Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Krönikörer>Anna Bäsén

Publicerad 23 mar 2018 11:36

Akutkrisen är bara toppen på ett isberg

ANNA BÄSÉN: "Krisen på akuten är bara toppen av ett isberg".

ANNA BÄSÉN: "Krisen på akuten är bara toppen av ett isberg".

Foto: Montage

Väntetiderna på akuterna fortsätter öka. Fler anmäler felbehandlingar. Vårdplatsbrist, personalbrist och stress ligger bakom många dödsfall. 

Symtomen på vårdkrisen är många.

Det här har svenska folket märkt av. Nästan var fjärde tycker nu att sjukvården är den viktigaste valfrågan. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag fick nyligen göra ett ofrivilligt studiebesök på akuten. Jag halkade på en isfläck och kunde inte stödja på ena benet. Som en duktig patient sökte jag på "lägsta möjliga vårdnivå" och ringde närakuten. Man vill ju inte ta upp plats på den riktiga akuten i onödan. Men på närakuten fanns inga lediga tider. Jag uppmanades komma nästa morgon. 

Dagen efter ville läkaren på närakuten ändå prompt skicka mig med sjuktransport till akuten på det stora sjukhuset. Där fick jag ligga i tio timmar på en brits i ett prång i väntan på en ortoped som ordinerade ut värktabletter och återbesök. 

Det var verkligen inte synd om mig. Jag var mer bekymrad över att den förvirrade äldre damen med misstänkt benbrott lite längre ner i korridoren fick vänta. 

Akutkaoset är som ett lackmuspapper på problemen i svensk sjukvård. Bristerna blir extra tydliga här. Akutmottagningen är sista utposten i vården. Det väcker extrem otrygghet när det inte fungerar som det ska där. 

Men problemen begränsas inte till akuten. Stora delar av svensk sjukvård är i kris. 

Genom åren har jag hört otaliga landstingspolitiker skryta om hur de skurit ner på vårdplatser och vårdpersonal och därigenom "effektiviserat". Det brukar heta att patienterna ska ta större eget ansvar och vården ska ske i hemmet. Dessutom ska digitaliseringen frälsa oss. 

Politiker framhåller ofta att svensk vård är i världsklass. I alla fall är svenska politiker superbra på att sätta sjukhus på svältkur. Kanske inte världsbäst, men nästan. 

Enligt OECD:s siffror på antal vårdplatser per invånare har bara Chile och Mexiko "lyckats" bättre. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa. Länder som Ryssland, Turkiet och och Italien har fler sjukhussängar än vi. 

Det ska sägas att till en del är den här utvecklingen bra, och exempelvis beror på att sjukhusen gör mer dagkirurgi. Det finns också invändningar mot att länderna mäter på olika sätt. Men de flesta är överens om att Sverige har väldigt få vårdplatser. Och det ställer till med problem.

De senaste fem åren har antalet överbeläggningar ökat dramatiskt - vilket är direkt farligt för patienterna. Både vårdpersonalen och Socialstyrelsen har larmat om att läget är allvarligt. 

Bristen på personal och vårdplatser på sjukhusens olika avdelningar leder till kaos på akutmottagningarna. Läkarna på akuten kan inte skicka patienter som är undersökta vidare till rätt avdelning. Sjuka blir liggande på akuten i stället, i extremfall i flera dygn. Specialistläkare får lägga dyrbar tid på att jaga vårdplatser.          

Symtomen på att sjukvården är bantad ända in på benet är alarmerande: 

Väntetiderna till akuten fortsätter öka i hela landet, visar Socialstyrelsens senaste statistik. Och allra längst får de sköraste, som tar mest skada av att ligga och vänta i många timmar, de som är 80 år och över. 

Operationsköerna växer och sjukskrivningarna hos de anställda ökar.  

Det finns också tydliga tecken på att missnöjet med sjukvården ökar. Fler patienter och anhöriga anmäler brister i vården till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Symtomen på vårdkrisen är många – något svenska folket märkt av. Nästan var fjärde tycker nu att sjukvården är den viktigaste valfrågan.

Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

 

Inte bara patienterna, utan även personalen, far illa. Förra året besökte jag akuten på Östra sjukhuset i Göteborg. Då hade facket anmält Sahlgrenska, Östra och Mölndal. Patienterna låg i korridorerna och en gravid kvinna dog i väntan på akuten på Mölndals sjukhus. Fackliga representanter berättade att personalen var sönderstressad, inte hann gå på toa eller äta lunch. Både sjukskrivningar och uppsägningar ökade. Sjukhusen tvingades till sist öppna 50 extra vårdplatser. 

Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om allvarliga brister i arbetsmiljön har fyrdubblats de senaste tio åren. Myndigheten har haft fullt upp med att granska och hota sjukhusen med vite, böter, om de inte åtgärdar problemen. Situationen är dessutom livsfarlig för oss patienter. En granskning tidningen Sjukhusläkaren gjorde förra året visar att var fjärde Lex Maria-anmält dödsfall var relaterat till platsbrist och stress.  

En annan orsak till krisen på akuten är att primärvården, vårdcentraler och närakter, inte fungerar som tänkt. Även där är det ont om personal och det brister i tillgänglighet. Och då hamnar man, som jag gjorde, till sist på akuten.

Många svenskar har känt av bristerna i vården. 

Det är säkert en viktig anledning till att nästan var fjärde tycker att sjukvården är den viktigaste valfrågan.

Nu är det upp till politikerna att presentera lösningar på vårdkaoset.