TOTAL AVKOPPLING. När man blir hypnotiserad är det inte alltid som man känner sig hypnotiserad. Upplevelsen kan snarare kännas mer som en djup och total avkoppling - för både
kropp och psyke.
TOTAL AVKOPPLING. När man blir hypnotiserad är det inte alltid som man känner sig hypnotiserad. Upplevelsen kan snarare kännas mer som en djup och total avkoppling - för både kropp och psyke. Foto: Hemera Technologies

Lura dig själv med hypnos

Om du själv vill kan hypnos vara hjälpen som tar dig vidare.
Det kan gälla olika former av smärta där hypnosen gör underverk.
Eller hjälp när du vill sluta röka.

Programledaren Hasse Aro har vid mer än ett tillfälle tagit hjälp av hypnos för att sluta röka.


- Jag har hållit mig från rökning i flera år efter hypnos, men sedan har jag börjat igen - då har jag gått i hypnos en gång till och slutat på nytt, berättar han.


"Blivit immun"


I ungefär fem år har hypnosens effekt hållit i sig och sedan har Hasse Aro åter hamnat i rökningens grepp.


- Nu är det bara två år sedan senaste hypnosen och jag har redan börjat röka. Kanske har jag blivit immun mot hypnos, säger han och skrattar.


Hasse Aro rekommenderar ändå hypnos som hjälp att sluta röka.


- Jag tycker absolut att man ska pröva. Hypnosen har hjälpt, men den kan inte göra hela jobbet - man måste vilja själv, säger han.


Fokuserar bättre


Hade du inte lyckats sluta på egen hand?

- Jo, kanske. Men det går lättare med hypnos, jag tror att det stärker ens egen motivation.


Hypnos är döpt efter sömnens gud i den grekiska mytologin, men det hypnotiska tillståndet påminner mer om vakenhet än om sömn.


- Du sover inte under hypnos. Det som händer är att du slutar oroa dig över annat och fokuserar helt på suggestioner och vad som spontant kommer upp i medvetandet, säger Etzel Cardeña, professor i psykologi, särskilt hypnologi och parapsykologi vid Lunds universitet


Vill göra bort sig


I det hypnotiska tillståndet så kan hypnotisören lättare suggerera (psykiskt påverka någon att tro, göra, se eller känna något utan sakliga grunder) någon till ovanliga upplevelser. Men den hypnotiska påverkan är inte så stor, den är inte magisk. Den som är lättsuggererad under hypnos kan oftast också suggereras även utan hypnos, men det går alltså lite lättare i hypnos.


- Du kan suggerera någon till att göra något antisocialt eller till att glömma vad som skett under hypnosen. Men det är bara möjligt om personen själv vill det. Hypnos beror faktiskt mer på den hypnotiserade än på hypnotisören, säger Cardeña.


Så vid underhållningshypnos kan en hypnotisör få någon att skälla, hoppa på ett ben och sedan glömma bort det - men det bygger på att man noga valt ut personer som faktiskt själva vill göra bort sig på scen och dessutom är lätthypnotiserade.


Ingen klocka


Befolkningen kan delas in i tre grupper. Hypnosvirtuoser, de mycket lätthypnotiserade, 5-10 procent. De svårhypnotiserade, som i stort sett inte går att hypnotisera, också 5-10 procent. Resten av människorna ligger någonstans däremellan och kan alltså hypnotiseras.


Och för att hypnotisera någon så svänger man med en klocka?

- Nej, de flesta som hypnotiserar använder sig bara av ord. Klockan användes tidigare som ett hjälpmedel för att fokusera, men för de flesta är det faktiskt lättare att bara stänga ögonen, säger Cardeña.


Alfavågor


Vad händer i hjärnan under hypnos? Det sker visserligen en förändring i hjärnvågorna, men det är oklart vad det har för påverkan.


- Blunda, säger Cardeña plötsligt till mig.


- Okej, jag blundar, säger jag samtidigt som jag sluter ögonlocken.


- Så, nu har du alfa-vågor i hjärnan.


Förutom ändrade hjärnvågsmönster så förekommer under hypnos många olika medvetandetillstånd, med sina tillhörande registrerbara mönster av hjärnaktivitet.


Hjärnan påverkas


Människor har fått rapportera sina upplevelser under och efter hypnos, samtidigt som de varit kopplade till en EEG-apparat som avläser hjärnaktiviteten. Cardeñas forskning har visat att synkroniciteten i hjärnan minskar i det djupaste hypnostillståndet. Olika delar av hjärnan gör olika saker - den uppträder mer komplext.


- Man ser också att upplevelsen under hypnos och hjärnans mönster hänger samman. Om jag ger en suggestion om att se färger, så lyses hjärncentrum för färgprocessande upp även fast inga färger finns där på riktigt, säger Cardeña.


Stoppar blödning


En tydlig skillnad mellan hypnos och vakenhet är att aktiviteten under hypnos minskar i pannloberna och i stället ökar i nackloberna.


- Hjärnan ägnar sig mindre åt konceptuellt tänkande och mer åt känslor och bilder, säger Cardeña.


Hypnos används vid behandling av olika störningar, som depression, posttraumatisk stress och smärta. Det har också visats kunna minska smärta och blödning under operation.


- Det fungerar, men varför det fungerar - processerna bakom - är fortfarande okänt, säger Cardeña.

FAKTA

HYPNOS SOM TERAPI

Hypnos är inte i sig en terapiform
, men kan användas inom terapi som ett verktyg för att exempelvis minska smärta eller bota fobier.
Klienten hypnotiseras med hjälp av terapeutens röst. Det är inte alltid som klienten känner sig hypnotiserad. Upplevelsen kan snarare kännas mer som en djup och total avkoppling - för både kropp och psyke. Det hypnotiska tillståndet är ett speciellt medvetandetillstånd mellan dröm och vakenhet i vilket man är mycket öppen och mottaglig.
Tillståndet kan uppnås med medvetna handlingar på egen hand till exempel med meditation, men också omedvetet i vardagen, till exempel när tankarna börjar vandra då du blickar ut över ett förbipasserande landskap genom ett bussfönster.

HJÄRNVÅGOR - SÅ FUNKAR DET

Hjärnans språk är dubbelt, kemiskt mellan nervcellerna och elektriskt inuti dem. Den elektriska aktiviteten i storhjärnsbarken kan registreras som hjärnvågor, cerebrala rytmer. De mäts med hjälp av EEG eller MEG. Man skiljer mellan ett stort antal olika hjärnvågstyper (frekvensband):

Deltavågor - drömlös sömn

1-3 HERTZ (vågor per sekund).
Förekommer normalt under djup drömlös sömn.

Theta-vågor - djup fokus
4-7 HERTZ
Associerade med djupt fokus och eventuellt
kreativt tänkande.

Alfa-vågor - avslappnad

8-13 HERTZ
Den dominerande hjärnrytmen hos en avslappnad person, särskilt om man ligger ner med slutna ögon utan att tänka på något särskilt. Alfa-rytmen är extra tydlig över nackloberna.

Beta-vågor - problemlösande

14-30 HERTZ
Beta-vågor: 14-30 Hertz. Den dominerande rytmen hos en vaken, uppmärksam person som med öppna ögon analyserar sin omgivning och försöker lösa problem. Särskilt framträdande vid pannloberna.

Gamma-vågor - Samordnar

30-80 HERTZ
Gamma-vågor: 30-80 Hertz. Samordnar aktiviteten i olika hjärnbarksområden och binder samman olika sinnesintryck till en helhet.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande