Kolla hur nära du är att bli utbränd
Bryter du ett ben märker du direkt att du behöver hjälp. Drabbas du av utmattningssymtom kanske du inte märker att du är dålig.
Årligen sjukskrivs omkring 32 000 personer med symtom som kan kopplas till utbrändhet.
– Stressymtomen se lite olika ut, berättar Kerstin Jeding, psykolog och vd på Stressmottagningen.
Utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det ofta kallas i folkmun har beskrivits som en folksjukdom. Enligt Arbetsmiljöverket sjukskrivs 32 000 svenskar varje år för symtom som tyder på att de har "gått in i väggen". Men det är inte alltid så lätt att se vad som håller på att hända.
– Det är lite lurigt, för det är stress och överbelastning som leder till utmattningssyndrom. Så medan du är på väg in i det kan stressymtomen se lite olika ut, berättar Kerstin Jeding, psykolog och vd på Stressmottagningen.
För dig som loggar in på Expressen – här hittar du fler artiklar.
Symtomen kan vara både känslomässiga och fysiska, allt från magproblem till hjärtbesvär och ångest kopplas samman med stress som sedan kan leda till olika typer av ohälsa, bland annat utmattningssymtom. Många får också problem att sova och senare kan en del uppleva det svårare att fokusera och fatta beslut.
– Det är mänskligt att känna av något av de här symtomen ibland, men det ska vara en längre period för att det ska bli farligt och påverka hälsan, säger Kerstin Jeding.
Förändring i vardagen
Men även om du känner igen dig i något av symtomen är det inte det samma som att man drabbats eller är på väg att drabbas.
Kolla om din hjärtklappning är farlig.
Hon förklarar att utmattningssyndrom kan komma om man har känt de listade stressymtomen under längre tid. Typiskt för utmattningssyndrom är också framför allt den avgrundslösa tröttheten som inte går att vila bort, berättar Kerstin Jeding.
– Det handlar om hur länge du känt så här och om du ser en förändring i sin situation inom en greppbar framtid. Man brukar säga att man känt så minst en månad, säger Jeding.
För att bli frisk är det ofta en förändring i vardagen som behövs. Du kanske måste byta jobb om du inte kan dra ner på arbetsbördan där du är i dag. Ibland kan du behöva göra upp med något i ditt privatliv. Exempelvis kanske du har en relation som inte är bra för dig.
– De här sakerna kan inte vi i vården göra åt någon, Men vi kan stötta människor att själva göra en förändring eller ändra sitt förhållningssätt, säger Jeding. Vår vård syftar till att få stressen att minska och att få återhämtningen att fungera igen.
Hjälp så snabbt som möjligt
Den som drabbats av utmattningssyndrom kan bland annat få hjälp av Kognitiv beteendeterapi (KBT). Christel Dopping är samtalsterapeut och uppmuntrar till att söka hjälp så snart som möjligt.
– Ta signalerna på allvar. Bättre att söka hjälp en gång för mycket än att gå och oroa sig. För en stressad person bli oron som en sten på bördan, säger hon och fortsätter;
– Det kan ta upp till tre år innan man är på banan igen, beroende på hur länge man varit utsatt för stress innan man insjuknade. Många upplever sig också mer stresskänsliga efter en utmattningsdepression. Men prognosen för att bli frisk är god.
Lider du av utmattningssyndrom? Kolla här?
Känslomässiga symtom
Nära till ångest och/eller gråt, lättirriterad, nedstämd, orolig, minskad sexlust,
Tankemässiga symtom
Koncentrationssvårigheter, försämrat minne, svårt att fatta beslut och hålla en röd tråd när man tänker,
Sömnstörningar
Dålig sömn, svårt att somna eller vaknar många gånger under natten.
Trötthet
Trötthet och utmattning som inte går att vila bort, trots att du tagit det lugnt under en helg eller en semester.
Kroppsliga symtom
Hjärtklappning, ansträngd andning, stickningar, problem med magen, magkatarr, värk, överdriven ljudkänslighet och bröstsmärtor.
Utvärdering: Ju fler symtom du har, desto större är risken att du har drabbats av utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom kan komma om man har känt de listade stressymtomen under längre tid, minst en månad. Försök att se över din livssituation eller sök dig till vården som kan stötta och ge råd. Du kan söka dig till din vårdcentral, privat mottagning eller till företagshälsovården. Det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.
Källa: Kerstin Jeding, psykolog, Christel Dopping, samtalsterapeut, Vårdguiden 1177.