Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 1 mar 2010 15:55

Uppdaterad 1 mar 2010 16:11

Läs mer böcker - och lev längre

HÄLSOKUR. Att läsa skönlitteratur är rena rama träningspasset för din hjärna.

HÄLSOKUR. Att läsa skönlitteratur är rena rama träningspasset för din hjärna.

Foto: Jupiter

Läs en roman och trimma din hjärna.
En god bok är i praktiken rena hälsokuren.
Du kan till och med förlänga livet med att sluka en massa böcker.
Förmågan att läsa är förmodligen den viktigaste av alla färdigheter i dagens bokstavsspäckade samhälle. Orden finns överallt; på reklamskyltar, i tidningar och på internet. Men hur går det egentligen till när vi läser och lär oss att läsa?
– För att förstå läsprocessen måste vi veta två saker. Den ena är att hjärnan är plastisk, den bygger om sig rent fysiskt av vad den lär sig. Den andra är att läsförmågan inte har
byggts in via evolutionen, det finns inget eget läscentra i hjärnan, säger den prisade brittiska vetenskapsjournalisten Rita Carter, som har skrivit flera böcker om hjärnans funktioner.

Nya kopplingar


Skriftspråket har inte funnits tillräckligt länge för att vara genetiskt inbyggt, som till exempel förmågan att tala. Att lära sig tala är en naturlig läroprocess, men när vi lär oss att läsa
så är det en komplex inlärningsprocess som bygger om hjärnans utseende – en analfabets hjärna och en läskunnig människas hjärna skulle faktiskt se olika ut om de observerades på en mikroskopisk nivå. För att lära oss läsa måste vi koppla ljud till symboler och sedan symboler till mening. Då skapas nya kopplingar mellan cellerna i hjärnan.

Bakom örat


I mänsklighetens gryning på Afrikas savanner utvecklades förmågan att snabbt särskilja objekt som är mycket lika varandra. Den förmågan var livsavgörande i ögonblick då våra
förfäder behövde avgöra om de stod inför ett byte, ett rovdjur eller något annat. Är det en trädrot som skymtar i skuggornas spel eller är det en dödlig giftorm? Ett centrum för att skilja ut olika föremål bildades strax bakom vänster öra. I dag använder vi detta centrum för att skilja mellan exempelvis E och F.

Lättare som barn


När vi ser en bokstav skickas en nervsignal från ögonen till syncentrum i bakhuvudet, därifrån till centrum som särskiljer mellan objekt. Där görs sedan kopplingen till ett specifikt ljud om man har lärt sig att läsa. Bokstaven E kopplas samman med ljudet E.
– Hjärnan måste läras att göra kopplingen mellan bokstav och ljud. Det går mycket lättare att göra som barn, eftersom hjärnan är mera plastisk då. Men det är inte omöjligt som vuxen, livet ut så bildas nya kopplingar mellan cellerna – det är det som möjliggör inlärning – och du fortsätter till och med att få nya hjärnceller, säger Rita Carter.

Tar en omväg


För att göra kopplingen mellan bokstav och ljud möjlig måste en passage bildas mellan syn- och hörselcentrum i hjärnbarken. En sådan bygger man genom att ljuda ljudet E samtidigt som man tittar på bokstaven. När nervsignaler fyras av samtidigt i både syn- och hörselcentrum skapas en fysisk länk mellan dem.
– Samtidighet skapas länkar i hjärnan. Ljudcentrum avfyras även när man läser tyst för sig själv. Läsförståelsen tar omvägen via tal och hörsel. Vid tyst läsning kan man ändå avläsa en elektrisk nervsignal till tung- och munrörelser, säger Rita Carter.

Motverkar demens


All sorts läsning innehåller avkodandet av tecken till ljud till betydelse. Läsning bidrar att göra nätet av nervtrådar i hjärnan finmaskigare, vilket kan motverka den negativa effekterna av demens.
– Ett tätare nät av nervtrådar tilllåter fler nervceller att förloras innan symptom uppstår, säger Rita Carter.
All sorts läsning förebygger sjukdom och åldrande, men det finns också läsning som ger mer än så: att läsa skönlitterära romaner vässar ett helt knippe med betydelsefulla livsfärdigheter.
– En viktig aspekt med att följa en längre text där sekvens efter sekvens hänger ihop är att du övar upp din förmåga att koncentrera dig en längre tid. Om du inte lär dig det som barn
så blir det svårt att klara av som vuxen, konstaterar Rita Carter.

Hjärnan hjälper till


Läsning är också ett sätt att inhämta information som ger en viss distans mellan läsaren och informationen. Det ger möjlighet till ett kritiskt läge som tillåter hjärnan att stanna upp
och reflektera. Ett läge som inte uppstår när vi mera passivt konsumerar tv, film och radio. När du stannar upp och jämför det du läser med till exempel dina egna erfarenheter blir du bra på att jämföra olika möjliga händelseförlopp. Det förbättrar din planeringsförmåga
och förmågan att förutspå vilka konsekvenser olika gärningar kommer att få.
En annan aspekt av romanläsningens effekt på hjärnan kommer av att de egentligen är halvfärdiga – du är medskapare!
– En roman är ett skelett. Läsaren tillför det visuella materialet genom att gräva i sitt minnes arkiv. Du letar rätt på passande minnesfragment, klipper och klistrar och har sedan
skapat bilder som passar berättelsen. Du kan inte komma på bilder ur tomma intet, materialet finns redan i din hjärna. Processen stimulerar både den kreativa förmågan och minneskapaciteten.

Alla genrer funkar


Kreativitet är inget du bara är född med; det går att öva upp, säger Rita Carter.
Ytterligare en förmåga som trimmas av romanläsning är förmågan att känna empati. Du ser världen ur huvudpersonens ögon, vilket hjälper dig att känna dig in i verkliga människors liv och se saker ur andras perspektiv – en förmåga som i sin tur hjälper dig att fatta kloka beslut.
Vilka böcker ska vi läsa då? Det spelar ingen roll om det är chick lit eller Shakespeare, det viktigaste är att du aldrig slutar att läsa skönlitteratur: det vässar minne, empati, kreativitet, kritiskt tänkande och planeringsförmåga. Kom ihåg att hjärnan är plastisk – use it or loose it!

Fortfarande viktigt


Men ska vi sluta titta på tv och filmer, sluta surfa på nätet och sluta spela datorspel?
Nej. Tv, film, internet och datorspel är också viktiga, de vässar andra förmågor som vi också behöver i dagens samhälle. Men romanläsande kräver en längre stunds koncentration, vilket gör att det riskerar att väljas bort – därför behöver vi lyfta fram varför också romanläsning fortfarande betyder något.