Så minskar du risken att drabbas av demens

Nio av tio drabbas av psykologiska symptom vid minnessjukdomar.

Foto: Shutterstock

1 av 2: Nio av tio drabbas av psykologiska symptom vid minnessjukdomar.

Docent Yvonne Freund-Levi arbetar inom geriatrik och psykiatri på Karolinska institutet.

Foto: Karl Gabor / Pressbild

2 av 2: Docent Yvonne Freund-Levi arbetar inom geriatrik och psykiatri på Karolinska institutet.

Nio av tio dementa får psykologiska symptom vid demens, vilket kan yttra sig i allt ifrån vredesutbrott till depression. 

Men än är detta svårt skambelagt, menar forskaren Yvonne Freund-Levi. 

– Som man frågar får man svar: frågar man inte hur patienten mår eller vilka andra symptom de har än minnesproblematiken, så ”finns inte” de symptomen.

Andra har också läst

Mellan 130 000 och 150 000 svenskar beräknas ha demens. För många är minnesproblemen det största symptomet, men demens kan yttra sig på en rad olika sätt, oavsett om man har Alzheimers sjukdom, blodkärlsdemens eller Lewykroppsdemens. 

– Vad som är viktigt att tänka på är att minnessjukdomar ofta beskrivs med fokus på minnesproblemen. En kognitiv svikt uppstår successivt, men sjukdomen ger också psykologiska och psykiatriska symtom. Symptomen utgör både en belastning för patienten men även en belastning för de anhöriga som är ganska omfattande och som hos de anhöriga kan bidra till att de får en klinisk depression som behöver behandlas, säger Yvonne Freund-Levi. Hon är docent inom psykiatri och geriatrik vid Karolinska institutet. 

”En slags dubbel skam”

Nio av tio drabbas av psykologiska symptom redan i ett tidigt stadium. Bland de första symptomen är humörsvängningar och apati. Men det missas ofta i sjukvården, menar Freund-Levi.

– Som man frågar får man svar: frågar man inte hur patienten mår eller vilka andra symptom de har än minnesproblematiken, så ”finns inte” de symptomen. Det är en slags dubbel skam, att både vara minnessjuk och även ha symptom som i senare stadier kan utvecklas till ett verbalt aggressivt och till och med fysiskt aggressivt beteende – att man plötsligt slår till eller inte känner igen sin partner. 

Samtidigt menar hon att många inte vet att demens kan vara boven till många beteenden, vilket tillsammans skapar en ovilja att prata om problemen.

 

LÄS MER: Positiv syn på åldrande kan motverka demens 

 

Vården måste ställa tuffa frågor

Okunskapen kring symptomen kan innebära att patienter faller mellan stolarna i vården mellan psykiatri och geriatrik. Därför är det viktigt att man vågar ställa de svåra frågorna till patienten och de anhöriga för att utreda orsaken till de psykiska problemen, exempelvis genom enskilda samtal med anhöriga, menar Freund-Levi. 

– Från vårdens sida måste vi våga fråga de här obekväma frågorna, ju mer kunskap vi får desto bättre blir det för alla. 

 

TEST: Är du i riskzonen för demens? 

 

ENKÄT: Är du orolig för att drabbas av demens?

Foto: MARTINA HUBER

Lena Gustafsson, 72 år, pensionerad personalchef, Göteborg:
– Jag är inte orolig själv, men jag vet att det kan gå ganska snabbt. Jag har en avlägsen släkting som är drabbad.

Foto: MARTINA HUBER

Kjell Hansson, 73 år, Allingsås, pensionerad affärsområdeschef:
– Jag är inte själv orolig, men har full insikt om att man inte vet vad morgondagen har att erbjuda. Jag har bekanta som är på väg in i demens. Man känner sig handikappad för man vet inte vad man kan göra.

Foto: JOHANNA SVENSSON

Annafia Sterner, smyckesdesigner, 25 år, Jönköping:
– Nej, det är jag inte orolig för. Vi har ingen i familjen eller släkten som har demens. Jag lever hälsosamt och rör på mig mycket.

 

 

Nio av tio får BPSD-symptom

BPSD står för beteendemässiga och psykiska symptom på demens. Symptomen kan yttra sig på många olika sätt och har gemensam att de är svåra att möta för både anhöriga och vårdpersonal. 

 

Tidiga symptom

 

Humörsvängningar och aggression: Skiftande humör och aggressioner är vanliga tidiga tecken på en minnessjukdom, och kan yttra sig både verbalt och fysiskt. Det kan både bero på smärta, depression, eller kommunikationsproblem. Att känna sig förvirrad och samtidigt inte förstådd av vården kan ge upphov till frustration och rädsla som kan yttra sig i aggressivt beteende.  

 

Apati och initiativlöshet: Detta är inte samma som en klinisk depression, men kan lätt misstas för det. Initiativlösheten handlar om du orkar följa med i omvärlden i lika stor utsträckning som du brukade göra, om du läser tidningar, eller håller kontakten med familj och vänner. 

 

Mild till moderat sjukdom

 

Depression och ångest: Depression är vanligt vid minnessjukdomar och kräver behandling. Samtidigt kan många uppleva ångest till följd av oron som sjukdomarna orsakar. Förvirringen gör att patienten känner sig otrygg. 

 

Sömnstörningar: Ångesten kan också leda till sömnstörningar och att patienten exempelvis vänder på dygnet. Särskilt när det kommer till Lewykroppsdemens är sömnstörningar vanliga och kännetecknas då av oroliga, utåtagerande drömmar. 

 

Svårare tillstånd

 

Hallucinationer och vanföreställningar: Både hallucinationer och vanföreställningar räknas som psykotiska tillstånd. Vid långt gånget sjukdomsförlopp är detta inte ovanligt eftersom nervceller och signalämnen då börjat påverkas. Detta kan både innebära syn- och hörselhallucinationer och kan göra patienten paranoid. Det är viktigt att tänka på att patienten upplever vanföreställningarna som riktiga. 

 

Källa: Yvonne Freund-Levi, Demenscentrum.se 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer