Anja Lundqvist om att vara nykter alkoholist

Det blonda hårsvallet passar i en Hollywoodfilm och under de utsvängda jeansen skymtar ett par skyhöga klackar. Skådespelaren Anja Lundqvist hastar uppför rulltrappan med energiska kliv. Hon ser ut som en filmstjärna och privat påminner hon inte alls om Sunes vardagliga mamma, som hon spelat tidigare. Inte heller om halvkriminella "Kattis", som klär sig i leopardmönstrat i dramathrillern "Gåsmamman". I TV3:s nya komediserie "Mammor" bjuder hon dock på en helt ny stil.

- Jag har fått en lös-kameltå. Maskören gjorde den av ballonger med sand i. Julia Dufvenius, som också spelar mamma, har långa löshängbröst. Två påsar fastsydda i behån med bröstvårtor som står ut i navelhöjd.

I serien driver de med tabun. Allt det där man inte pratar om.

- Hängpattar och camel toe ska man inte ha. Men det har ju var och varannan kvinna. Hur lätt får man inte en tå i de där förbannade träningsbyxorna?

LÄS MER: Marie Richardson: "Jag tänker att jag redan är 60"

Anja Lundqvist: "Jag är oerhört lycklig just nu"

Anja beskriver "Mammor" som en ironisk hyllning till alla mödrar, samhällets superhjältar. I komedin delar de med sig av egna erfarenheter, inte minst alla råd om amning.

- Det kom in en barnmorska med skepparkrans på BB, en liten gubbe en tvärhand hög. "Håll bröstet som en hamburgare", sa han.

Anja har slagit sig ned på ett stimmigt kafé på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

När hennes 13-åriga dotter följde med till Stora scenen för ett tag sedan frågade Anja om hon också ville bli skådespelare. Svaret kom omedelbart: "Aldrig i livet! Ner i den där mörka källaren under Sergels torg. Jag ska bli rik. Vad tjänar man som mäklare?"

- Stora scen är som en svart kub utan fönster. Man drabbas av D-vitaminbrist. Jag vill jobba i ljuset ovan jord och har ingen lust till teatern just nu, säger Anja, som är tjänstledig.

Nyligen spelade hon in andra säsongen av "Gåsmamman", som har premiär på C More i november. Hennes karaktär "Kattis" är gift med en kriminell man, som missbrukar kokain. I thrillerserien har Anja och Alexandra Rapaport en Thelma & Louise-historia ihop, berättar hon.

Anja tystnar ett ögonblick.

- Jag är oerhört lycklig just nu.

Anja Lundqvist har varit nykter i 16 och ett halvt år

Hon berättar att hon har utvecklats både i sitt föräldraskap, sin yrkesroll och som person.

- Jag gjort mig fri från min gamla syn på vem jag borde vara. Från mycket yta, kaxighet och ett inre fruset barn till att ha fått tina upp. Jag har också tagit mig ur en beroendesjukdom och har varit nykter i 16 och ett halvt år.

Första gången Anja testade alkohol var hon 14. Hon tyckte att det var ljuvligt.

- Det var en väldigt varm förälskelse direkt. Åh, det här vill jag göra igen och igen och igen. Fysiskt har jag aldrig tålt alkohol. Jag blev en annan person, klättrade mellan balkonger, bråkade och slogs.

Samtidigt var Anja högpresterande. Viktigare än alkoholen var att vara bäst och trots att hon festade mycket gick hon ut gymnasiet med 4,8 i betyg. Efter ett år på scenskolan gick det inte längre. Alkoholen hade blivit Anjas överman.

Vändpunkten kom när Anja ville ha sin heder tillbaka.

- Jag kände att de här känslorna jag fick, ensamheten och mörkret, är inte jag. Jag har alltid älskat att leva, men blev bara mörkare och mörkare inombords. Det skrämde livet ur mig och då sökte jag hjälp. Det svåra var att ta emot all hjälp. Jag ville ju inte ge upp den där lilla snuttefilten, säger hon och låtsas hålla i ett ölglas.

LÄS MER: Helena af Sandeberg: "Jag är sjukt tacksam för att jag är frisk"

Anja Lundqvist gick tolvstegsprogrammet

När Anja väl ställde bort glaset var det "finito". Då var hon 29. Kvar var alla svåra känslor, som beroendet var ett symtom på, menar hon.

- Jag var djupfryst som människa. På grund av min personlighet och en fysiskt frånvarande pappa. Han flyttade till en annan familj och bodde i en annan stad. I dag kan jag förstå honom. Vi har jättebra kontakt och har försonats, men jag har ändå behövt jobba med det som gick sönder då.

Anja fick behandling på Maria beroendecentrum och gick tolvstegsprogrammet. Där fick hon hjälp att utvecklas genom mycket smärta och självrannsakan.

När Anja varit nykter i ett år träffade hon sin man Theo Holmer, som är frilansande copywriter. De träffades på en slutfest under inspelningen av "Tusenbröder".

- Vi hade kyssts en gång tidigare på en scenskolefest. Jag var så säker på att jag skulle få följa med honom hem då, men det fick jag inte. Han skulle ut med polarna och var inte intresserad. Men den här gången var han inte nödbädd.

Det uppstod en kemi direkt, men förälskelsen skrämde Anja.

- Den här goda kärleken jag fick av Theo gjorde mig livrädd. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv som när jag träffade min man, som är världens mildaste, snällaste person. Jag var inte van vid någon som satte gränser med mjuk röst och älskar sig själv. Jag var van vid killar som var mer som jag, som bråkade och ställde till scener.

Anja Lundqvist är gift med Theo Holmer

Tidigare hade hon dejtat på krogen. Nu satt hon och fikade på Seven Eleven och var rädd att inte duga åt Theo, som bara var sig själv.

- Jag stod ut och han stod kvar och sedan dess har vi hållit ihop.

Förra året friade Theo på Mallorca. Anja hade tyckt att han betett sig konstigt, varit tråkig och okontaktbar hela dagen. Vid klipporna öppnade han asken med alliansringen och frågade om Anja ville gifte sig med honom.

Den 21 maj i år, efter 15 år tillsammans, gifte sig paret i Stadshuset och firade med middag och hotellvistelse med släkten.

Anja Lundqvist gifte sig med Theodor Holmer efter 15 år tillsammans. Foto: Instagram

- Våra barn har blivit lite större och vi har mer tid att komma varandra nära nu, som att samtala och fika ihop.

De har pratat om att det är vardagen som är livet. Då gäller det att göra vardagsmorgnarna mysiga, duka fram frukost, ha kaffet klart och hinna sitta ner i tio minuter. Gör man det 365 gånger om året blir det ganska mycket tid, konstaterar hon.

- Man kan inte vänta med att ha kontakt till semestern. Då har livet runnit förbi. Det ligger så mycket praktik bakom romantik, i alla fall i livspusslet.

I dag har Anja lärt sig att leva med lite mer lätthet och bär inte längre på sin ryggsäck hela tiden.

Hon är fortfarande med i Anonyma alkoholister och går regelbundet på möten. Nu vill hon ge tillbaka det hon själv har fått.

- Jag får hjälp genom att hjälpa andra. Precis som för alla är mitt mående en färskvara.

"Förut kände jag skam när jag inte klarade saker själv"

Mötena fungerar även som en påminnelse.

- Det här är en förnekelsens sjukdom. "Det är inte så farligt, nu har det ju gått 16 år. Skulle jag inte kunna?" När jag ser en nykomling tänker jag "Just det, det där var jag för 16 år sedan och dit vill jag fan inte igen".

Numera är sjukdomen bara en liten del av Anja, medan tillfrisknandet är desto större.

Hon tror inte längre att ensam är stark.

- Förut kände jag skam när jag inte klarade saker själv. Nu är det min stora styrka att kunna be om hjälp.

Anja har alltid varit ärlig mot sina barn, men använt ord som passar varje ålder. De vet om sjukdomen och att mamma har en fysisk allergi, men har bara sett henne som en glad, ledsen, rolig, arg, snäll och dum mamma. En mamma med hela känsloregistret.

- Jag sprider ljus och hopp och ett jävlar anamma. Det går att bli frisk och leva ett fantastiskt liv. Om någon känner igen sig i den här intervjun är det bara av med offerkoftan och börja jobba.

För egen del odlar Anja det som ger henne livslust, som yoga och meditation. Sjukdomen finns där i botten, men så länge Anja gör vad hon ska tänker hon aldrig på den.

- Varje kväll skriver jag en tacksamhetslista, så att de sista tankarna jag har på kvällen är positiva. Har jag haft en skitdag tackar jag för att jag åtminstone tacklade dagen bättre än för tre år sedan. Jag är skitlycklig faktiskt. Det vågade jag inte säga förut, för då skulle jag minsann få ångra det.

"Jag är skitlycklig faktiskt. Det vågade jag inte säga förut, för då skulle jag minsann få ångra det". Foto: CORNELIA NORDSTRÖM