Skenande kostnader, managementkonsulter för en miljard, personalflykt, byggfusk, återkommande teknikhaverier, 165 felkonstruerade badrum, 15 vattenläckor, operationsköer och patienter som dör. Skandalerna kring Nya Karolinska universitetssjukhuset, NKS, i Solna utanför Stockholm tycks aldrig ta slut.
Nu är katastrofsjukhuset nominerat till vårdbyggnadspriset 2019. Priset delas ut av föreningen Forum Vårdbyggnad. Karolinska är en av tre i klassen större projekt som juryn valt ut som ”goda exempel på byggprojekt inom vård och omsorg”.
Nomineringen väcker både munterhet och ilska. ”Jag blir full i skratt”, säger kirurgen Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.
Ur motiveringen:
”Här har en modern tolkning av ett strukturalistiskt sjukhuskoncept anpassats för 2000-talet och på så sätt blivit en modell för hur ett sjukhus kan organiseras. NKS visar hur goda flöden och samband kan skapas i en väl genomarbetad struktur som ger lång hållbarhet åt byggnaden.”
Helt orimligt, tycker Styrud. Det nya arbetssättet med ”medicinska temaområden” kallar han en illusion som ”inte funkat för fem öre”.
Både patienter och personal har glömts bort i planeringen, enligt Johan Styrud. Det finns för få toaletter och hissar, det saknas slussar och handfat utanför patientrummen. Det fattas också omklädningsrum för personalen, det är brist på platser för administrativt arbete och utrymmen för undervisning. Ett hus för sådant var planerat, men slopades på grund av pengabrist.
Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinskas läkarförening, berättar att det är svårt att arbeta effektivt. Läkarna går runt med ryggsäck på jakt efter platser där de kan sitta och göra journalanteckningar, arbeta med forskning eller annat skrivarbete. Omklädningsrum, vårdavdelning och skrivplatser ligger långt ifrån varandra.
”Det tar tid bara att transportera sig mellan olika punkter”, säger Dellmark.
Faktum är att Arbetsmiljöverket gjort en rad inspektioner och nu hotar sjukhuset med vite på totalt 600 000.
Enligt nomineringen är NKS grundat i ”evidensbaserad design och kunskap om hur sjukhus byggs internationellt, vilket bidrar till att skapa mänskliga vårdmiljöer nära patienten”.
”Skrattretande”, tycker Yvonne Dellmark. ”Skit, så är det inte”, säger Johan Styrud. NKS blev ett extremt dyrt sjukhus. Onödigt dyrt, även enligt forskarrapporter. Styrud konstaterar att det finns tyska nybyggda sjukhus i samma storlek som är mer funktionella och som kostat en fjärdedel så mycket.
Prisnomineringen är provocerande. Prislappen för världens dyraste sjukhus blir drygt 57 miljarder. Samtidigt har Karolinska ett ökande underskott, nu 1,6 miljarder kronor. 550 anställda varslas. Vårdpersonalen ska vända på varje krona. Sjukhusdirektören Björn Zoëga uppmanar personalen att spara in på fikabröd och mackor och inte ringa internt via sjukhusväxeln, vilket DN rapporterat.
Men skandalbygget har lönat sig ordentligt för byggarna Skanska och Swedish Hospital Partners Holding. Redan nu kan de plocka ut cirka 2,3 miljarder i vinst och utdelningar, enligt Affärsvärlden. Dock är skattmasen dem i hasorna.
Även om man kan skratta åt absurditeten i NKS prisnomineras är verkligheten mörk. Patienter har dött, skattepengar har slösats bort och vårdpersonalens arbetsmiljö har blivit sjuk. Oansvarig miljardrullning kostar människoliv. Och de nya tuffa sparkraven lär slå hårt mot både patienter och personal.
LÄS MER: 1 250 datorer används inte – kostar 8 miljoner varje år
LÄS MER: Sjukhusen låter "gröna läkare" ta det mest akuta
