Vad du tjänar och var du bor kan avgöra om du överlever

"Det får aldrig vara de anhörigas jobb att se till att cancervården fungerar", skriver Expressens Anna Bäsén.

1 av 3: "Det får aldrig vara de anhörigas jobb att se till att cancervården fungerar", skriver Expressens Anna Bäsén.

Hanna Åkermark fick ta strid mot sjukvården flera gånger. Till sist gick pappa Kjell bort i cancer.

Foto: MALIN ROOS

2 av 3: Hanna Åkermark fick ta strid mot sjukvården flera gånger. Till sist gick pappa Kjell bort i cancer.

Region Västernorrland hävdar att det inte finns någon misstanke om att något fel begåtts i vården av Kjell.

Foto: ANTON GYMARK

3 av 3: Region Västernorrland hävdar att det inte finns någon misstanke om att något fel begåtts i vården av Kjell.

"Du har cancer." Var tionde minut får en svensk ett cancerbesked.    

Antalet som drabbas av cancer ökar - precis som vårdköerna. 

Men vem du är, vad du tjänar och var du bor kan avgöra om du lever eller dör.

När landstingen sviker tvingas patienter och anhöriga själva projektleda och kontrollera sjukvården.  

Jag dricker hett svart kaffe i en tunn blommig kopp. Faster Karin är död. Några månader tidigare drack vi kaffe tillsammans i samma soliga kök. Pratade och garvade medan hon försökte instruera maken i hur man steker fläskkotletter. Spänstiga och roliga faster Karin som powerwalkade byn runt långt innan begreppet uppfanns. 

Förbannade cancer.

Sjukdomen angår oss alla. Om vi inte själva drabbas är det en anhörig som insjuknar. Var tredje svensk kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Cancerfallen blir fler, bland annat på ett ökande antal äldre i befolkningen.  

 

Nya vassare sätt att ställa diagnos och effektivare behandlingar har förbättrat överlevnaden. Just nu lever en halv miljon svenskar med diagnosen. Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. För 25 år sen var det vanligaste att man överlevde bara sex månader efter diagnos. I dag är det 30 månader. 

"Men när fler lever längre behöver de också fler besök hos vården och mer behandling vilket tar mer resurser." säger cancerprofessor Roger Henriksson. Det har man inte riktigt anpassat cancervården efter. "Ju längre väntetid, desto farligare är det med större risk att tumören sprider sig. Växande vårdköer kan så småningom också visa sig i ökad cancerdödlighet", tror Roger Henriksson. 

Vården ska vara jämlik, det står i hälso- och sjukvårdslagen. Var du bor, ålder, hudfärg, kön och inkomst ska inte få spela någon roll. 

Men det gör det.

Klassklyftorna i hälsa och livslängd växer. Inte heller cancervården är jämlik. En ny studie från Umeå universitet visar att prostatacancervården är dödligt orättvis. Männen med högst inkomst fick sin cancer upptäckt i ett tidigare skede, de fick oftare botande behandling med operation eller strålning och hade kortare väntetider. Dödligheten bland männen med högst inkomst var bara hälften så hög som bland männen med lägst inkomst. Forskaren Pär Stattin säger till Upsala Nya Tidning att han tror att män med högre inkomst har lättare att kommunicera sina krav till vården

 

Att du själv kan ställa krav på vården, eller har anhöriga som gör det åt dig, kan vara helt avgörande. Kjell Åberg och hans familj fick ta strid mot sjukvården för rena självklarheter. Vården missade Kjells cancer flera gånger. Hans anhöriga tvingades bråka sig till självklarheter som undersökningar, näringsdropp, dietisthjälp och läkarmöten. Att landstinget nu vägrar att göra Lex Maria-anmälan och hävdar att det inte ens finns någon misstanke om att fel begåtts... Det är långt bortom anständighetens gräns.  

Sjukvården är bland väljarnas viktigaste valfrågor. Nu tävlar partierna om att lova mer pengar till cancervården. Det är väl jättebra. Men vården måste använda sina pengar och sin personal smartare. Det är helt galet att läkare lägger stora delar av sin arbetstid på administration, något läkarsekreterare sköter både bättre och snabbare. Det är också helt fel att sjuksköterskor byter blöjor och moppar golv när undersköterskor, vårdbiträden och städare kan göra det. 

 

Fina faster Karin hade sin familj omkring sig, i hemmet, på slutet. Så skulle jag också vilja ha mina sista dagar. En rofylld miljö och mina närmaste människor. 

De anhörigas uppdrag är att vara ett känslomässigt stöd. 

Men det får aldrig vara de anhörigas jobb att se till att cancervården fungerar. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här