Det är vansinne – och äldre dör i extremhettan
Härligt härligt, men farligt farligt.
Höga temperaturer stressar kroppen. Inte minst äldre och kroniskt sjuka är utsatta.
Förra årets värmebölja orsakade 600 extra dödsfall.
Sverige är alltför dåligt rustat. Det är rent vansinne att äldreboenden och sjukhus saknar luftkonditionering.
Högsommarvärmen är här på allvar. Ljuvligt, tycker många. Och kroppen är fantastisk. De flesta av oss klarar värmen alldeles utmärkt.
Men för utsatta grupper kan hettan vara direkt livsfarlig. Barn, äldre och kroniskt sjuka är sårbara.
Förra årets värmebölja ledde till 600 extra dödsfall under sommaren, enligt en studie som publicerats i Läkartidningen. Tidigare studier av värmeböljor i Stockholm visar att personer som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, lungsjukdomen KOL samt psykisk sjukdom har extra hög risk att dö i hettan.
Klimatförändringarna gör att vi kan vänta oss ett ökat antal värmeböljor. Varningsklockorna borde ha ringt för länge sen. Trots detta är Sverige alltför dåligt rustat, både materiellt sett och kunskapsmässigt.
Alla sjukhus borde ha luftkonditionering. Men det är ingen självklarhet. Stefan Branth, läkare och specialist i internmedicin, är mycket kritisk:
– Jag har inte varit på ett enda svenskt sjukhus med AC. Det är ren vanvård och misskötsel. Det borde vara självklart att det finns alla rum på hela sjukhuset.
Barn och äldre har sämre förmåga att känna törst. Med ålderns försämras funktionen att reglera kroppstemperaturen genom att svettas, vilket gör att äldre lättare kan få farligt hög kroppstemperatur. Många med kroniska sjukdomar har också ökad risk att få hälsoproblem vid en värmebölja. En rad läkemedel påverkar också förmågan att känna törst, reglera kroppstemperaturen och saltbalansen.
Det är viktigt att påminna gamla och sjuka om att dricka, och se till att de verkligen får i sig vätska. Därför borde både sjukhus och äldreboende ta in extrapersonal när det är varmt, så att personalen hinner med, tycker Stefan Branth. ”Ska det behöva dö hundratals extra i onödan, för att det inte sköts? Men vi har ingen beredskap i Sverige ännu.”
Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, tycker att svensk äldreomsorg är dåligt förberedd för värmeböljor. Luftkonditionering saknas på de flesta äldreboenden. ”Man borde ha AC på äldreboenden, precis som på hotell. En del tar in fläktar, men det räcker dåligt.”
Det behövs bättre kunskap. Både inom vården och utanför. Många känner inte ens till att de tillhör en riskgrupp.
Har man sjuka eller äldre anhöriga kan det vara klokt att ringa och höra efter om att de dricker ordentligt och tar hand om sig i värmen.
För värmeböljorna är här för att stanna.
LÄS MER: Värmevarningen: Blir över 30 grader
LÄS MER: Spanska extremhettan drar in – läkaren: ”Skördar offer”
LÄS MER: Varningen: Giftiga alger i full blom i Östersjön
Så klarar du hettan - läkarnas bästa tips
Överläkare Stefan Branth och äldreprofessor Yngve Gustafson tipsar om viktiga insatser för att hjälpa gamla och sjuka i hettan:
* Se till att de inte ha för varma kläder på sig, tar det lugnt och vistas i skuggan eller i ett svalt rum.
* Många sjuka och gamla behöver påminnas om att dricka, och ibland också hjälp att dricka rent fysiskt. Man behöver dricka tillräckligt och kontinuerligt. Litegrann i taget, kanske en deciliter i timmen.
* När temperaturen är kring 30 grader bör man få i sig åtminstone två liter på ett dygn. Är det mellan 35 och 40 grader inomhus, vilket det lätt kan bli kan man utan tvekan behöva tre liter vatten.
* Se till att de dricker vatten i första hand.
* Man kan också servera vätskeersättning. Endera köpt som Resorb eller egengjord. Man kan göra sin egen med en liter vatten, en halv tesked salt, lite citron eller lite koncentrerad juice samt en matsked strösocker.
* Hjälpa dem duscha svalt eller ge kalla fotbad.
* Kyl ner nacke, huvud och axlar med en blöt handduk.
* Ställ in fläktar som ger bättre avdunstning från huden.
* Vädra på natten när det är svalt.
* Servera melon och annan vattenrik mat.
* Spritavtvättning, med exempelvis handsprit eller alsolsprit, sänker kroppstemperaturen.
* Var uppmärksam på om de kissar mindre än vanligt, det är ett tecken på att man behöver dricka mer.
* Förvirring är ett vanligt tecken på uttorkning och värmeslag hos äldre. Huvudvärk, illamående, hög puls och torr hud är andra symtom.
Riskerar du att bli sjuk av värmen?
Vissa grupper har ökad risk att fara illa av ihållande värme. Det kan bero på att de har svårare att själva reglera kroppstemperaturen eller nedsatt förmåga att reagera och agera på risker. Dit hör:
* Äldre.
* Kroniskt sjuka med exempelvis hjärtkärlsjukdomar, KOL, diabetes, njursjukdomar och psykiska sjukdomar.
* Personer med funktionsnedsättning.
* Små barn och gravida.
Dina mediciner kan göra dig extra känslig för värme
Stefan Branth, överläkare och specialist i internmedicin, poängterar att vissa läkemedel kan påverka kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme, vätske- och saltbalans samt förmågan att uppfatta törst. Personer som äter sådana läkemedel bör vara extra observanta när det är varmt. Vanliga exempel på sådana läkemedel är:
* Diabetesmedicinen metformin.
* Neuroleptika mot psykiska sjukdomar.
* Urindrivande läkemedel.
* Blodtryckssänkande mediciner.
* Läkemedel mot Parkinson.
* Vissa epilepsimediciner.
* Antiinflammatoriska smärtmediciner, så kallade NSAID-läkemedel, som Diklofenak, Naproxen och Magnecyl.
* Smärtläkemedel med morfin.
* Du ska inte sluta eller ändra dina mediciner. Tala med din läkare om du har frågor kring din medicinering!
