Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>MÄNSKLIGT

Publicerad 7 mar 2019 08:59

8 kvinnor som förändrat historien

Den 8 mars firas Internationella kvinnodagen.

Den 8 mars firas Internationella kvinnodagen.

Foto: Adobe Stock, Martin Rowe, Wikipedia

8 mars är Internationella kvinnodagen, och vad passar bättre då än att lyfta 8 kvinnor som förändrat vår värld?

Förkämpar för kvinnors rättigheter, miljöaktivister och riktiga genier – det är bara att börja inspireras!

Internationella kvinnodagen infaller varje år den 8 mars, och det är en dag som finns till för att uppmärksamma det systematiska underordnandet av kvinnor i samhället, ojämställdhet och kvinnors situation i världen. På FN:s initiativ blev Internationella kvinnodagen officiell år 1977, men dagens historia sträcker sig faktiskt väldigt mycket längre bak än så.

1909 organiserade det amerikanska socialistpartiet en kvinnodag i USA. Året efter det instiftades en internationell kvinnodag av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen för att hedra kvinnorörelsen och som stöd för kampen om kvinnlig rösträtt.

1911 skedde alltså den första Internationella kvinnodagen. Dagen uppmärksammades i Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz och samlade över en miljon människor. Förutom att kämpa för kvinnlig rösträtt demonstrerade man för kvinnans rätt att arbeta och bättre arbetsrättigheter.

LÄS MER: Jessica Almenäs: ”Vet inte ens om jag kan få fler barn” 

Internationella kvinnodagen firas som helgdag

Med åren växte dagen och allt fler länder började uppmärksamma den. Men under mellankrigstiden förbjöds kvinnodagen i de nazistiska och fascistiska staterna. Och under 50-talet uppmärksammades dagen främst i Östeuropa och i Sovjetunionen, skriver Metro. I takt med att feminismen växte i väst under 60-talet blev Internationella kvinnodagen återigen aktuell.

Och som sagt, sedan 1977 har Internationella kvinnodagen varit en officiell dag. I vissa länder är det till och med en helgdag.

Budskapet med Internationella kvinnodagen är detsamma som det varit sedan dagen blev officiell, att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation värden över. Med andra ord är dagen inte direkt något att ”fira”.

Något vi däremot kan fira och beundra är alla grymma kvinnor som funnits och finns i världen! Det finns naturligtvis hundratals kvinnor vi skulle kunna lyfta, men vi har valt ut 8 stycken kvinnor vi tycker är lite extra häftiga.

LÄS MER: Renée Nyberg: ”Jag har svårt att känna mig nöjd” 

Emmeline Pankhurst, aktivist (1858-1928)

Foto: Wikipedia

Pankhurst var en brittisk aktivist som kämpade för kvinnosaksfrågor, främst för rösträtten. Tillsammans med sina döttrar Christabel och Sylvia bildade Pankhurst Women’s Social and Political Union (WSPU) år 190. Hon blev ledare för suffragettrörelsen i Storbritannien.

Suffragetterna ägnade sig i mångt och mycket åt allmän förstörelse, civil olydnad och våld i sitt arbete för att få igenom kvinnlig rösträtt. Pankhurst själv var våldsbejakande, vilket kritiserades. Men till slut var deras ihärdighet och ovilja att ”ge sig” något som hjälpte kvinnlig rösträtt. Under Första Världskriget hade de en paus i sitt arbete eftersom Pankhurst ansåg att tyskarna var en fara för mänskligheten och Storbritanniens regering därför behövde alla medborgares stöd. Efter kriget återupptog Pankhurst och WSPU sitt arbete.

Pankhurst gick bort 14 juni 1928. Kvinnlig rösträtt på lika villkor infördes ett kort tag därefter i Storbritannien.

LÄS MER: Hanna, 52, bröt sig ur Jehovas vittnen 

Sirimavo Bandaranaike, politiker (1916-2000)

Foto: Britannica

Bandaranaike från Sri Lanka blev år 1960 världens första valda kvinnliga premiärminister. Hon innehade posten tre gånger, 1960-1965, 1970-1977 och 1994-2000.

1975 skapade Bandaranaike det som skulle bli Sri Lankas Departement för kvinno- och barnfrågor, vilket också ledde till att den första kvinnan tillsattes för att jobba i Sri Lankas kabinett.

Under sina perioder som premiärminister hjälpte Bandaranaike till att leda in Sri Lanka i sin politiska självständighet som republik. I augusti 2000 lämnade Bandaranaike sitt uppdrag som premiärminister. Dels för att Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president tillika Bandaranaikes dotter, ville ha en yngre premiärminister samt sviktande hälsa. Två månader senare dog Bandaranaike av en hjärtattack.

LÄS MER: Camilla Läckberg: ”Jag har blivit feminist på äldre dar” 

Bessie Coleman, pilot (1892-1926)

Foto: Wikipedia

Coleman var den första kvinnan som var afroamerikan och amerikansk ursprungsbefolkning som fick pilotlicens.

Efter att ha blivit inspirerad av bland andra Blanche Stuart Scott, första kvinnan som ensam flög ett flygplan 1910, och Harriet Quimby, som 1912 genomförde en flygning över Engelska kanalen, ville Coleman lära sig flyga. Hon blev dock inte antagen hos någon av USA:s flygskolor då de inte tog emot kvinnor eller svarta personer. Därför lärde sig Coleman franska på en kvällskurs och åkte sedan till Frankrike 1920 för att gå en flygutbildning där.

När Coleman fått sitt internationella flygcertifikat återvände hon till USA. Men för att kunna försörja sig som pilot insåg hon att hon behövde ägna sig åt konstflygning, något som krävde mer utbildning, och uppträda för betalande publik. Då Coleman inte hittade någon i hemlandet som var villig att lära henne reste hon återigen till Europa där hon fick ytterligare flyglektioner.

Coleman blev sedan under sin karriär väldigt populär i USA, och hon drömde om att öppna en egen flygskola för afroamerikanska kvinnor.

Inför en uppvisning våren 1926 ville Coleman göra en provtur med sitt nya plan. En olycka uppe i luften gjorde dock att Coleman kastades ur planet och dog.

Efter sin död bildades ett nätverk av klubbar över hela USA med Bessie Colemans namn. 1977 bildades en organisation kallad Bessie Coleman Aviators Club av en grupp svarta kvinnliga piloter. Organisationen är öppen för alla kvinnliga piloter oavsett etnisk härkomst. Chicagos före detta borgmästare Richard M. Daley döpte 1990 om vägen till O’Hares flygplats, från Airport drive till Bessie Coleman drive. Han proklamerade även två år senare 2 maj som Bessie Coleman Day in Chicago. Och 1995, nästan 60 år efter Colemans död, utgav US Postal Service ett frimärke med hennes bild på.

LÄS MER: Jane, 37: När mamma fick alzheimer förändrades allt 

Malala Yousafzai, aktivist (1997-)

Foto: Wikipedia

Malala Yousafzai är känd för sin aktivism för flickors rätt till utbildning. Främst har hon verkat för att flickor i Swatdalen, där hon är uppväxt, ska få gå i skolan. Swatdalen styrs av talibaner sedan över ett decennium tillbaka, och de har tidvis förbjudit flickor att gå i skolan.

2012 utsattes Yousafzai för ett mordförsök av talibantrogna. Hon sköts i huvudet och nacken, men klarade sig mirakulöst.

2014 tilldelades Yousafzai Nobels fredspris tillsammans med aktivisten Kailash Satyarthi. De fick priset för sitt arbete mot förtryck av barn och unga människor och för rätten till utbildning för alla barn. Yousafzai var då 17 år och blev därmed den överlägset yngsta någonsin att ta emot priset.

Sedan hösten 2017 studerar Yousafzai vid Lady Margaret Hall, ett college vid Oxfords universitet. Hon studerar politik, ekonomi och filosofi, och kombinerar plugget med att fortsätta leda kampen för flickors utbildning runtom i världen.

LÄS MER: Christina, 52, lever med dolda sjukdomen fibromyalgi 

Ruth Bader Ginsburg, jurist (1933-)

Foto: Wikipedia

Ginsburg är en av USA:s mest kända jurister. Sedan 1993 är hon ledamot av Högsta domstolen, efter att ha blivit nominerad av dåvarande president Bill Clinton.

Ginsburg är känd för att ha varit en förkämpe för kvinnors rättigheter och jämställdhet. 1970 var hon en av grundarna till Women’s Rights Law Reporter, den första juridiska tidskriften som enbart fokuserade på kvinnors rättigheter. Under hennes tid som professor vid Columbia Law School medförfattade Ginsburg den första juridiska skolboken där man sammanställt enskilda fall där diskriminering skett på grund av kön.

1971 grundade Ginsburg Women’s Rights Project under den ideella organisationen American Civil Liberties Union (ACLU). Bara under de kommande tre åren engagerade sig Women’s Rights Project i över 300 fall av könsdiskriminering. Ginsburg argumenterade för sex fall inför Högsta domstolen mellan åren 1973 och 1976, varav hon vann fem av dem. Ginsburgs arbete ledde till direkt förändring av könsdiskriminering i många lagområden.

LÄS MER: Helena af Sandeberg: ”Jag väntar fortfarande på den rätte” 

Florence Nightingale, sjuksköterska (1820-1910)

Foto: Wikipedia

Nightingale var en brittisk sjuksköterska och en av grundarna till det moderna sjuksköterskeyrket. Hon var också en av pionjärerna i att använda infografik. Under sin livstid skrev Nightingale flera uppmärksammade skrifter för att sprida medicinsk kunskap. 

Nightingale utbildade sig till sjuksköterska mot hennes familjs vilja. Yrket hade dåligt rykte och sköttes främst av fattiga kvinnor, och Nightingale kom från en välbärgad familj och förväntades vilja gifta sig och skaffa barn.

När Krimkriget började jobbade Nightingale i London, men efter att hon läst om hur dålig vården var för sårade och sjuka soldater reste hon dit för att hjälpa till. Nightingale och hennes team med sjuksköterskor såg att soldaterna fick dålig vård, medicinerna började ta slut, hygienen struntade man i och massinfektioner var vanliga, och många av dem dödliga. Hon bad brittiska regeringen förbättra villkoren och började senare organisera vården bättre.

Nightingale fick smeknamnet ”Lady with the lamp”, eftersom hon även gick runt på natten för att titta till soldaterna.

1860 startade Nightingale skolan Nightingale School of Nursing vid King’s College London för sjuksköterskor, där lade hon grunden för det professionella yrket.

Nightingale blev 1907 den första kvinnan att få motta Förtjänstordern av kung Edvard II. Förtjänstordern är ett erkännande av framstående tjänst i de väpnade styrkorna, vetenskap, konst, litteratur, eller för främjandet av kultur. Internationella sjuksköterskedagen firas varje år på Nightingales födelsedag, 12 maj. Och Florence Nightingale Medal som delas ut vartannat år är den högsta internationella utmärkelsen en sjuksköterska kan motta.

LÄS MER: Frida Boisen, 44: ”Jag är en runaway bride” 

Wangari Maathai, aktivist (1940-2011)

Foto: Martin Rowe

Maathai var en kenyansk miljöaktivist som grundade miljöorganisationen Green Belt Movement (GBM) 1977. GBM jobbar för att stärka samhällen, särskilt kvinnor, till att bevara miljön och förbättra levnadsvillkoren. 1984 tilldelades Maathai det internationella priset Right Livelihood Award för sitt arbete med GBM.

Som första kvinnan i östra och centrala Afrika att få en doktorsexamen valdes Maathai in till parlamentet och jobbade som vice miljöminister från 2003 till 2005.

2004 blev Maathai den första afrikanska kvinnan att motta Nobels fredspris, för sin kamp för miljön, demokrati och kvinnors rättigheter.

LÄS MER: Tilde de Paula Eby: ”Jag behöver att man är tydlig med sina känslor” 

Ada Lovelace, matematiker (1815-1852)

Foto: Wikipedia

Lovelace var en brittisk matematiker, hon ses som världens första dataprogrammerare.

1833 lärde Lovelace känna matematikern Charles Babbage, känd för sina skisser på maskiner. Däribland hans differensmaskin och analysmaskin, som var föregångare till dagens datorer. När han utvecklades dessa två maskiner agerade Lovelace bollplank för honom i olika matematisk-teoretiska frågor.

Lovelaces anteckningar om den analytiska maskinen innehåller historiens första algoritm, som är avsett att bearbetas med en maskin. Med andra ord hade Lovelace beskrivit en dator och dess programvara. Analysmaskinen har dock aldrig blivit något mer än en pappersprodukt, så Lovelaces kod har ännu inte kunnat testas i praktiken.

LÄS MER: Fredrik Hallgren, 45, om kärlekskrisen med hustrun 

Källa: FN