantastiska texterna - nudda vid människors känslor, få dem att le, garva, få en tår i ögat, bli eftertänksamma. Vi har så underbara textförfattare, och nu har jag börjat plocka in namn från förr - Beppe Wolgers, Barbro Hörberg, Lars Forssell ...
"Jag kan inte säga att jag saknar en karl"
Sedan många år tillbaka lever Barbro ensam.
- Jag kan inte säga att jag saknar en karl, men jag har ingenting emot kärlek - och kärlek och omtanke får jag i massor från mina barn och vänner. Men det är klart att det är fantastiskt att få leva med en annan människa, dela olika intressen, ha kul tillsammans och gråta tillsammans. Träffar man någon får man väl komma överens om hur man vill ha det, om man vill bo ihop eller inte, vara delsbo, sambo eller särbo. Jag brukar säga att det är jätteskönt att vara själv, men väldigt tråkigt att vara ensam.
Hon ler.
- Jag har faktiskt en kompis som bor tvärs över gatan. Vi blinkar till varandra med lamporna varje kväll.
