Influensan slog rekord –  nu varnar myndigheten  

Influensan är över oss. 

Februari blev en rekordsjuk månad.

Aldrig har så många svenskar vabbat. 

Smittan slog hårt mot unga, influensavaccinet fungerade dåligt och det är högtryck på sjukhusen.  

Och influensaeländet är inte slut. Smittspridningen är fortfarande stor och många kommer att blir sjuka. 

Andra har också läst

Feber, värk i hela kroppen, huvudvärk, halsont och hosta. Under februari - årets sjukligaste månad - slog jag personligt rekord i antal feberdagar i rad. Sju stycken. Så sjuk har jag inte varit sen jag var barn. 

Men jag har inte varit ensam. Även min arbetsplats har, precis som andra arbetsplatser, drabbats. Vi vabbar eller är själva sjuka. Varje säsong drabbas mellan en halv och en och en halv miljon svenskar.    

Det talas om en superinfluensa i år. Enligt mikrobiologen Mia Brytting på Folkhälsomyndigheten har influensan slagit hårt mot barn och ungdomar. Influensan var av B-typ, och den drabbar oftare yngre. I de äldre åldersgrupperna ser inte myndigheten någon påtaglig ökning. 

Men det har i alla fall varit ett rekord-vabruari, och där kan det förstås spela roll att influensan drabbade de unga extra i år. Enligt Svenska Dagbladet var över 300 000 barn sjuka i februari. Den är den högsta siffran Försäkringskassan noterat. 

De flesta av oss repar sig förstås rätt fort. Men för utsatta grupper, som sköra äldre, kan influensa vara dödligt. Det förekommer också att annars unga och friska reagerar kraftigt och måste sjukhusvårdas. 

Vårdens personal- och platsbrist blir extra tydlig under influensasäsongen. Infektionerna orsakar högtryck på sjukhusen. I Göteborg är läget på sjukhusen ansträngt och i region Skåne har sex sjukhus satts i stabsläge, en slags ökad krisorganisation. I Stockholm har både Södersjukhuset och Huddinge sjukhus satts i stabsläge. 

Årets influensa har passerat toppen, men är långt ifrån över, enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport. Spridningen är fortfarande stor och många kommer att bli sjuka, varnar myndigheten. Sjukvården uppmanas att ge personer med misstänkt influensa som är svårt sjuka eller som tillhör en riskgrupp antiviral behandling, som Tamiflu och Relenza. Enligt mikrobiologen Mia Brytting får vi vänta i åtminstone fem veckor tills vi slipper influensa-eländet.

Klart är också att smittskyddsexperter och landsting redan nu fått en del att fundera på inför nästa säsong. Årets influensavaccin gav dåligt skydd. Experterna på världshälsoorganisationen WHO hade fel i sina prognoser. Vaccinet landstingen köpte in skyddade mot två typer av A-virus och en typ av B-virus. Men det var just den typ av B-virus som saknades som fick störst spridning i Sverige.   

Men de svenskar som kostade på sig privat vaccinering hade chans att få ett bättre skydd. De kunde köpa ett nytt vaccin som skyddar mot fyra virusstammar, två typer av A-virus och två typer av B-virus. Ungefär 50 000 svenskar tog det nya vaccinet, Vaxigrip tetra. Det nya och dyrare vaccinet godkändes i slutet av 2016. Men landstingen köpte inte in det till denna säsong.  

Nu får landstingen fundera på hur de ska göra nästa säsong, vad som är ekonomiskt försvarbart. Enligt Per Öhlen på Sanofi, som tillverkar det nya vaccinet, börjar de flesta landsting "förstå sitt misstag". Enligt företaget kommer 16 av 21 landsting troligen att ha det nya vaccinet till nästa säsong.   

Helt klart är att influensa och andra smittsamma sjukdomar är dyrt, både för individen och samhället. Det belastar sjukvården hårt. Och enbart vabbandet i februari motsvarar 822 miljoner kronor.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här