I flera månader levde Lisa Nilsson som en asket i Brasilien, utan några stimulerande substanser och förälskelser, tills hennes livsnjutarsida kom tillbaka med full kraft.
1 av 7: I flera månader levde Lisa Nilsson som en asket i Brasilien, utan några stimulerande substanser och förälskelser, tills hennes livsnjutarsida kom tillbaka med full kraft. Foto: Mikael Sjöberg
Lisa Nilsson med sambon Niklas Medin på kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop.
2 av 7: Lisa Nilsson med sambon Niklas Medin på kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop. Foto: Magnus Jönsson
Med äldsta dottern.
3 av 7: Med äldsta dottern. Foto: Suvad Mrkonjic
"Himlen runt hörnet" 1992.
4 av 7: "Himlen runt hörnet" 1992.
Dan Ekborg och Lisa Nilsson i musikalen "Next to normal".
5 av 7: Dan Ekborg och Lisa Nilsson i musikalen "Next to normal".
Lisa Nilsson 1990.
6 av 7: Lisa Nilsson 1990.
Lisa Nilsson på en SVT-gala 2001.Foto: LEIF R JANSSON/TT
7 av 7: Lisa Nilsson på en SVT-gala 2001.Foto: LEIF R JANSSON/TT

Lisa Nilsson, 43: "Jag frossade i choklad"

Hon flydde till Brasilien och frossade i vin och choklad. Nu har Lisa Nilsson, 43, hittat tillbaka till kreativiteten och sig själv.
Och den gamla kompisen visade sig vara kärleken i hennes liv.
- Vi var väl på något sätt utrensade och klara, redo för varandra, säger Lisa.

När en människa faller ner i en saknad efter liv, brinner en längtan att ge upp för att få börja om igen."

Texten är från låten "När en människa faller" på Lisa Nilssons nya album "Sånger om oss". Det är sju år sedan hon släppte en skiva på svenska senast. Och den första på tolv år som hon gjort helt själv.

- Det är den bästa och djupaste skiva jag någonsin har gjort, säger Lisa när Söndag träffar henne. Den innehåller både hopp och smärta, det är låtar som jag har skrivit och samlat under en lång period. Ämnen som har skavt i verkligheten kan plötsligt bli vackra låtar, det finns något helande i det.

Lisa som har varit artist i 23 år är kanske mest känd för sin stora hit "Himlen runt hörnet". Låten som skrevs av Mauro Scocco och fick fina recensioner blev en stor framgång och gjorde Lisa till något av en pop­ikon. Även den andra singeln "Varje gång jag ser dig" blev en stor hit.

 

1998 gifte hon sig med musikern Henrik Janson som hon hade träffat på turné där han var gitarrist. De köpte hus med egen musikstudio, turnerade och skrev två album ihop. 2002 skilde de sig.

- Uppenbarligen var det inte där jag skulle vara. En del i det var att jag behövde utforska min egen musik, så kan jag säga.

Under samtalet och efter att ha lyssnat på skivan förstår man att hon sökt och jobbat med sig själv under lång tid.

"Blåa ögon som söker efter nya svar, som kan ge stillhet i det stora kaos vi kallar liv" ("När en människa faller").

Lisa berättar hur hon efter skilsmässan tappade kreativiteten, lusten och tron på sig själv.

- Jag var så trött på Stockholm, hur min bransch mådde, all ängslighet, hopplöshet. Alla skulle bo, klä sig och leva likadant och jag bara kände att "Gud, vad tråkiga ni är. Jag måste härifrån, jag dör som kreativ människa och som kvinna".

Själv satt hon emellanåt på krogen, hade långluncher med likasinnade, drack vin, öl, och ­ibland snaps, "för att komma i stämning och sen skriva".

- Det var en kort period i full frihet där jag levde totalt kompromisslöst, som ett slags konstnärsman under sekelskiftet. Sitta på Konstnärsbaren (restaurang i Stockholm) själv, dricka jättedyra viner, äta långa middagar och skriva. Men det blev inte så jäkla bra, även om jag hade väldigt kul.

Lisa berättar hur hon längtade efter svängig musik och ville komma bort från alla förutfattade meningar och tidigare "hits­identiteter" hon hade fått som sångerska. Hon kände det som att hon gick runt och "småljög", påstod att hon kunde mindre än hon kunde.

- Jag ville ge mig själv upprättelse och låta mig själv växa. Jag behövde verkligen bli fri, få vara i fred och utforska mig själv. Och jag hade inte heller någon man som förväntade sig att jag skulle vara lojal, inget skivbolag som förväntade sig något eftersom jag precis hade levererat. Och inga barn...

Träffade du någon ny man efter skilsmässan?

- Man kan väl säga att under den här perioden var begreppet singel och relation lite skevt, mer säger jag inte. Jag var "in and out of love" och inspiration. Det var inget som fäste och jag längtade verkligen efter att det skulle fästa.

 

Genom en tidigare kontakt och lusten att fly Sverige hamnade hon 2004 i Rio och Brasilien.

- Jag åkte dit på vinst och förlust och blev kvar i fem månader. Där lärde jag mig att meditera och levde utan några som helst stimulerande substanser eller männi­skor. Jag ville bara vara med mig själv och se vad som hände, hitta kreativiteten igen.

De första två månaderna var en lång omställnings- och utrensningsperiod, men också ett sorgearbete med nya insikter.

- Jag kunde gå upp klockan sex, gå ut till stranden där det var folktomt, bara sitta eller promenera. Veta att nu kan jag vara här för evigt, ingen vet vem jag är eller bryr sig, och bara få vara i det. Det var en stark frihetskänsla. Och jag rensade ut mycket skit under denna tid.

Låten "Full måne" på nya plattan handlar om en avgörande natt i Brasilien. Lisa hade då levt i månader utan socker, kaffe, alkohol och förälskelser, ätit vegetariskt, organiskt och bio­dynamiskt.

"Månen är full, tänk om jag också var det, då kunde vi supa ikapp genom rymden."

- Jag vaknade som en vampyr mitt i natten, det var fullmåne och jag kände plötsligt att "jag hoppar ut från nionde våningen snart om det inte händer något". Min gamla livsnjutarsida var tillbaka och jag kände att jag behövde ta plats, frossa och dansa, vara uppe sist, dricka slattar och bli full. "Jag vill inte ligga här och vara så där renad, hel, harmonisk och balanserad."

 

Samtidigt som det var en stor lättnad att skriva om det blev hon rädd och tänkte att "så här skriver inte jag, så här skriver killarna". Men hon kallar det för ett att av sitt livs största och ljuvligaste frosserier.

- Jag hade så roligt den natten, dansade och frossade som besatt i choklad, vin, kakor och cigaretter. Då var cirkeln sluten på något sätt och jag kände att "nu kan jag åka hem". Samtidigt kom frågorna: "Varför kommer den här lusten nu?", "Vad är det jag saknar?"

 

Lisa önskar att fler kvinnor skulle våga, tycker att det saknas kvinnor som sjunger om frustration och inte bara håller färgen och påstår att de "äter rågbröd och går på gym".

Är du en partypingla?

- Jag har alltid älskat att vara uppe sist. Och rent krasst tål jag alkohol väldigt bra, blir pigg och förbränner fort. Men det handlar mest om att jag är så lättinspirerad, kommer inte på tanken att gå hem bara för att man ska sova. Min far är likadan. Det hade kunnat vara förödande om jag varit en destruktiv person.

 

Lisa var klar med Brasilien, reste tillbaka till Sverige, rensade ut huset och stämde träff med en gammal vän och kollega som också varit ute på långresa. Men det som var tänkt som en vanlig kväll, kompisar emellan, med mannen hon känt sedan 90-talet, utvecklades oväntat till något helt annat.

- Helt plötsligt kände jag bara att jag aldrig ville att kvällen skulle ta slut. Så jag gjorde en klassisk halvhjärtad invit och bjöd hem honom att lyssna på råmixarna till min nya skiva. Vi visste båda två att något hade hänt, det går inte att förklara.

Efter den kvällen har Niklas Medin, 49, som också är musiker, blivit kvar i hennes hus och liv.

"Det hade bara gått några dagar när du satt i mitt kök och sa, den här kärleken blir det barn av, tänk om vi visste hur rätt det var" ("Sånger om oss").

- Jag hade aldrig någonsin trott att jag skulle bli kär i honom! Det var lite överrumplande. Men vi var väl på något sätt utrensade och klara, redo för varandra, det kan jag se nu.

 

Lisa blev gravid nästan direkt och i dag har paret två barn. Så här i efterhand kan Lisa känna att hon är glad för "den långa startsträckan" som hon kallar tiden innan när hon längtat efter att bli mamma men till slut gett upp hoppet.

- Ja, det såg inte så jättelovande ut. Jag hade gjort ett jobb för Unicef i Rwanda, blev väldigt berörd, och tänkte att jag i stället får bli någon form av världsförälder.

Plötsligt tar Lisa ett djupt andetag och säger att hon ska berätta något hon aldrig har berättat offentligt förut.

- I Rwanda träffade jag en man som frågade om jag hade barn och det hade jag ju inte då. "Vad konstigt, du är så pass gammal, och du ser ut som att du har barn. You are a carrier of mother spirit", sa han.

Lisa blev berörd men förstod inte var­för. Och han gav sig inte utan förklarade att kvinnor som bär på "mother spirit" brukar vara mammor. "Har du verkligen inga barn?" frågade han igen.

- Nu hör det till saken att jag faktiskt hade varit gravid, men förlorat mitt barn. Jag såg ju inte på det som att jag hade blivit mamma, men till slut så fick han ur mig det och jag började gråta. Deras syn är att när man blir gravid så kliver mother spirit in i kvinnokroppen och stannar där. Man blir mamma direkt. Och det är så fint.

Lisa säger att hon efter den händelsen kände att hon fick en upprättelse som kvinna, att det inte längre var ett "miss­lyckande" att få missfall.

- Plötsligt fick jag lov att vara mamma i alla fall, och det har jag burit med mig. När jag sedan blev gravid med mina två som jag har fått föda, så känner jag att det inte är någon skillnad. De har alla hovrat där, cirkulerat runt, för att sedan komma och testa. Ibland är myllan god och ibland inte.

- Jag kan tänka på det när jag byter blöja, att mitt första barn också är med, säger hon medan ögonen tåras.

 

Lisa kan nu i efterhand se att hon innan hon fick sina två barn flydde från saker, hade svårt att visa känslor och var rädd för att bli lämnad. Men också en rädsla som artist, att inte bli sedd eller bli missförstådd.

- Jag har varit begränsad av rädsla för att folk bara vill att jag ska vara som förr, och känt mig ofri. Men nu i efterhand har jag kommit fram till att det aldrig var någon som hindrade mig någonsin. Jag själv var boven i dramat.

"Leva, måste våga leva. Måste våga ta det som en människa. Så ta emot en utsträckt hand. En hand du inte känner än. Låt oss börja om igen."

LISA NILSSON

Ålder: 43.
Gör: Sångerska, låtskrivare.
Bor: I en söderförort till Stockholm.
Familj: Sambon Niklas Medin, 49, musiker och trädgårdsmästare. Två döttrar, 2 och 6 år.
Akuell: Albumet "Sånger om oss". Stor nordisk turné som börjar i februari.

FRÅN MELODIFESTIVALEN TILL MUSIKAL OM DIANA

SÅ BÖRJADE DET

Gruppen Stage Four tillsammans med Peter Jöback, Andreas Lundstedt och Lizette Pålsson. Lisa själv vann en talangjakt 1987 och fick skivkontrakt. Deltog i Melodifestivalen 1989 med låten "Du" och kom på fjärde plats. Två första skivorna var på engelska.
GENOMBROTTET.

1992 kom genombrottsplattan "Himlen runt hörnet", Mauro Scocco låtskrivare. Skivan blev en stor kommersiell framgång och singeln med samma namn den mest spelade i P3 första halvåret 1992. 1993 belönades Lisa med tre grammisar och en till 2001. Skivan fick fem svenska Grammisar, tre Rockbjörnar och två danska Grammisar.
FLER FRAMTRÄDANDEN

* Sjöng på prins Bertils begravning 1997. Skrev filmmusiken till "Sanna ögonblick" 1998 ihop med exmaken.
* Lisa har alltid varierat sig i samarbeten med soulband, jazztrios, storband, symfoniorkestrar och körer. Ett tag var hon även inne på brasiliansk musik.
2002 hade Lisa en mindre roll i Nutleys långfilm "Paradiset". 2012-13 gjorde hon huvudrollen som Diana i Broadway-musikalen "Next To Normal" på Stockholms stadsteater. Har varit med i ytterligare två filmer och en dokumentär om jazz.*