Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT

Publicerad 10 jun 2018 19:00

Charlotta, 49, drabbades av sjukdomen ME

Länge kunde Charlotta Rexmark, 49, knappt fungera.

Länge kunde Charlotta Rexmark, 49, knappt fungera.

1/2

Tröttheten var extrem. Till slut förstod hon att boven kunde vara sjukdomen ME.

Tröttheten var extrem. Till slut förstod hon att boven kunde vara sjukdomen ME.

2/2

Foto: Shutterstock

I "Läsarna berättar: Ur verkliga livet" berättar författaren och bloggaren Charlotta Rexmark, 49, hur hon insåg att hon led av sjukdomen ME, som också kallats kroniskt trötthetssyndrom.

När jag var i 20-årsåldern började jag få magproblem, jag blev lätt åksjuk och hade ofta yrsel.

Det var väl magkatarr tänkte jag, för jag hade nyligen börjat plugga och var och varannan student drogs med den åkomman. 

Men jag blev sämre, jag fick glutenintolerans och annan födoämneskänslighet och tvingades börja rensa bort allt fler livsmedel för att klara av vardagen. Jag kände mig känslig och under många år tänkte jag att jag var en skör människa med en massa medfödda besvär. Jag kände mig komplicerad och upplevde ofta att jag var besvärlig - det var ju alltid något med mig. Och så har det fortsatt samtidigt som jag har försökt att lära mig att leva med mina problem. 

Jag blev färdig civilingenjör och började jobba. Till en början trivdes jag väldigt bra, men efterhand blev resorna ett problem på grund av åksjukan. Dessutom kände jag att det inte fanns så mycket utrymme för att utvecklas, så jag utbildade mig till gymnasielärare i stället. Under perioden jag jobbade som lärare medicinerade jag dagligen mot åksjukan, jag blev åksjuk bara av att se mina elever röra sig i klassrummet.

LÄS OCKSÅ: Trött hela tiden? 7 vanliga diagnoser 

Gick till läkaren med en lista på över 50 symtom

Jag bytte jobb igen och blev lärare inom Kriminalvården - ett fantastiskt och tillfredsställande arbete där jag verkligen kände att jag gjorde skillnad. Men hälsan blev sämre och ännu en gång gick jag till läkaren med en lista på över 50 symtom. Jag tänkte att någonting måste ju orsaka det här. Men alla prover var bra och man hittade inget avvikande, så jag kämpade på, envis som en som idiot. 

Till slut blev det uppenbart att jag var för sjuk för att klara av en anställning, jag behövde kunna styra min tid själv, så jag utbildade mig till coach och startade företag.

2009 däckade jag till slut fullständigt, det var som om någon hade stängt av huvudströmbrytaren till min kropp. Jag var orkeslös, darrig och hade en känsla av att jag inte riktigt var med. Minsta lilla ansträngning gjorde mig dödstrött. Skulle jag träffa någon fick jag ladda en vecka innan med lugn och vila, då orkade jag vara social i någon timme, för att sedan bli sjukare och behöva flera veckor för att hämta mig igen. 

När jag tappade hår och allergierna blev värre valde jag att helt ta ansvar för min egen hälsa och började med att förändra kosten, boosta kroppen med kosttillskott och ta hjälp av alternativterapeuter. Jag drog ner på socker, gluten och hårt processade livsmedel, och ökade på med ren, ekologisk mat och naturliga fetter. Jag har alltid varit en person som går min egen väg, så människor i min närhet lät mig köra mitt eget race.

Den enda hjälpen sjukvården erbjöd mig var antidepressiva läkemedel och en remiss till psykvården

 Den enda hjälpen sjukvården erbjöd mig var antidepressiva läkemedel och en remiss till psykvården, men för mig var det uppenbart att mina problem var fysiska och inte psykiska så jag tackade nej. Jag läste om sjukdomen ME, kroniskt trötthetssyndrom, och konstaterade jag att uppfyllde långt fler kriterier än vad som krävdes för diagnos, även om jag aldrig fick ME-diagnos av en läkare. Jag visste att jag hade olika typer av förgiftningar och näringsbrist så för mig handlade det om att avgifta kroppen och se till att jag fick i mig tillräckligt med näring. 

Jag har varit sjuk så länge att kroppen har tagit stryk, men i dag är jag nästan frisk. Förutom kostförändringar och näringsterapi har jag tagit hjälp av bland annat akupunktur, homeopati, frekvensmedicin och örtmedicin. Jag är glad för att jag själv vågade ta ansvar för mitt tillfrisknande och för att jag skaffade mig kunskap om vad jag behövde för att bli frisk. Min kropp var i många år belastad av saker den inte kunde hantera. 

Vill hjälpa andra

I dag jobbar jag med personlig utveckling, mental träning och naturlig hälsa och använder mina erfarenheter för att hjälpa andra. Jag ser sjukdomen som min livsväg, jag behövde den här resan för att utvecklas till det jag skulle bli, även om det emellanåt kändes hopplöst. Mina föräldrar dog också när jag var som sjukast, något som under en period fick mig att tappa livslusten helt. Jag har brutit ihop många gånger men kommit igen lika många gånger. Jag har insett att livsviljan kan svikta i stunden men att de flesta människor ändå har en överlevnadsinstinkt som är starkare. 

Jag har skrivit om mina insikter i boken "Överlevnadsguiden - en handbok om livet" och jag driver också en välbesökt blogg och en Youtube-kanal på samma tema, båda under namnet Överlevnadsguiden. 

I dag handlar mitt liv om att hjälpa andra ut ur samma mörker och ohälsa som jag en gång befann mig i, men också om att inspirera människor till att växa och våga leva ett friskare, roligare, intressantare och mer tillfredsställande liv. Att våga tänka annorlunda och följa magkänslan kan innebära skillnaden mellan ett liv som känns som överlevnad och att leva på riktigt.