Många svenskar lider av en inbillad fulhet
Fem timmar framför spegeln varje dag, ständiga kontroller av utseendet, social isolering och plastikoperationer.
Omkring 200 000 svenskar är drabbade av dysmorfofobi, inbillad fulhet.
Nu finns en svensk internetterapi som botar var tredje drabbad.
– Tankar på utseendet hindrar en inte längre i vardagen, säger psykologen Jesper Enander.
Dysmorfofobi är en vanlig men ganska okänd sjukdom. Den drabbade anser sig ha defekter i utseendet - fel som andra inte kan se. Man tycker själv att man ser motbjudande ut, kanske rentav monstruös, trots att man ser helt normal ut.
Sjukdomen leda till stort lidande och ökar risken för depression och självmord. Det berättar Jesper Enander, forskare och psykolog på Karolinska institutet.
– Sjukdomen begränsar livet. En del svårt drabbade vågar inte visa sig ute över huvudtaget och isolerar sig i hemmet. Andra kanske halkar efter i skolan eller får problem i arbetslivet. Sjukdomen kan hindra en från att träffa en partner och ha ett vanligt liv, säger han.
Vad är dysmorfofobi?
Dysmorfofobi eller BDD, body dysmorphic disorder, är en psykisk sjukdom. Ibland kallas den också självupplevd fulhet. Ungefär 2 procent av svenskarna drabbas någon gång i livet.
De drabbade vill sluta tänka på utseendet men kan helt enkelt inte. Vanligt är att tycka att man har defekter i ansiktet, sådant som är svårt att dölja för andra. Att näsan, huden eller behåringen är "fel". Mycket tid går åt till att oroa sig över, kontrollera, dölja eller försöka förändra sina upplevda utseendebrister.
– En del speglar sig tre till fem timmar om dagen, inte bara i speglar utan i alla reflekterande ytor som mobiler och skyltfönster. Många "fastnar" framför spegeln och har svårt att komma i väg hemifrån. Andra tycker att utseendeproblemet är så jobbigt att de helt undviker speglar, berättar Jesper Enander.
LÄS MER: Johanna, 34, led av dysmorfofobi
Dysmorfofobi - behandling med KBT
Många med dysmorfofobi försöker åtgärda sina inbillade defekter med plastikkirurgi eller olika hudbehandlingar. Jesper Enander har lett en stor behandlingsstudie med KBT via internet där 94 personer deltagit. Av dem hade var femte försökt åtgärda sitt "utseendefel" med mellan en till sex plastikoperationer.
– De här personerna blir missnöjda med resultatet av plastikkirurgi. Och om man blir nöjd är det vanligt att problemet "flyttar" till någon annan del av utseendet. Man kan inte operera bort kroppsuppfattningen.
Trots att sjukdomen är både vanlig och handikappande är det ont om specialiserad behandling. Ospecifika stödjande samtal är det vanliga. I den nya studien lottades deltagarna till att endera få stödsamtal eller en ny behandling med kognitiv beteendeterapi via internet.
LÄS OCKSÅ: 9 typer av ångestsyndrom och hur du lindrar
"Man omvärderar sitt utseende"
I den nya behandlingen fick deltagarna lära sig mer om sjukdomen och öva på att sluta kontrollera sitt utseende, exempelvis genom att minska spegeltiden. De fick också medvetet utsätta sig för situationer som väcker utseendeångest.
– Det kan handla om att gå med barnen och bada fast det är jobbigt. Då märker man att alla människor faktiskt inte stirrar och tycker man ser konstig ut. Man omvärderar sitt utseende.
Testa dig själv – lider du av BDD?
1. Är du väldigt orolig för ditt utseende, även om du har fått höra av andra att du ser normal ut?
2. Tillbringar du mycket tid åt att dölja defekter i ditt utseende eller kontrollera hur du ser ut?
3. Påverkar fixeringen vid utseendet din förmåga att fungera i vardagen?
Om du har svarat ja på alla dessa frågor så kanske du lider av dysmorfofobi. Testet är inte ett sätt att ställa diagnos men kan ge en fingervisning om du behöver söka hjälp.
Bor du i Stockholm finns mottagningen för tvångssyndrom vid Huddinge sjukhus och ångestenheten på Karolinska universitetssjukhuset. Du kan också tala med läkaren på din vårdcentral som kan remittera dig till den psykiatriska öppenvården.
Behandlingen gör att bilden man har av sig själv blir mer normal, och att utseendet inte längre hindrar en i vardagen.
– Från att tycka att något är fel med utseendet kan man tänka att "vissa dar ser jag okej ut, och andra kan faktiskt tycka att jag ser bra ut”.
Den svenska studien har publicerats i BMJ, British medical journal. Resultaten visar tydligt att betydligt fler blev hjälpta av att få internet-KBT jämfört med stödsamtal. Mer än varannan fick effekt av internet-KBT, jämfört med var tionde i kontrollgruppen. Var tredje i KBT-gruppen blev helt botad efter tolv veckors behandling.
– Det är väldigt goda resultat. Vi hoppas att behandlingen ska kunna erbjudas i den vanliga sjukvården, säger Jesper Enander.
