Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Inloggad

Publicerad 18 maj 2018 09:53

Så minskar du risken att drabbas av demens

Nio av tio drabbas av psykologiska symptom vid minnessjukdomar.

Nio av tio drabbas av psykologiska symptom vid minnessjukdomar.

1/2

Foto: Shutterstock

Docent Yvonne Freund-Levi arbetar inom geriatrik och psykiatri på Karolinska institutet.

Docent Yvonne Freund-Levi arbetar inom geriatrik och psykiatri på Karolinska institutet.

2/2

Foto: Karl Gabor / Pressbild

Nio av tio dementa får psykologiska symptom vid demens, vilket kan yttra sig i allt ifrån vredesutbrott till depression. 

Men än är detta svårt skambelagt, menar forskaren Yvonne Freund-Levi. 

– Som man frågar får man svar: frågar man inte hur patienten mår eller vilka andra symptom de har än minnesproblematiken, så ”finns inte” de symptomen.

Mellan 130 000 och 150 000 svenskar beräknas ha demens. För många är minnesproblemen det största symptomet, men demens kan yttra sig på en rad olika sätt, oavsett om man har Alzheimers sjukdom, blodkärlsdemens eller Lewykroppsdemens. 

– Vad som är viktigt att tänka på är att minnessjukdomar ofta beskrivs med fokus på minnesproblemen. En kognitiv svikt uppstår successivt, men sjukdomen ger också psykologiska och psykiatriska symtom. Symptomen utgör både en belastning för patienten men även en belastning för de anhöriga som är ganska omfattande och som hos de anhöriga kan bidra till att de får en klinisk depression som behöver behandlas, säger Yvonne Freund-Levi. Hon är docent inom psykiatri och geriatrik vid Karolinska institutet. 

”En slags dubbel skam”

Nio av tio drabbas av psykologiska symptom redan i ett tidigt stadium. Bland de första symptomen är humörsvängningar och apati. Men det missas ofta i sjukvården, menar Freund-Levi.

– Som man frågar får man svar: frågar man inte hur patienten mår eller vilka andra symptom de har än minnesproblematiken, så ”finns inte” de symptomen. Det är en slags dubbel skam, att både vara minnessjuk och även ha symptom som i senare stadier kan utvecklas till ett verbalt aggressivt och till och med fysiskt aggressivt beteende – att man plötsligt slår till eller inte känner igen sin partner. 

Samtidigt menar hon att många inte vet att demens kan vara boven till många beteenden, vilket tillsammans skapar en ovilja att prata om problemen.

 

LÄS MER: Positiv syn på åldrande kan motverka demens 

 

Vården måste ställa tuffa frågor

Okunskapen kring symptomen kan innebära att patienter faller mellan stolarna i vården mellan psykiatri och geriatrik. Därför är det viktigt att man vågar ställa de svåra frågorna till patienten och de anhöriga för att utreda orsaken till de psykiska problemen, exempelvis genom enskilda samtal med anhöriga, menar Freund-Levi. 

– Från vårdens sida måste vi våga fråga de här obekväma frågorna, ju mer kunskap vi får desto bättre blir det för alla. 

 

TEST: Är du i riskzonen för demens? 

 

ENKÄT: Är du orolig för att drabbas av demens?

Foto: MARTINA HUBER

Lena Gustafsson, 72 år, pensionerad personalchef, Göteborg:
– Jag är inte orolig själv, men jag vet att det kan gå ganska snabbt. Jag har en avlägsen släkting som är drabbad.

Foto: MARTINA HUBER

Kjell Hansson, 73 år, Allingsås, pensionerad affärsområdeschef:
– Jag är inte själv orolig, men har full insikt om att man inte vet vad morgondagen har att erbjuda. Jag har bekanta som är på väg in i demens. Man känner sig handikappad för man vet inte vad man kan göra.

Foto: JOHANNA SVENSSON

Annafia Sterner, smyckesdesigner, 25 år, Jönköping:
– Nej, det är jag inte orolig för. Vi har ingen i familjen eller släkten som har demens. Jag lever hälsosamt och rör på mig mycket.