ANNONS
X
EXPRESSEN.SE
Publicerad 14 mar 2016 12.21

Kolla om din hjärtklappning är farlig

Hos en vuxen person slår hjärtat vanligtvis mellan 50 och 100 slag per minut – men hos den som får hjärtklappning slår hjärtat fortare än så.

Hos en vuxen person slår hjärtat vanligtvis mellan 50 och 100 slag per minut – men hos den som får hjärtklappning slår hjärtat fortare än så.

1/2

Foto: Colourbox

De allra flesta får hjärtklappning ibland, exempelvis vid fysisk ansträngning eller stress.

De allra flesta får hjärtklappning ibland, exempelvis vid fysisk ansträngning eller stress.

2/2

Foto: Colourbox

De allra flesta drabbas av hjärtklappning ibland och i de flesta fall är det inget att oroa sig över.

Men håller hjärtklappningen i sig och för med sig symtom som illamående och ont i bröstet är det viktigt att söka vård.

– Även om det inte är allvarligt måste man få reda på vad det kommer sig av, säger Stefan James, överläkare och professor på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hos en vuxen person slår hjärtat vanligtvis mellan 50 och 100 slag per minut – men hos den som får hjärtklappning slår hjärtat fortare än så. De allra flesta får hjärtklappning ibland, exempelvis vid fysisk ansträngning eller stress. Både sjuka och friska kan drabbas och hjärtklappningen kan ha många olika svårighetsgrader, men oftast är hjärtklappningen inget att oroa sig över.

– Är man hjärtfrisk är det nästan alltid ofarligt med extraslag eller korta hjärtklappningar. Men om det sitter i länge eller man blir yr i huvudet, svimmar, blir andfådd eller får ont i bröstet måste man söka vård. Även om det inte är allvarligt måste man få reda på vad det kommer sig av, säger Stefan James, överläkare och professor på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kan leda till blodproppar

Den som där emot har en hjärtsjukdom som exempelvis tidigare hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, ska söka vård tidigare. Varningsklockor är obehagskänslor, andfåddhet eller att man blir yr i samband med hjärtklappning.

Hos tidigare hjärtfriska kommer hjärtklappningen ofta från hjärtats förmak där man kan få förmaksflimmer eller andra rytmstörningar, berättar Stefan James.

Stefan James, överläkare och professor.

– När det kommer från förmaken påverkar det inte pumpförmågan så mycket, men på lång sikt kan det ge risk för blodproppar som kan leda till stroke. Därför är det allvarligt och har man fått förmaksflimmer, ihållande hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm behöver man söka vård inom ett dygn.

Kan bero på giftstruma

Hos hjärtsjuka ser man oftare att hjärtklappningen kommer från kammaren.

– Det kan leda till att hjärtat rusar i väg okontrollerat eller stannar helt. Kommer hjärtklappningen från kammaren blir man ofta också svimfärdig och illamående.

Hjärtklappning kan bero på en rad orsaker och kan komma sig av omständigheter utanför hjärtat. Syrebrist på grund av lungsjukdom eller blodbrist kan leda till hjärtklappning. En annan orsak kan vara förhöjd ämnesomsättning, kallat giftstruma.

– Bland dem som har tidigare hjärtsjukdom, högre ålder och även sjukdomar som högt blodtryck och diabetes är hjärtklappning vanligare.

Logga in och läs hela artikeln.

Det är helt gratis!

Som inloggad på Hälsoliv och Expressen får du tillgång till mängder med fördelar:

Unika listor

Fördjupande reportage

Guider