Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Inloggad

Publicerad 9 feb 2017 09:40

Enkelt prov kan avslöja alzheimerrisk

Det finns en stor och berättigad oro hos framför allt äldre för att utveckla demens eller Alzheimers sjukdom. Den gradvisa försämringen av minnet och den kognitiva förmågan påverkar alla i den drabbades närhet.

Det finns en stor och berättigad oro hos framför allt äldre för att utveckla demens eller Alzheimers sjukdom. Den gradvisa försämringen av minnet och den kognitiva förmågan påverkar alla i den drabbades närhet.

Foto: Colourbox

Forskare hoppas på att enkelt blodprov i framtiden ska ge svar på om vi är på väg att drabbas av demens.

Nyligen publicerade studier tyder på att det kan finnas ett särskilt protein i blodet som avslöjar ett samband mellan hjärtsvikt och skador på hjärnan.

– Det är positivt för att det är lätt att ta blodprover på folk. Det är också lätt att gå in med en prevention och behandla hjärtkärlsjukdomen och därmed hindra insjuknandet i demens, säger professor Bengt Winblad, världsledande alzheimerforskare.

Det finns en stor och berättigad oro hos framför allt äldre för att utveckla demens eller Alzheimers sjukdom. Den gradvisa försämringen av minnet och den kognitiva förmågan påverkar alla i den drabbades närhet.

Det innebär också en kolossal belastning för sjukvården och samhällets kostnader.

Därför är det inte konstigt att en stor del av forskningens resurser går till att tidigt försöka kunna diagnostisera sjukdomen för att bromsa eller helst bota den.

 

För dig som loggar in på Expressen – här hittar du fler artiklar.

 

Forskare vid Erasmus MC University Medical Center i Rotterdam i Nederländerna kan ha kommit demensgåtan en bit närmare på spåren.

De hade föresatt sig för att se om det fanns ett samband mellan ett särskilt protein (NT-proBNP) som är en känd markör för hjärtsjukdom och om samma markör kan tyda på en hjärnskada eller så kallad kognitiv svikt i form av demens.

Kognitiv svikt i form av demens

Proteinet är en blodmarkör vilken kan mätas genom ett enkelt blodprov.

En hög nivå av proteinet kan betyda att patienten lider, eller riskerar att drabbas av, hjärtsvikt. Samtidigt tyder en lägre nivå av proteinet på minskad risk för hjärtsvikt.

Resultatet av studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Radiology och refereras av den danska sajten Videnskab.dk.

Genom magnetröntgen kunde forskarna se ett samband mellan höga nivåer av proteinet NT-proBNP och en mindre hjärnvolym samt en sämre uppbyggnad av vit hjärnsubstans.

Forskarna är osäkra på varför det finns en koppling mellan markörerna och menar att förhållandet måste studeras vidare innan man kan dra alltför långtgående slutsatser.

Men om det skulle visa sig att ett blodprov kan påvisa hjärnskador i ett tidigt skede kan det också påskynda diagnostisering och behandling.

Den tidigaste fasen

Även professor Bengt Winblad vill se fler studier innan han uttalar sig om ett eventuellt orsakssamband.

– Det finns epidemiologiska studier som visat att det finns ett samband mellan hjärtats och hjärnans funktioner och därmed demens. Men det krävs studier av en större population under en längre tid och se vad som händer med den.

 

MER OM HÄLSA: Lär dig 5:2-guruns nya M-metod.

 

Den tidigaste fasen av alzheimers börjar flera år, kanske årtionden, innan den första säkra diagnosen kan ställas. Det är därför forskarna är så angelägna om att så tidigt som möjligt kunna påbörja en behandling för att fördröja förloppet.

Kopplingen mellan hjärt-kärlsjukdomar och demens är känd sedan länge.

Den tros allmänt bero på den dåliga blodcirkulationen i hjärnan. Det bästa receptet mot demens och en rad andra livsstilssjukdomar är därför fysisk aktivitet.

Vad betyder den ökande övervikten och fetman i samhället för utvecklingen av demenssjukdomarna?

– Det är en negativ riskfaktor men antalet fall har inte ökat i totalbefolkningen på grund av det. Nu har risken kompenserats genom att man tidigare behandlar högt blodtryck och kolesterol samt tecken på diabetes.

– Men eftersom antalet äldre personer ökar i samhället drabbas allt fler av demens.

Vilka konkreta råd skulle du ge den som är orolig för att insjukna i demens?

– Om man upplever tecken på demens så ska man söka upp sin primärvårdsläkare. De är i dag mycket bra på att göra en första screen. Om de inte klarar av det så kan de remittera en till en av de många minneskliniker som finns i landet.

 

MER OM HÄLSA: Här är årets hetaste träningstrender.

 

Omfattande studier har visat att människor med en högre utbildning inte drabbas av demens i lika hög grad som personer med en lägre utbildningsnivå. Vad det beror på är osäkert men forskarna tycks luta åt att högre utbildade ställs inför intellektuella problem som ökar hjärnans reservkapacitet.

Få pensionärer hoppar på högskolestudier. Vad kan de göra i stället för att hålla hjärnan i trim?

– Det handlar om ett livslångt lärande. Försök att stimulera hjärnan. Lös korsord, social samvaro, diskutera. Hjärncellerna är inte så olika muskelcellerna. Att hamna i ett mörkt rum utan stimulans är ju inte bra.

Oom det skulle visa sig att ett blodprov kan påvisa hjärnskador i ett tidigt skede kan det också påskynda diagnostisering och behandling.

Foto: Shutterstock

Fem konkreta råd

1. Regelbunden motion.

Enligt forskning kan regelbunden fysisk träning minska risken för att utveckla Alzheimers sjukdom med upp till 50 procent. Den sinkar dessutom sjukdomens framfart för den som redan börjat utveckla den.

Sikta på att motionera åtminstone 150 minuter varje vecka med måttlig intensitet. Det innebär inte mer än 30 minuter fem vardagar i veckan. Satsa på både kondition och styrketräning.

Styrketräning med vikter eller gummiband är inte bara bra för muskeltillväxten och styrka, det är även bra för hjärnan.

Övningar för balans och koordination är bra när man blir äldre.

 

2. Hälsosam kost.

Allt fler studier pekar på matens betydelse för att utveckla alzheimers.

Forskarna menar att en medelhavskost bestående av mycket grönsaker, bönor, fullkorn, fisk, olivolja och en begränsad mängd mejerivaror och kött är bra livsmedel.

Ingefära, grönt te, feta fiskar, sojaprodukter, blåbär anses skydda gliacellerna som städar undan skräp och gifter som är skadliga för hjärnan.

Undvik transfetter och mättade fetter.

Ät ordentligt med omega 3-fetter som finns i feta fiskar och i tablettform.

Ät mycket frukt och grönt som är rikt på antioxidanter, vitaminer och fibrer.

Försök att hålla en jämn blodsockernivå.

Grönt te har visat sig bra mot alzheimers. Även kaffe är bra, men inte lika bra.

 

3. Mental stimulans.

Satsa på ett livslångt lärande.

Gå en kurs och lär dig ett nytt språk eller lär dig spela ett instrument. Läs tidningen och böcker.

Träna minnet. Repetera.

Lös korsord eller sudoku. Lägg pussel eller spela strategispel.

Att bryta mot sina vanor är bra. Välj nya vägar på promenaden. Försök äta med andra handen än den dominanta.

 

4. Kvalitetssömn.

En dålig nattsömn har visat sig påverka nivån av proteinet beta-amyloid som är skadligt för hjärnan. Sömnen sägs också rensa ut gifter ur hjärnan.

Om du snarkar eller vaknar flera gånger på natten kanske du lider av sömnapné.

Gå och lägg dig och stig upp ur sängen vid regelbundna tider.

Ta en tupplur om du känner för det. Hoppa över det om du lider av sömnlöshet eller har svårt att somna.

Sängen är till för sömn och sex. Inga datorer, mobiler eller tv-apparater i sovrummet.

Skapa en avslappnande kvällsritual genom att ta en dusch.

 

5. Stresshantering.

Stress har visat sig slita på den del av hjärnan som som spelar stor roll för korttidsminnet och bildandet av nya minnen.

Stanna upp ett tag om du känner dig stressad och ta djupa andetag ända från buken.

Se till att vardagen även rymmer tid för återhämtning.

Meditation eller läsning av en bok är bra.

En rolig hobby lindrar stressen.

Skratta. Ett gott skratt löser de många spänningar.

 

6. Socialt engagemang.

Vi mår bra av att träffa andra människor och utbyta tankar och kanske tvingas tänka i nya banor.

Ställ upp på frivilligt arbete i en organisation som tilltalar dig.

Gå en kvällskurs och lär dig något nytt.

Häng med i sociala medier. Ge dig in i diskussioner.

Träffa dina kompisar.