Livsmedelsverket kräver mer D-vitamin i maten - men räkna med fortsatt strid om "solvitaminet"

D-vitamin är supertrendigt. Vi svenskar köper mer vitaminer och kosttillskott för varje år, förra året nästan 2,8 miljarder. Just D-vitamin har varit en säljraket. En av anledningarna till det är olika studier som tyder på samband mellan brist på D-vitamin och olika sjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt och cancer.  

Livsmedelsverket anser också att vi får i oss för lite D-vitamin. 67 procent av de vuxna och 93 procent av barnen ligger, enligt tidigare undersökningar, under det genomsnittliga behovet av D-vitamin, säger nutritionisten Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket. "De flesta får i sig mindre D-vitamin än rekommenderat." säger hon. Därför har myndigheten nu bestämt att nivåerna av D-vitamin ska fördubblas i mjölk och matfett. Dessutom ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Myndigheten ställer nu krav på att även matvaror som yoghurt och fil samt vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter som havre- och risdryck ska berikas med D-vitamin. Även ekologiska och laktosfria produkter ska berikas.

Men beslutet är inte okontroversiellt. Forskare och läkare är inte överens.

De flesta debattörer kan hålla med om följande: Kroppen kan tillverka D-vitamin så länge vi får solljus. Vi kan också få i oss D-vitamin genom kosten. Brist på D-vitamin gör skelettet svagt och svår brist kan ge engelska sjukan, rakitis. Överskott av D-vitamin kan orsaka svåra symtom och förgiftning. Däremot är det svårt, nästan omöjligt, att överdosera D-vitamin genom vanlig mat och solljus.

Men sen blir det knepigare, och forskarna oense. Det vetenskapliga stödet för att vi skulle bli generellt mycket friskare genom tillskott av D-vitamin är minst sagt skakigt. Och vilken mängd D-vitamin vi egentligen behöver för hälsans skull är också ifrågasatt. 

En del forskare och läkare, som psykiatrikern Mats Humble, anser att D-vitaminbrist ligger bakom en lång rad kroniska sjukdomar och att fler borde ta tillskott. Allt ifrån trötthet och fetma till depression och schizofreni kan ha samband med för låga nivåer av D-vitamin. 

Andra, som professor Håkan Melhus, tycker att hälsofarorna med att få i sig för lite D-vitamin är överdrivna. Han anser att det i dag inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att vi svenskar behöver mer D-vitamin för hälsans skull. Rakitis utrotades 1968 med tack vare D-droppar till barn och den berikning vi redan har. Dessutom är det vetenskapliga stödet för vilket som är den optimala nivån D-vitamin skakigt. 

De grupper som har hög risk för brist på D-vitamin, framför allt de som täcker sig och inte får solljus på huden, skulle i så fall behöva riktade insatser, anser Håkan Melhus. Han kallar Livsmedelsverkets ökade berikning för "ett onödigt experiment på den svenska befolkningen". 

Han påtalar också att det finns risker med en ökad berikning av livsmedel. Det kan gå fel i tillverkningen och människor förgiftas, vilket hänt i både Storbritannien och USA. När man ökar halterna D-vitamin i livsmedel så kan de som redan tar kosttillskott med höga doser av D-vitamin riskera att "tippa över gränsen till det som är toxiskt".

Åsa Brugård Konde medger att vissa grupper med hög risk för D-vitaminbrist kanske inte får någon praktisk nytta av den ökade berikningen av livsmedel. Detta för att de helt enkelt kanske inte konsumerar särskilt mycket av livsmedel som mjölk och havredryck. Myndigheten ser därför även över vilka som ska rekommenderas att ta D-vitamintillskott.       

Striden om "solvitaminet" har bara börjat. Stora studier av hälsoeffekterna av tillskott av D-vitamin pågår. 

Men vi som inte äter extrema mängder D-vitamin i pillerform kan ta det lugnt och leva på som vanligt. Att äta fet fisk och att få lite solsken på huden ibland (men inte bränna sig!) är effektiva sätt att få i sig D-vitamin. Och att överdosera D-vitamin med mat och sol är nästan omöjligt.