Fler köper gräddfil in i vården – bottenbetyg för den offentliga

Södersjukhuset i Stockholm.

Foto: OLLE SPORRONG

Södersjukhuset i Stockholm.

Kaos. En krigszon. Som ”Gökboet”. Skräcksituation.

Så säger patienter, anhöriga och vårdpersonal om krisen på akuten.

Många av landets akutmottagningar lider av långa väntetider, personalbrist och ont om vårdplatser.

Akutkaoset är ett tydligt symtom på hela vårdens kris.

Att allt fler svenskar köper sig en gräddfil in i vården är inte konstigt.

Ämnen i artikel:

Situationen har varit tuff på många av landets akutsjukhus under jul-, nyår- och trettonhelgen.

I Stockholm har personal, patienter och anhöriga slagit larm om kaoset. Sjuka har legat ”packade som sillar” på britsar i korridorer och skrymslen. Väntan har kunnat bli ett eller ett halvt dygn lång. Personal berättar att de skäms och att patienter far illa.

Självklart påverkar det här patientsäkerheten.

Gränsen för att bli inlagd blir väldigt hög och sedan blir det väldigt bråttom att få hem folk, som Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, sa i en intervju med SvD.

Ortopedläkaren Uffe Hylin på Södersjukhuset skrev på sin Facebooksida: ”Ett gott råd: Bli inte sjuk nu.”

Alla avdelningar var full- och överbelagda. 17 patienter behövde läggas in, men det saknades vårdplatser, och 80 väntade på akuten. ”Nu är vi bortom marginalen”, säger han till Expressen.

I Facebookgruppen Stockholms sjukvårdsupprop vittnar vårdpersonal anonymt. Om hur en patient dör på akutmottagningen, men att dödsfallet på grund av överbelastning upptäcks först på morgonen då likstelheten redan börjat sätta in. Om hur en åldring får trycksår efter att ha legat på akuten i över ett dygn i väntan på vårdplats. Om patienter som skickas hem utan att få rätt vård, som kommer till akuten i ännu sämre skick och i värsta fall dör. 

Det är inget Stockholmsfenomen, utan ett problem i hela landet. På Sahlgrenska i Göteborg har det varit tajt om vårdplatser och överbeläggningar över jul- och nyår. Även vid Skånes universitetssjukhus, Sus, har vårdplatsläget varit ansträngt.

Väntetiderna på landets akutmottagningar är långa och ökar. Vartannat besök varade mer än 3 timmar och 40 minuter, enligt Socialstyrelsens siffror för 2018. Gällivare sjukhus har kortast väntetid på läkarbedömning samt total vistelsetid, och Södersjukhuset har de längsta väntetiderna. 

Läget blir extra tillspetsat vid helgerna. Men vårdplatsbrist, att patienter måste vårdas i korridorerna eller på fel avdelningar, har blivit vardag i svensk sjukvård.

Sverige har lägst antal vårdplatser, 2,2 per 1 000 invånare, av alla EU-länder. Bland OECD-länderna har bara Colombia och Mexiko färre.

Överbeläggningarna har ökat år för år och i nästan hela landet. Sedan 2014 har 18 av Sveriges 21 regioner fått fler överbeläggningar på sjukhusen. En av orsakerna till platsbristen är att det saknas personal, särskilt sjuksköterskor. Det här är farligt, livsfarligt. Sjuka som vårdas på ”fel” avdelning har dubbelt så hög risk att drabbas av onödiga vårdskador, enligt Socialstyrelsen.

En del patienter som sitter på akuten hör egentligen inte hemma där. Enligt en studie från Västra Götaland skulle 16 procent av patienterna som åker ambulans till akuten kunnat få hjälp på vårdcentralen i stället.

Ofta läggs skulden på patienterna som söker på ”fel vårdnivå”. Jag tycker det är galet. Man kan inte begära att människor ska ställa korrekt diagnos på sig själva, sina barn eller andra anhöriga, och sen hitta rätt vårdinstans. Att bedöma och sortera sjuka och skadade, triage på vårdspråk, är svårt även för vårdpersonal. De flesta tycker knappast att det är nöjsamt att sitta upp till ett dygn på akuten. 

I själva verket är det få som söker hjälp på akuten helt på eget initiativ. Det visar en tidigare studie som gjorts vid akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro. 80 procent av patienterna hade hänvisats till akuten av vården, exempelvis efter att ha ringt 1177 eller varit i kontakt med sin vårdcentral.  

Om trycket på akutmottagningarna ska minska behöver olika delar av vården samarbeta bättre. Primärvården måste vara tillräckligt bra och tillgänglig även kvällar och helger. Man ska inte behöva vänta i veckor på en tid till vårdcentralen eller ständigt tvingas möta nya stafettläkare.

Närakuter, som man satsat på i region Stockholm och i Västra Götalandsregionen, tycks minska besöken på sjukhusakuterna. Men närakuter kanske också ökar den totala vårdkonsumtionen, skriver Dagens Medicin

Akuten är, tillsammans med vårdcentralen, sjukvårdens viktigaste fönster mot medborgarna. Dit söker vi oss med hälsoproblem vi uppfattar som farliga och brådskande, det kanske gör ont och man är orolig.

Hur bra, eller dåligt, akuten fungerar är viktigt för tilltron till vården. Allt fler skaffar en privat sjukvårdsförsäkring för att de snabbt ska få rätt vård. Många erbjuder läkartid samma dag och besök hos specialistläkare - utan remiss - inom en vecka. Operation kan man ofta få inom en till tre veckor, dessutom snabbare provtagning och röntgen. En granskning DN gjort visar att nio av tio vårdbolag uppger att de ger försäkringspatienter snabbare vård, ibland redan samma dag, än patienter från den offentliga vården. Att det nu är cirka 700 000 svenskar som köpt sig en gräddfil är ett bottenbetyg för offentlig sjukvård.

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här