Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT

Publicerad 23 feb 2019 19:00

Aline, 26: ”Jag har fått en helt annan syn på livet”

Aline Groh.

Aline Groh.

Foto: HEMEN DERKI

I ”Läsarna berättar: Ur verkliga livet” berättar 26-åriga Aline vilken stort inflytande hennes kusin haft på hennes liv, vilket förändrat henne i grunden.

Min kusin har ganska grava funktionsnedsättningar, mest intellektuellt, men även hennes fysiska förmåga är nedsatt. Hon har alltid behövt hjälp med att äta, gå på toaletten och gå längre sträckor.

Vi lekte ofta när vi var barn. Jag minns att jag reagerade på en sak när jag var runt fem år. Vi hade hälsat på hos min kusin, och när vi skulle åka hem sa mina föräldrar att jag hade varit duktig som lekt med henne. Jag fick alltså beröm för att jag gjort något som för mig var helt självklart. För mig var det lika självklart att leka med henne som med andra vänner. Det var nog första gången som jag insåg att min kusin var speciell. Kanske hade andra barn tagit avstånd, eller till och med blivit rädda för henne. 

LÄS OCKSÅ: Joakim, 35, slutade dricka alkohol i ett år 

Avvikande beteenden kan uppfattas som störande

När jag var i tonåren, lekte vi inte som vi gjorde som små, men det var fortfarande helt naturligt att vara med varandra. Jag dansade mycket och dansgruppen hade ofta föreställningar för våra familjer. Det syntes på henne att hon uppskattade våra föreställningar, men min kusin kunde bli högljudd i situationer när andra var tysta. Hon blev mer avvikande än de andra i publiken. Hon skrattade och applåderade precis efter att andra gjort det, när det blev tyst igen. Jag förstod då att avvikande beteenden kunde uppfattas som störande, vilket jag tyckte var väldigt ledsamt. 

I senare tonåren, när jag var runt 17 år, kom jag i kontakt med en organisation som anordnade aktiviteter för människor med funktionsnedsättningar. Jag jobbade där och märkte att det passade mig väldigt bra. Jag kände en enorm lycka när jag såg att dessa människor mådde bra och hade ett roligt och givande liv, trots det stora behovet av stöd. 

Jag har fått en annan syn på livet tack vare min kusin, att ett liv kan vara väldigt bra även om det är annorlunda. 

Hon har visat mig att man kan leva livet på väldigt olika sätt

Vi är uppvuxna i Tyskland och jag pluggade sociologi och psykologi på universitetet. Under min praktik jobbade jag på en organisation igen för människor med särskilda behov. För mina masterstudier flyttade jag till Sverige och började jag jobba som volontär. På Linköpings universitet studerade jag intersektionalitet, och jag valde att lägga upp mina studier på genus och funktionsvariationer. 

Samtidigt har jag jobbat praktiskt på fritidsgård och gruppboenden. När jag satsade mer och mer i det här ämnet, insåg jag hur mycket min kusin har påverkat mig genom hela livet. Hon har visat mig att man kan leva livet på väldigt olika sätt. Allt som förknippas med framgång, att hitta jobb, boende, bilda familj - det är inget grundrecept för ett bra liv, man kan ha ett bra liv ändå. 

Min kusin älskar att skratta och det syns i hela kroppen. Hon upplever och sprider väldigt mycket glädje och det har påverkat mig enormt mycket. Man förstår hur hon mår, utan vanlig kommunikation, för hon visar det så tydligt. Vill man förstå en annan person och är beredd att vara lyhörd och lyssna på alla kroppens signaler, mimik och gester, då är det inga problem att kommunicera med varandra. 

LÄS OCKSÅ: Hanna, 52, bröt sig ur Jehovas vittnen 

Jobbar på gruppboende

Genom att prata om mitt jobb och mina studier med vänner, har jag förstått att det finns många människor som blir både rädda och osäkra, för att de tror att de inte kan kommunicera. Jag träffar fortfarande min kusin så ofta jag kan. 

När vi träffades i somras hade vi inte setts på flera månader, och hon förstod inte direkt vem jag var. Men efter några minuter kom hon ihåg mig, och det leendet jag fick då är svårt att beskriva. Jag blir så lycklig av att se henne. 

I dag arbetar jag både som stödassistent på gruppboende och som fritidsledare på en fritidsgård för ungdomar med funktionsvariationer. Jag har också startat företag och föreläser, för vårdpersonal, skolor och företag, om hur vi kan främja delaktighet med dessa personer. 

Min dröm är att alla människor ska förstå att funktionsvariationer inte är något negativt

Ordet funktionsvariation, i stället för nedsättning, är en positiv språkutveckling som visar på mer tolerans för olikheter. Man pratar mer och öppet om funktionsvariationer och diagnoser, och hur de har påverkat deras liv. Men samtidigt går de politiska diskussionerna lite åt andra hållet, med stora sparkrav, särskilt inom LSS, där rättigheter som tidigare funnits blir inskränkta. 

Min dröm är att alla människor ska förstå att funktionsvariationer inte är något negativt, utan kan ge många positiva effekter, för hela samhället. Det är en variation utan värdering. 

Jag önskar att alla fick möjlighet att utvecklas mer i skolan och senare i arbetslivet. Personligen vill jag bidra genom att utbilda och sprida kunskap. Jag har som person blivit mer öppen och lyhörd, och jag känner en stor tacksamhet för allt det som min underbara kusin har lärt mig. 

Aline Groh, 26, berättat för Anne Haavisto