ANNONS
X
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT
Publicerad 17 apr 2016 14.30

Han var 20 år yngre än jag – vi blev blixtkära

"Vi möttes på ett diskotek och blev blixtkära. Jag föll för hans utseende och hans charm. Jag gillade hans livsglädje, och kände igen den hos mig själv."

"Vi möttes på ett diskotek och blev blixtkära. Jag föll för hans utseende och hans charm. Jag gillade hans livsglädje, och kände igen den hos mig själv."

1/2

Foto: GETTY IMAGES

"Vi älskar att resa, och vi har till och med samma musiksmak. Vi är själsfränder."

"Vi älskar att resa, och vi har till och med samma musiksmak. Vi är själsfränder."

2/2

Foto: GETTY IMAGES

Mitt liv vändes upp och ner när jag träffade en 20 år yngre man från Algeriet.

Jag föll för hans utseende, charm och längtan efter en frihet.

När jag var 52 år träffade jag en tjugo år yngre berber. Berber är ett urgammalt folkslag, som lever framför allt i Algeriet, Tunisien och Marocko. Vi möttes på ett diskotek och blev blixtkära. Jag föll för hans utseende, hans charm och hans längtan efter en frihet, som inte fanns i Algeriet, där man hela tiden måste se sig om för terrorister till exempel. Jag gillade hans livsglädje, och kände igen den hos mig själv.

"Vi hade två bröllop"

Sen gick det så rasande fort, i kärleksyran. En och en halv månad senare flyttade vi ihop, och ytterligare fyra och en halv månad senare gifte vi oss. Vi hade två bröllop; ett "riktigt" bröllop i rådhuset i Malmö och en välsignelseceremoni i Stora Råby kyrka i Lund. Båda gångerna hade vi fest för våra vänner i trädgården efter ceremonierna. Min son var vittne på vårt bröllop.

LÄS MER: Därför är gifta par lyckligare än andra

"Vi vågar gå vår egen väg"

Trots åldersskillnaden och att vi växt upp i totalt skilda kulturer, så delar vi våra grundläggande värderingar i livet. Känslan för alla människors frihet och global rättvisa är stor hos oss båda. Vi har också samma gudstro, och vi tror båda att det finns mer än vad som vanligtvis kan ses och uppfattas av våra mänskliga hjärnor, det som i dagligt tal kallas det övernaturliga. Vi är väldigt lika på många sätt. Vi står upp för det vi tror på och är inte konflikträdda. Vi vågar gå vår egen väg, och vi ställer gärna upp och hjälper andra. Vi älskar också att resa, och vi har till och med samma musiksmak. Vi är själsfränder.

"Jag har kommit till insikt"

När jag träffade min man visste jag inte så mycket om Algeriet, inte mycket mer än vad man kan läsa i tidningarna. Men efter att ha varit där under en längre tid tillsammans med honom så har jag kommit till insikt om algeriernas, och framför allt berbernas, fruktansvärt jobbiga situation och känner att jag gärna skulle vilja hjälpa dem.

Till exempel sjukvården. De offentliga sjukhusen är bara smutsiga förvaringsställen, där patienterna får ligga i gamla, smutsiga och ibland blodiga lakan. Det kommer en läkare dit en gång i veckan och en sjuksköterska en gång om dagen. Om man behöver medicin får man köpa den själv, och den är dyr eftersom den importeras från Frankrike. Jag har hjälpt till lite grann, som att ge dem smärtstillande tabletter och bindor, som är väldigt dyra, till hans systrar.

LÄS MER: Hemligheten bakom en lång lycklig relation

"Vi har alltid delat lika"

Vi har aldrig upplevt några jättestora kulturella skillnader. Min man är en frisinnad man, som tror på kvinnors och mäns lika rättigheter, så det har aldrig varit några problem med vem som ska laga mat eller städa här hemma. Sådana uppgifter har vi alltid delat lika utan diskussion. Likaså är det ingen av oss som har något emot om en av oss vill gå ut på bio eller restaurang med kompisar en kväll, och den andre får stanna hemma eller göra något med sina egna kompisar.

Alla mina vänner är otroligt glada för oss och tycker vi passar så bra ihop. Det här med åldern märks definitivt inte, och det är ju också bara här i västvärlden som man är så fixerad vid ålder. Jag är själv väldigt ungdomlig av mig och har många yngre vänner.

"Han träffar alltid kompisar"

Men det som däremot har varit jobbigt är att i hans kultur gör man inte det mesta tillsammans som par gör här i Sverige. Efter jobbet kommer min man inte direkt hem, utan träffar alltid kompisar och kommer hem vid 20-tiden på kvällen. Om han är ledig så går han ut på stan direkt efter att han har vaknat och fikar med kompisar. Även om jag tycker det är jätteviktigt att man träffar sina gamla vänner, och jag absolut inte skulle avstå från mina vänner, så skulle jag ändå vilja att vi gjorde lite mer tillsammans!

LÄS MER: Så håller ni passionen vid liv

"Kärleken har ingen ålder"

Det går heller inte att planera något med honom, för han är inte van vid att planera, för i Algeriet tar man dagen som den kommer. Ska vi på semester så tror han att det bara är att boka några dagar innan. Det är väl de här sakerna där kulturskillnaderna kommer fram lite mer, men det är ju inte jätteviktiga saker egentligen. Nu har vi varit ett par i tio år och vi älskar varandra mer än någonsin. Vi har vuxit ihop och tänker och säger ofta samma saker samtidigt. Vi har en djup och innerlig kärlek för varandra. Vi delar glädje, sorg och allting annat. Och om åldersskillnaden säger vi "L'amour n'a pas d'age" – kärleken har ingen ålder.

 

Berättat för Anne Haavisto