Ny studie: De löper högre risk att drabbas av alzheimer

mkring 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom – de allra flesta har alzheimer. Sjukdomen kommer ofta smygande och kan vara svår att upptäcka, men till de tidiga symtomen hör exempelvis sämre minne samt ångest och oro.

Foto: Colourbox

mkring 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom – de allra flesta har alzheimer. Sjukdomen kommer ofta smygande och kan vara svår att upptäcka, men till de tidiga symtomen hör exempelvis sämre minne samt ångest och oro.

I en ny studie har forskare funnit en tydlig koppling mellan risken för alzheimer och de gener som visar hur länge man är benägen att studera. 

Studien bekräftar att högutbildade löper mindre risk att drabbas av sjukdomen. 

Forskarna tror att högutbildade aktiverar nätverk i hjärnan som normalt inte används och att man därför kan bromsa nedbrytningen av nervceller.

Andra har också läst

Omkring 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom – de allra flesta har alzheimer. Sjukdomen kommer ofta smygande och kan vara svår att upptäcka, men till de tidiga symtomen hör exempelvis sämre minne samt ångest och oro. 

Exakt varför man drabbas av alzheimer är oklart. Studier har visat att individers utbildningsnivå är kopplad till risken för att få alzheimer och att högutbildande drabbas i lägre utsträckning. 

Nu har forskare vid Karolinska institutet, tillsammans engelska och tyska kolleger, funnit en koppling mellan de gener som visar hur benägen en person är att studera och risken utveckla alzheimer – samt att högutbildade mycket riktigt drabbas i längre utsträckning.  

Står emot nedbrytningen av hjärnceller

Forskarna tror att högutbildade personer utvecklar en slags "kognitiv reserv" – att hjärnan förmår kompensera åldrandet och nedbrytningen av hjärncellerna eftersom man aktiverar fler nätverk.

– Vid alzheimer bildas amyolida plack i hjärnan. Tittar man på personer med samma mängd plack i hjärnan klarar sig de som har högre utbildning bättre – de får inte demenssymptom, säger Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien. 

– De använder hjärnan, trots att den är skadad. De har bättre minne, bättre kognitiva funktioner och klarar sig bättre i vardagen. Det verkar som att man, när man har en högre utbildning, kan använda andra nätverk i hjärnan, fortsätter Susanna Larsson. 

Foto: Anna Persson / KI

Susanna Larsson är en av forskarna bakom den nya studien.

Hjärnan behöver tränas

Studien är omfattande – totalt har forskarna studerat genetiska variationer hos 17 000 personer med alzheimer och 37 000 friska personer. Resultatet är publicerat i "British Medical Journal". 

Förenklat är slutsatsen denna: man ska hålla i gång hjärnan – helst under hela livet. 

– Det är ungefär som att hjärnan är en muskel, man måste aktivera den så att de fortsätter vara stark, säger Susanna Larsson.  

– Nu har vi studerat kopplingen till utbildning. I framtida studier bör man se om det hjälper att ha ett aktivt socialt liv när man blir äldre, att lösa korsord och andra typer av problem. Enligt teorin skulle en sådan person klara sig bättre och inte drabbas av alzheimer än med en person som inte använder hjärnan på samma sätt, fortsätter hon.   

 

Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Sämre minne: 

Till de tidiga sjukdomstecknen hör ett försämrat minne. Ofta blir det svårt att minnas vad man gjorde, sa eller tänkte alldeles nyss. Förmågan att dra slutsatser och hänga med i tv-program hör också till tidiga tecken på alzheimer.  

 

Ångest och oro: 

Det är vanligt att personer med alzheimer grubblar över det försämrade minnet och att man får ångest och blir orolig. Det är vanligt att personer med alzheimer blir deprimerade. 

 

Drar sig undan: 

Ett annat tidigt tecken på alzheimer är att man undviker sociala sammanhang av rädsla för att göra bort sig. Samtidigt kan det vara svårt att vara helt ensam, även kortare stunder. Det beror på att man inte har koll på hur länge en närstående varit borta.  

 

Problem i vardagen:

Vardagssysslor som att betala räkningar, planera matinköp eller laga mat kan plötsligt bli svårt att gör på egen hand. Många använder minneslappar för att underlätta för sig själv. 

 

Förändrat humör: 

Den drabbade kan exempelvis bli mer misstänksam och aggressiv. Det kan bero på att man är frustrerad över de nedsatta förmågorna. 

 

Källa: Vårdguiden, Alzheimerfonden

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här