”Vi måste sluta tiga om ätstörningarna”

Anorexi är den längst kända ätstörningen. Det finns beskrivningar av kvinnor från medeltiden, exempelvis italienska helgonet Katarina av Sienna, som talar för att de varit drabbade av sjukdomen.

Ätstörningar är en av de absolut farligaste psykiska sjukdomarna som finns. De drabbade lider både psykiskt, och av kroppsliga skador. Värst är det för anorektiker, där risken för förtida död kan vara tiofaldigad. Framförallt om självsvälten lett till extremt låg kroppsvikt, ofta i kombination med depression, självmordsförsök och missbruk.

Man ska veta att de flesta med ätstörningar i dag inte har anorexi, utan andra diagnoser som exempelvis bulimi (hetsätning) eller ortorexi (tvångsmässig träning). 

Ätstörningen sitter inte i vikten. De flesta drabbade är inte underviktiga, utan normalviktiga eller överviktiga. Mörkertalet är stort, särskilt bland män.

Att ätstörningarna ökar är skrämmande. Orsakerna bakom är komplexa, och inte helt kända.

Vårt medialiserade och kroppsfixerade samhälle, där vi ständigt bedöms för vår yta, både på sociala medier som Instagram och Facebok, och vid jobbintervjun, spelar säkert roll. Men det är inte den enda förklaringen.

Vad man vet är att den enskilt största orsaken till ätstörningar är bantning. Därmed inte sagt att alla som bantar blir ätstörda. Men vi måste vara uppmärksamma på trender och fenomen som underblåser ett osunt förhållande till mat och träning. Det kan trigga ätstörningar.


Just nu "cleansar" exempelvis många svenska kändisar sig med grönsaksjuicer och glamouriserar sin hetsbantning på sociala medier. Att byta ut alla måltider mot en svältkur är rätt vridet, och knappast särskilt sunt. För den som är i riskzonen för ätstörningar är juicetrenden förstås direkt farlig. Vem som drabbas och fastnar i en plågsam ätstörning kan man inte säga i förväg.

Ny teknik där man registrerar kalorier, in och ut, är hett. Samtidigt är mätbarhetstrenden ett sätt att försöka ta hårdare kontroll över kroppen. Forskaren Wilhelm Kardemark, som skrivit en avhandling om människosyn och hälsa, menar att ständiga hälsomätningar kan ge motsatt effekt, och göra oss mer stressade. Att kroppen blivit ett ständigt förbättringsprojekt behöver inte vara ett friskhetstecken.

Tänk efter själv, hur ställer du dig till kropp och skönhet? Vilka attityder för du vidare till dina barn, dina vänner och dina arbetskamrater. 

Vi behöver vara mer uppmärksamma på tecken på ätstörningar och annan psykisk ohälsa, både inom sjukvården, på skolor, arbetsplatser, i föreningsliv och idrottsrörelse. Många drabbade skäms, och det kan ta lång tid innan hen orkar eller vågar söka hjälp. Fler måste få vård tid.

 

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. En enkel och omtänksam fråga, som "Jag är orolig för dig, hur mår du egentligen?" kan göra skillnad.

Vi måste sluta tiga och börja prata om ätstörningar.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!