Att en 74-årig man prisas är fint – men inte särskilt spännande

Årets Nobelpris i medicin och fysiologi belönar kartläggningen av autofagi, cellens återvinningssystem.

Pristagaren Yoshinori Oshumi har öppnat fältet för forskning om många olika sjukdomar.

Att en 74-årig man prisas för viktig grundforskning är fint.

Men inte särskilt spännande.

Jag hade hoppats på att kvinnor med svensk koppling skulle prisas idag. Franska Emmanuelle Charpentier och amerikanska Jennifer Doudna har skapat gensaxen CRISPR/Cas9. Den ger forskare möjlighet att klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan eller laga trasiga gener. Och sina upptäckter gjorde de just vid Umeå universitet. Jag är rätt säker på att dessa två kommer att få ett Nobelpris till sist. Men de kan få vänta. Det pågår nämligen en infekterad patentstrid om gensaxen och jag antar att Karolinska institutet har fått nog av infekterade bråk i år.

Jag hade fel. Och de som tippat strategiskt inför dagens Nobelpris hade rätt. Som vanligt är det en äldre man som vinner. Det är statistiskt en god gissning. En halv procent av Nobelpristagarna är kvinnor. Genomsnittsåldern för en Nobelpristagare är 59 år.

Och eftersom förra årets pris var ett ganska praktiskt pris - till forskare som tagit fram nya terapier mot parasitmaskar och malaria - är det även helt logiskt att årets pris går till grundforskning.

För även om enormt många studier pågår på basen av Yoshinori Oshumis forskning så har det ännu inte lett till några nya mediciner. Det är långt till praktiskt användning för oss potentiella patienter.

 

Autofagi är en fundamental process för nedbrytning och återvinning av cellens beståndsdelar. Enkelt sagt kan man säga att det är cellens sätt att städa sig självt. Yoshinori Oshumi har kartlagt hur det går till. Det kan exempelvis handla om hur cellen städar bort onödiga eller skadade delar.

Det här har väldigt stor betydelse för många system i vår kropp, exempelvis hur cellerna försvarar sig mot bakterier och virus och hur de påverkas av stress och svält.

Autofagi har också betydelse för cellernas åldrande. Därför pågår intensiv forskning om autofagi och åldrandets sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers sjukdom och diabetes typ 2. Störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar. Det är dock för mycket att hoppas på att Yoshinori Oshumis upptäckt skulle kunna hjälpa till att stoppa åldrandet inom överskådlig tid.

Det har ju ifrågasatts om Karolinska institutet ens skulle ha delat ut något pris i år efter den fruktansvärda Macchiariniaffären svärtat ner institutets rykte. Därför har de 50 professorerna som beslutat om vem som ska få priset kanske satsat på en ganska okontroversiell pristagare.

Intressant och en smula pikant är ändå att Thomas Perlemann, ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin för 2016, faktiskt varit inne och nosat på samma område som Oshumi när han studerat autofagins betydelse vid Parkinsons sjukdom.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!