1 av 2: – Det måste vara sjukvården som styr antalet vårdplatser och inte politikerna, säger Hallengren (S)
Vårdkrisen hade kunnat stoppas, skriver Expressens medicinreporter Anna Bäsén.
2 av 2: Vårdkrisen hade kunnat stoppas, skriver Expressens medicinreporter Anna Bäsén. Foto: MAGNUS HALLGREN/DN/TT / DN TT NYHETSBYRÅN

Vårdkrisen hade kunnat stoppas – men politikerna lyssnade inte

Läkare slog larm om vårdplatsbrist och långa väntetider för över tjugo år sen. 

Forskare har varnat för äldreboomen minst lika länge. 

Födande kvinnor har skickats mellan sjukhus i åratal.  

Vårdkrisen borde inte vara någon överraskning.

Nu kan det vara för sent. Åtminstone för en jämlik vård.  

Det har puttrat och sjudit länge, länge. Slutligen kokade det över. Nu har de som botar, vårdar, stöttar och tröstar fått nog. 

Läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor och vårdbiträden har rest sig, protesterat och demonstrerat på gator och torg. I mitten av december samlades 3 000 personer i protestmarsch mot nedskärningar i sjukvården i Stockholm. 

I Facebookgruppen Stockholms sjukvårdsupprop vittnar personal om hur patienter ligger och dör på akuten utan att det upptäcks. Svårt sjuka skickas hem på grund av vårdplatsbrist. En del kommer tillbaka i ännu sämre skick, somliga dör. Intensivvårdspatienter vårdas på akuten.  

Undersköterskor landet runt protesterar mot underbemanning, stress och minutjakt. Hälften av besöken i hemtjänsten är en kvart eller ännu mindre. De hinner inte ge sina äldre god vård och omsorg. Äldreomsorgen har högst sjuktal av alla sektorer. Undersköterskorna vill få bort orimliga scheman och delade turer.

BB-marscher samlar barnmorskor, födande och födda i protest mot en ovärdig och otrygg förlossningsvård, som i värsta fall riskerar både kvinnor och barns liv.

Politiker eller beslutsfattare kan inte skylla på att de inget visste. 

Äldreboomen - med fler äldre i befolkningen och vikande skatteunderlag - är ingen nyhet. Äldreforskare har varnat i decennier, uppmanat beslutsfattarna att planera och agera. Väldigt lite har gjorts. Idag går många regioner och kommuner back. 

Sjukhusläkare slog larm om platsbrist och överbeläggningar för decennier sen. Då var den kommunala äldreomsorgen ett jättehinder. Äldre som var medicinskt färdigbehandlade, och i ganska bra skick, men behövde äldreomsorg blev kvar på sjukhuset i veckor. 

Idag är vårdtiderna mycket kortare. Antalet vårdplatser har minskat stadigt. Till en del beror det på bättre och effektivare vård, exempelvis att man vid vissa operationer kan få åka hem samma dag. En del är rena besparingar, en del personalbrist - särskilt på sjuksköterskor. Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i hela Europa. 2,2 per 1000 invånare 2017 mot ett genomsnitt på 5,0. 

– Det är inte så att gränsen är nådd. Nu är det helt över gränsen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna. 

Konsekvenserna är allvarliga. Patienter som behöver sjukhusvård skickas hem. Andra vårdas på fel avdelning. Patienter tvingas vänta på operation. Intensivvårdspatienter som inte bör flyttas skickas mellan sjukhusen. 

”Det är inte så att gränsen är nådd. Nu är det helt över gränsen”, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna. Foto: Sjukhusläkarna

– Det är oetiskt, man trubbas av. Ju färre vårdplatser vi har desto färre läggs in. Det är ohållbart, säger Karin Båtelson. Hon poängterar också att antalet vårdplatser är lägre i verkligheten än i statistiken, de är färre nu än 2017, alla är dessutom inte i bruk. 

Att många svårt sjuka skrivs ut från sjukhus ökar belastningen på vårdcentraler och äldreomsorg. Det är kommunicerande kärl. 

Sverige har förhållandevis många läkare och sjuksköterskor, jämfört med genomsnittet i Europa. Men de är inte alltid av rätt specialitet, på rätt ställe eller gör rätt saker. 

Att läkare får ägna tid åt att ”vårda vårdplatser”, leta platser och skicka runt sjuka är extremt ineffektivt, poängterar Karin Båtelson. Vårdplatskoordinatorer har till och med blivit en helt ny yrkesgrupp. 

Administration slukar tid. Olika program och journalsystem ”pratar inte” med varandra. Det kommuniceras fortfarande med rörpost och fax. 

Sverige har en sjukhustung vård. Husläkarreformen har floppat. Primärvården har svårt att klara sitt växande uppdrag. Det saknas distriktsläkare och distriktssjuksköterskor. Stafettläkeriet är både dyrt och dåligt för patienterna. 

Patienter får diagnos och behandling försenad, blir sjukare, kanske dör. När vård- och äldreomsorg brister tvingas anhöriga axla ansvaret. Vård- och omsorgspersonal knäcks och blir själva patienter. De mänskliga och ekonomiska kostnaderna är enorma. 

Allt fler svenskar skaffar privat sjukvårdsförsäkring. Att deckarförfattarinnan Camilla Läckberg öppnar lyxiga kliniken Hedda Care för kvinnor som har råd är ett tecken i tiden. Idén om lika vård för alla, och vård efter behov, vacklar. Vi är på väg mot att få en första och andra klassens sjukvård. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!