Politikerna har inte lyssnat på vårdpersonalen – de har lösningar

Patient med bröstsmärta kommer in till akuten. Väntrummet är fullt, ingen hinner ta EKG. Till sist tas patienten på internlarm och EKG visar stor hjärtinfarkt. 

Medvetslös patient hinner inte undersökas. Flera timmar senare upptäcks sårskada på tinningen. Skiktröntgen visar på stor hjärnblödning. Det är för sent att operera. Patienten avlider på akuten.  

Äldre patient söker akut med feber och ont i ryggen. Skickas hem med antibiotikatabletter på grund av vårdplatsbrist. Vid återbesök efter tre dagar har infektionen stängt av njurarna. Nu får patienten en vårdplats. Avlider några dagar senare.

Det är bara tre av de 335 isande vittnesmålen från Sjukvårdsuppropet i Stockholm. En protest som engagerat över 19 000 vårdanställda. Patienter skadas och till och med dör, helt i onödan. Och det på grund av personal- och vårdplatsbrist. ”Vi slår larm för patienternas skull”, säger ST-läkaren Laura Björnström som varit med och startat uppropet.

Det dör mer än en person per dag av vårdskador som kunnat undvikas. 550 döda per år, enligt en rapport från Socialstyrelsen.  

Mörkertalet är stort. ”Det är en väldig underrapportering. Det finns helt enkelt inte tid, och ingen kultur att skriva avvikelser”, säger Laura Björnström.  

Vårdkrisen i Stockholm har fått mycket uppmärksamhet men är inte unik. Problem med långa väntetider på akuten, överbeläggningar, vårdplatsbrist och personalbrist finns över hela landet. 

De flesta regioner måste spara på vården

Kostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna. 17 av 21 regioner behöver spara inom sjukvården, enligt en kartläggning Vårdfokus gjort. 

Samtidigt som vårdpersonalen går på knäna lägger politikerna i region Stockholm storvarsel. 1 350 undersköterskor och läkare ska bort. Nyanställningar och inhyrning av personal stoppas. Det finns inga marginaler. ”Man har sparat, sparat och sparat. Det finns ingen luft i systemet längre”, konstaterar Johan Styrud, kirurg, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening. Det får inte bli halka eller it-haveri. Och med det personalläge som är nu är det en helt galet idé att varsla läkare och undersköterskor”, tycker Laura Björnström. 

Antalet vårdplatser har minskat stadigt de senaste tretton åren. Nu har Sverige lägst antal vårdplatser per invånare i hela Europa. Till en del beror det på effektivare vård, men en del beror på personalbrist, framför allt saknas det specialistsjuksköterskor. 

Vårdplatsbrist gör att det stockar sig på akuten. ”Det är extremt fullt”, konstaterar Johan Styrud som tycker att ”rimlighetens gräns” är passerad. På Danderyds sjukhus har en avdelning nu ”nödöppnats”.  

Svårt sjuka som borde ligga på intensiven vårdas på akuten. Att ligga på fel avdelning ökar risken för vårdskador och död, visar forskning. Äldre med många olika sjukdomar far också illa på akuten. De får ofta vänta länge. Och akutpersonalen hinner inte hjälpa till med sånt som mat, vätska och blöjbyten. ”Det är förödande”, säger Laura Björnström.  

Stor brist på allmänläkare

Många politiker, inte minst i Stockholm, har lyssnat mer på dyra konsulter än på vårdpersonalen och patienterna. 

Det är grundläggande att primärvården fungerar. En bra och långsiktig läkarkontakt på vårdcentralen minskar trycket på akutsjukhusen. Kontinuitet är viktigt, i synnerhet för sjuka äldre.  

Men husläkarreformen är en flopp. Läkarbristen är skriande. Det saknas 400 allmänläkare bara i Stockholm. 1 500 läkare skulle kunna få fast anställning direkt, enligt en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. 

På många vårdcentraler, särskilt i glesbygd, är det läkarkarusell med inhyrd stafettpersonal. Notan för hyrpersonal är dryg och ökar, med 3,7 procent eller 95 miljoner kronor, enligt SKL:s senaste statistik för första halvåret 2019. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor fortsätter stiga, och ökade med 17 procent. 

Administrationen har också ökat, särskilt på vårdcentralerna, poängterar Johan Styrud.    

Region Stockholm och Västra Götaland satsar på närakuter. Men de får tuff kritik. ”Korta, enkla och dyra besök”, tycker Johan Styrud. Annars friska unga människor söker sig dit. Närakuterna avlastar inte sjukhusens akutmottagningar tillräckligt utan ökar i stället vårdkonsumtionen.

Nätläkare och privata vårdval, där patienter med sjukförsäkring får gå före i kön, är heller ingen lösning på vårdkrisen, poängterar Laura Björnström. ”Vi vill ge mest vård till de allra sjukaste, det här blir en vård för de friska.” 

Vill se satsningar på äldreomsorgen

Nu vill politikerna satsa nya miljarder på välfärden. Det är bra, tycker Tobias Baudin, ordförande för fackförbundet Kommunal. Han vill lyfta äldreomsorgen, det behövs fler äldreboendeplatser och fler undersköterskor. ”Att varsla undersköterskor som man gör i Stockholm är kortsiktigt och verklighetsfrånvänt.” Utbildade undersköterskor, kan exempelvis upptäcka att den äldre börjar bli undernärd i tid, vilket gör att akutbesök kan undvikas. Sjuka äldre kan vårdas hemma eller på äldreboendet. 

Det är brist på de flesta yrkesgrupper i vård och äldreomsorg. Med en åldrande befolkning och pensionsavgångar ökar behovet än mer. Det måste rekryteras 10 000 undersköterskor varje år, knappt 2 000 går ut vård- och omsorgsprogrammet årligen. 

Avtalsrörelsen är i full gång. Kommunal kräver bättre arbetsvillkor för undersköterskorna, ökad bemanning och högre löner. ”Undersköterskor tjänar för lite. En bilreparatör tjänar 40 000 kronor mer per år”, säger Tobias Baudin. 

Sjukvårdens problem är komplexa. Det stockholmska stolleprovet med svindyra konsulter och fuskbygget Nya Karolinska är ett avskräckande exempel. Nu måste politikerna lyssna på patienterna och vårdpersonalen. De har lösningarna.  

LÄS MER: Läkaren Laura slog larm om krisen – nu väller vittnesmålen in

LÄS MER: Fler köper gräddfil in i vården – bottenbetyg för den offentliga

LÄS MER: Regionrådet om att patienter dör på akuten: ”Ansträngt läge”

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning