Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Inloggad

Publicerad 14 maj 2018 10:36

Hudprofessor: Att kolla dina fläckar kan rädda liv

"Hittar man en misstänkt hudförändring ska man boka tid hos husläkare eller hudläkare", säger hudprofessorn Olle Larkö.

"Hittar man en misstänkt hudförändring ska man boka tid hos husläkare eller hudläkare", säger hudprofessorn Olle Larkö.

1/13

Foto: FOTOGRAF JOHAN WINGBORG / GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX

Godartade fläckar.

Godartade fläckar.

2/13

Foto: Hudkliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Röda fläckar som blir såriga eller fjällar 
Basalcellscancer, skivepitelcancer och Merkelcellskarcinom har  gemensamt att de ofta uppenbarar sig som en röd knuta som kan vara sårig  eller fjälla.

Röda fläckar som blir såriga eller fjällar Basalcellscancer, skivepitelcancer och Merkelcellskarcinom har gemensamt att de ofta uppenbarar sig som en röd knuta som kan vara sårig eller fjälla.

3/13

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Aktinisk keratos. Detta uppstår oftast hos medelålders personer och äldre, på områden som  är mest exponerade för solens strålar, som ansiktet, halsen, öronen,  handryggen och hårbotten. Aktinisk keratos visar sig i form av röd-bruna  fjälliga och ojämna hudfläckar. Ca 10-15% av aktiniska keratoser kan  utvecklas till skivepitelcancer och de bör därför behandlas för att  förhindra progression.

Aktinisk keratos. Detta uppstår oftast hos medelålders personer och äldre, på områden som är mest exponerade för solens strålar, som ansiktet, halsen, öronen, handryggen och hårbotten. Aktinisk keratos visar sig i form av röd-bruna fjälliga och ojämna hudfläckar. Ca 10-15% av aktiniska keratoser kan utvecklas till skivepitelcancer och de bör därför behandlas för att förhindra progression.

4/13

Foto: Euromelanoma

Skivepitelcancer. Detta är den näst vanligaste hudcancertypen och den uppstår i områden på  huden som har exponerats för mycket solljus, t.ex. ansiktet,  handryggarna eller på en kal hjässa. Skivepitelcancer visar sig i form  av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig,  ömma och vätska. Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, speciellt om  den sitter på läpparna eller öronen eller hos patienter med nedsatt  immunförsvar. Det är viktigt att hudskadorna behandlas kirurgiskt.

Skivepitelcancer. Detta är den näst vanligaste hudcancertypen och den uppstår i områden på huden som har exponerats för mycket solljus, t.ex. ansiktet, handryggarna eller på en kal hjässa. Skivepitelcancer visar sig i form av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig, ömma och vätska. Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, speciellt om den sitter på läpparna eller öronen eller hos patienter med nedsatt immunförsvar. Det är viktigt att hudskadorna behandlas kirurgiskt.

5/13

Foto: Euromelanoma

Skivepitelcancer. Detta är den näst vanligaste hudcancertypen och den uppstår i områden på  huden som har exponerats för mycket solljus, t.ex. ansiktet,  handryggarna eller på en kal hjässa. Skivepitelcancer visar sig i form  av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig,  ömma och vätska. Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, speciellt om  den sitter på läpparna eller öronen eller hos patienter med nedsatt  immunförsvar. Det är viktigt att hudskadorna behandlas kirurgiskt.

Skivepitelcancer. Detta är den näst vanligaste hudcancertypen och den uppstår i områden på huden som har exponerats för mycket solljus, t.ex. ansiktet, handryggarna eller på en kal hjässa. Skivepitelcancer visar sig i form av en knöl med en sårskorpa, och knölen kan växa snabbt och bli sårig, ömma och vätska. Skivepitelcancer kan sprida sig i kroppen, speciellt om den sitter på läpparna eller öronen eller hos patienter med nedsatt immunförsvar. Det är viktigt att hudskadorna behandlas kirurgiskt.

6/13

Foto: Euromelanoma

Åsa Ingvar, läkare och specialist i hudsjukdomar och forskare vid melanomstudiegruppen vid Lunds universitet, poängterar att vi smörjer oss med för lite solkräm och alltför sällan.

Åsa Ingvar, läkare och specialist i hudsjukdomar och forskare vid melanomstudiegruppen vid Lunds universitet, poängterar att vi smörjer oss med för lite solkräm och alltför sällan.

7/13

Aktinisk keratos. Detta uppstår oftast hos medelålders personer och äldre, på områden som  är mest exponerade för solens strålar, som ansiktet, halsen, öronen,  handryggen och hårbotten. Aktinisk keratos visar sig i form av röd-bruna  fjälliga och ojämna hudfläckar. Ca 10-15% av aktiniska keratoser kan  utvecklas till skivepitelcancer och de bör därför behandlas för att  förhindra progression.

Aktinisk keratos. Detta uppstår oftast hos medelålders personer och äldre, på områden som är mest exponerade för solens strålar, som ansiktet, halsen, öronen, handryggen och hårbotten. Aktinisk keratos visar sig i form av röd-bruna fjälliga och ojämna hudfläckar. Ca 10-15% av aktiniska keratoser kan utvecklas till skivepitelcancer och de bör därför behandlas för att förhindra progression.

8/13

Foto: Euromelanoma

Basalcellscancer. Detta är den vanligaste hudcancertypen och också den minst farliga.  Basalcellscancer visar sig vanligtvis som en upphöjd, hudfärgad knöl med  en glänsande, pärlliknande kant, ett sår som inte läker eller som  bildar en återkommande liten sårskorpa. Om basalcellscancer inte  behandlas kan den tränga djupare ner i vävnaden och bilda stora sår.

Basalcellscancer. Detta är den vanligaste hudcancertypen och också den minst farliga. Basalcellscancer visar sig vanligtvis som en upphöjd, hudfärgad knöl med en glänsande, pärlliknande kant, ett sår som inte läker eller som bildar en återkommande liten sårskorpa. Om basalcellscancer inte behandlas kan den tränga djupare ner i vävnaden och bilda stora sår.

9/13

Foto: Euromelanoma

Malignt melanom. Detta är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Det  kan drabba alla oavsett ålder, till skillnad från de andra typerna som  är mycket vanligare hos äldre personer. Melanom visar sig genom att  pigmenteringen hos ett födelsemärke mörknar eller att födelsemärket  utvecklar ojämna kanter eller olika färger över tid, eller som en snabbt  växande rosa eller röd knöl. Melanom kan sprida sig i kroppen och det  måste därför behandlas snabbt.

Malignt melanom. Detta är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Det kan drabba alla oavsett ålder, till skillnad från de andra typerna som är mycket vanligare hos äldre personer. Melanom visar sig genom att pigmenteringen hos ett födelsemärke mörknar eller att födelsemärket utvecklar ojämna kanter eller olika färger över tid, eller som en snabbt växande rosa eller röd knöl. Melanom kan sprida sig i kroppen och det måste därför behandlas snabbt.

10/13

Foto: Euromelanoma

Basalcellscancer. Detta är den vanligaste hudcancertypen och också den minst farliga.  Basalcellscancer visar sig vanligtvis som en upphöjd, hudfärgad knöl med  en glänsande, pärlliknande kant, ett sår som inte läker eller som  bildar en återkommande liten sårskorpa. Om basalcellscancer inte  behandlas kan den tränga djupare ner i vävnaden och bilda stora sår.

Basalcellscancer. Detta är den vanligaste hudcancertypen och också den minst farliga. Basalcellscancer visar sig vanligtvis som en upphöjd, hudfärgad knöl med en glänsande, pärlliknande kant, ett sår som inte läker eller som bildar en återkommande liten sårskorpa. Om basalcellscancer inte behandlas kan den tränga djupare ner i vävnaden och bilda stora sår.

11/13

Foto: Euromelanoma

Malignt melanom. Detta är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Det  kan drabba alla oavsett ålder, till skillnad från de andra typerna som  är mycket vanligare hos äldre personer. Melanom visar sig genom att  pigmenteringen hos ett födelsemärke mörknar eller att födelsemärket  utvecklar ojämna kanter eller olika färger över tid, eller som en snabbt  växande rosa eller röd knöl. Melanom kan sprida sig i kroppen och det  måste därför behandlas snabbt.

Malignt melanom. Detta är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Det kan drabba alla oavsett ålder, till skillnad från de andra typerna som är mycket vanligare hos äldre personer. Melanom visar sig genom att pigmenteringen hos ett födelsemärke mörknar eller att födelsemärket utvecklar ojämna kanter eller olika färger över tid, eller som en snabbt växande rosa eller röd knöl. Melanom kan sprida sig i kroppen och det måste därför behandlas snabbt.

12/13

Foto: Euromelanoma

"Man ska umgås klokt med solen och komma ihåg att kläder är det bästa solskyddet", säger professorn Olle Larkö.

"Man ska umgås klokt med solen och komma ihåg att kläder är det bästa solskyddet", säger professorn Olle Larkö.

13/13

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON GT/EXPRESSEN

Allt fler svenskar drabbas av hudcancer. 

Att umgås smart med solen och att kolla sina hudfläckar regelbundet är livsviktigt. 

– Ju tidigare man upptäcker cancern desto bättre är prognosen. Men har man fått malignt melanom, då är det bråttom, säger hudprofessor Olle Larkö.

I BILDSPELET OVAN HITTAR DU BILDER PÅ HUDFLÄCKAR OCH VAD DE BETYDER.

Hudcancer är den överlägset vanligaste cancerformen i Sverige, med cirka 62 000 fall år 2016. Alla typer av hudcancer ökar, även den farligaste sorten, malignt melanom.

– När jag började som hudläkare för 42 år sen hade vi 400 fall av malignt melanom per år, i dag är det 4000, säger Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

I kampanjen Euromelanoma går europeiska hudläkarna nu ut för att uppmärksamma hudcancer - och för att få oss att undersöka våra hudfläckar. 

– Hittar man en misstänkt hudförändring ska man boka tid hos husläkare eller hudläkare. Och man ska inte gå och dras med det. Jag tycker att man helst ska ha en läkartid nästa dag, säger Olle Larkö. 

 

Malignt melanom. Detta är den ovanligaste hudcancertypen, men också den farligaste. Det kan drabba alla oavsett ålder, till skillnad från de andra typerna som är mycket vanligare hos äldre personer.

Undvik att bränna dig

Ändrade solvanor, med ett solbränt skönhetsideal och solresor, är en mycket viktig orsak till ökningen. 

Man bör undvika att ligga och pressa i solen och att bränna sig. Och de som har ljus hud, svårt för att bli bruna och lätt för att bränna sig ska vara extra försiktiga. 

Men hudläkarna har haft lite svårt att få ut budskapet om hur vi ska förhålla oss till solen, tror Olle Larkö. Det gäller inte minst när de senaste årens forskning visat att det kan vara hälsosamt av andra skäl - som för att huden ska kunna bilda D-vitamin - att vistas i solen någon halvtimme eller timme per dag per. 

– Man ska umgås klokt med solen och komma ihåg att kläder är det bästa solskyddet. Egentligen är det inte så krångligt, man kan leva rätt normalt. Jag gillar att segla och skulle inte komma på tanken att låta bli bara för att skydda mig mot solen, säger Olle Larkö.

Solkräm är bara ett komplement för områden som är knepiga att täcka, som ansiktet och händerna. Marknadsföringen av solkrämer - med brunbrända kvinnor i bikini - ger lätt en felaktig uppfattning, tycker hudprofessorn. 

– Det är inte bra att ligga lättklädd i solen i tre timmar, även om man använder solkräm. 

– Solkrämer är också luriga, eftersom de ofta skyddar bättre mot rodnad än skador. Många krämer har bättre skydd mot UVB än mot UVA. UVB ger huden rodnad, men både UVA och UVB kan ge malignt melanom. 

Läs även: För dig som är inloggad – här kan du läsa fler artiklar  

Använd mycket solkräm

Åsa Ingvar, läkare och specialist i hudsjukdomar och forskare vid melanomstudiegruppen vid Lunds universitet, poängterar att vi smörjer oss med för lite solkräm och alltför sällan. När skyddseffekten av solkrämer studeras i studier används två gram kräm per kvadratcentimeter hud. 

– Det är en mängd man blir alldeles vit av och så mycket använder människor inte. Men tänk på att du behöver ha en rejäl klick i handflatan för varje kroppsdel, en för vardera arm och så vidare.

Dessutom slänger vi ofta bort våra pengar på solskyddskräm med alldeles för låg solskyddsfaktor.  

– Vi hudläkare tycker att allt under solskyddsfaktor 15 är rätt meningslöst. Helst ska det vara 30 eller över, säger Åsa Ingvar. 

Logga in och läs hela artikeln.

Det är helt gratis!

Som inloggad på Hälsoliv och Expressen får du tillgång till mängder med fördelar:

Unika listor

Fördjupande reportage

Guider