"Hypnos gav kontroll över mitt sötsug"
Jag är en gottegris och sötsuget har tagit över mitt liv. Jag börjar tänka på efterrätten redan innan jag har börjat med maten. Har jag inte godis till hands så rör jag ihop nån söt smet och slevar i mig.
Jag bestämde mig för att ge en av Sveriges mest kända hypnotisörer, Fredrik Praesto, chansen att hjälpa mig.
I hypnos ska jag ta till mig nya sätt att tänka och byta ut gamla beteenden mot nya.
Mitt mål är inte att sluta äta sötsaker, för jag tror inte på förbud. Däremot ska jag ta kontrollen så att sötsuget inte längre styr mitt liv.
Fredrik börjar med att fråga mig när sötsuget oftast slår till. Jag berättar att det är värst efter att jag har ätit mat. Han ber mig berätta hur jag ser mig själv, om det är inifrån, eller utifrån som en betraktare. Jag upplever att jag ser mig själv utifrån, från långt avstånd. Han ber mig i stället att försöka se utifrån mina ögon, alltså det som är framför mig. Det här är ett test för att se om jag klarar av att byta fokus.
Räkna baklänges
Fredrik sätter på lugn musik och lyfter upp min arm och när armen är tung släpper han den. Han ber mig lägga märke till musiken, rummets temperatur och ljuden omkring. Han berättar att hur djup trans jag än befinner mig i så kommer jag att vara medveten om vad som händer runtomkring.
– Vi kan i medvetet tillstånd lägga märke till nio saker på en gång, medan det undermedvetna tar in en miljon gånger mer information, berättar Fredrik.
Fredrik ber mig räkna tyst baklänges, från tio till ett, och mellan varje siffra ska jag säga ordet "djupare" tyst för mig själv, för att avslappningen ska nå djupare. Fredrik byter musik till en enkel basgång, för att få en mer energisk känsla. Han ber mig minnas något i mitt liv som har gett mig en riktigt bra känsla med mycket energi. Jag tänker på sekunderna efter ett hårt spinningpass, när jag är helt slut, men otroligt nöjd och stolt över mig själv.
- Förstärk känslan så mycket det bara går. Ta in färger i bilden du ser, starka kontraster, dofter, hög volym. Gör din fantastiska känsla ännu större och bättre, säger Fredrik.
Tar ett glas vatten i stället
Varje gång Fredrik säger "bra", så trycker han med ett finger på mitt ben, för att kunna komma åt den bra känslan, alltså klassisk betingning.
Sedan ska jag tänka på de situationer där jag normalt skulle äta någonting sött, och stoppa min inre bild av situationen och göra den till en stillbild. När jag precis är på väg att göra som jag brukar, så ska jag skapa en ny bild; med det nya beteendet. Till exempel ska jag tänka att jag vänder mig om från godisskålen/godishyllan och går därifrån och tar ett glas vatten i stället. Jag ska visualisera att jag byter det gamla beteendet mot det nya. För varje situation/bild säger Fredrik "Zapp!" och jag byter bild, från det gamla till det nya.
– Det nya beteendet kopplas till en bra känsla och ska i framtiden ta hand om eventuell abstinens. Om du får en bra känsla av att låta bli sötsaker kommer den att ta ut abstinensen, berättar Fredrik.
"Det fungerar"
Nästa uppgift är att flytta mitt gamla beteende, alltså att jag precis ska ta godis i munnen, till ett tomt papper som Fredrik håller upp, så att jag ser vad jag gör som en bild.
– Om du ser dig själv utifrån och på en liten bild blir den känslan (i det här fallet sötsuget) som är kopplad till tanken svagare.
Fredrik håller upp papperet, säger "Zapp", och jag "kastar" upp min bild på det. Sedan "kastar" Fredrik bort papperet och jag ser inte längre bilden. Fredrik pratar snabbare och gör olika ljud som illustrerar ett papper som flyger bort, vänder på sig och försvinner. Det låter och känns komiskt, men det fungerar. Bilderna är mindre tydliga.
– Man lär hjärnan att tänka samma tanke på nya sätt, och när vi gör det så släpper de gamla tankarna helt och hållet.
Fredrik lyfter min arm igen, det är dags att gå djupare in i transen.
– Låt tankarna vandra, ditt undermedvetna lyssnar på mig ändå, säger han.
Gå förbi godishyllan
Nu ska jag föreställa mig själv ett år fram i tiden. Då jag inte ens har funderat på det här med sötsug, men naturligtvis tagit en liten bit godsak då och då, men helt utan fixeringen jag hade innan.
– Du kan gå förbi godishyllan, du kanske inte ens lägger märke till den, det är så självklart att inte vara beroende av det söta, säger Fredrik till mig.
Sen ska jag föreställa mig att jag står framför ett fantastiskt vackert hus. Jag går in i huset och där inne "släpper" jag allt gammalt som jag burit på. Sen går jag ut och andas in friheten. En frihet som kommer från att kunna ändra och kontrollera det jag har bestämt mig för. Det här ska bli min grundkänsla.
– När du kommer tillbaka till medvetande är du fullständigt klar i huvudet. Du är utvilad och full av ny energi, glädje och nyfikenhet på hur det här har fungerat, säger Fredrik.
Jag räknar från ett till tio och kommer tillbaka. Det har gått 45 minuter och jag känner mig varm och ivrig att ta reda på om det funkar, om jag är fri från sötsuget.
– Kriteriet för att vi har lyckas är att du låter bli att äta godis och det känns bra. Men om du tvingar dig att låta bli och kämpar emot, har vi inte lyckats, säger han.
"Det fungerar inte"
Fyra dagar senare: Jag är besviken. Det har inte fungerat alls. Jag har aldrig ätit så mycket godis som nu, känns det som. Jag ringer Fredrik och berättar och vi bokar en ny tid. Fredrik säger att det inte alls är ovanligt, att man kan behöva gå ett par gånger, för att lära hjärnan det nya sättet att tänka.
Jag träffar Fredrik igen och vi gör samma övningar, men nu lägger han till "fingerryckaren".
– Eftersom det inte fungerade efter förra gången har du förmodligen undermedvetet gjort motstånd till det nya beteendet. Nu får du föreställa dig de nya situationerna igen och jag kommer vänta på ett litet omedvetet ryck i ditt finger. Det betyder att ditt omedvetna och ditt medvetna är överens om att det är det nya sättet som gäller, berättar Fredrik.
Glömt sötsaker
Tydligen rycker mitt finger varje gång, om än efter en stunds väntan. Och när jag vaknar ur transen är jag otroligt taggad och energisk. Och efter tre dagar kommer belöningen, jag har glömt bort att äta sötsaker, jag har inte ens tänkt på godis.