Högt blodtryck? 12 sätt att sänka det

Omkring var tredje vuxen svensk lider i dag av högt blodtryck. Det känns oftast inte, men kan leda till en rad allvarliga sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

– Hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta orsaken till sjukdom och död i större delen av världen. Därför bör man från 40-årsåldern kontrollera sina värden minst vart femte år, kanske till och med varje år, säger Mats Halldin, läkare och medicine doktor vid livsstilsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Högt blodtryck har också ett samband med andra ohälsotillstånd, som förhöjt blodsocker, höga blodfetter, diabetes och bukfetma.

– Det kallas med ett samlingsnamn för "metabola syndromet". Alla de här faktorerna hänger ihop, så man bör egentligen kolla samtliga och inte bara blodtrycket.

LÄS OCKSÅ: Så vet du om din hjärtklappning är farlig

Vad är ett normalt/bra blodtryck?

Vad som anses normalt kan variera med ålder och allmäntillstånd, men ett friskt blodtryck brukar ligga mellan 100-140 i övertryck och 60-90 i undertryck i viloläge. Det skrivs ut så här: 140/90 mm/hg.

Ligger du över detta har du vad som kallas hypertoni på latin.

Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete, och på sikt skadas kroppens blodkärl. De blir styvare: kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Det bildas också lagringar – som består av fett, blodkroppar och bindväv – på blodkärlens insida.

Detta kan i sin tur få svåra konsekvenser.

LÄS OCKSÅ: Lågt blodtryck? Därför får du blodtrycksfall

Övertryck (systoliskt) och undertryck (diastoliskt)

För att fastställa blodtrycket tittar man på två värden – det systoliska övre trycket och det diastoliska undre trycket. Blodtrycket räknas som förhöjt mellan 140-160/90-100. I vissa fall kan ett av värdena vara högt medan det andra är normalt. Enligt 1177 Vårdguiden är det systoliska trycket, det övre, viktigast att hålla koll på. Särskilt när du passerat 50 år.

Vanliga symptom och riskfaktorer vid högt blodtryck

Tyvärr kan symptomen vara väldigt diffusa och svåra att upptäcka. Många som lider av högt tryck märker ingenting alls och det är först när det är riktigt illa som du blir vars.

I ett tidigt skede drabbas du lätt av exempelvis huvudvärk och trötthet. När du har ett riktigt högt blodtryck, vilket är ett livshotande tillstånd, dyker följande symptom upp:

• Extrem trötthet

• Andnöd

• Svår huvudvärk

• Illamående 

Misstänker du högt blodtryck och känner av dessa symptom bör du snarast möjligt uppsöka vård.

Ett högt tryck sliter nämligen på dina organ, såsom hjärta, hjärna och njurar. Detta medför en ökad risk framför allt för stroke – men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Blodkärlen i ögat kan också skadas.

LÄS OCKSÅ: Svullna ben kan dölja svår sjukdom

Hypertoni som gravid

Om du får högt blodtryck och protein i urinet när du är gravid går det under benämningen havandeskapsförgiftning. Tillståndet uppstår för att du är överkänslig mot partiklar från fostret och moderkakan. Vanligtvis är åkomman lindring men i allvarligare fall kan akut sjukvård krävas.

Blir blodtrycket för högt kan barnet nämligen växa dåligt och dina inre organ påverkas. Då måste läkare hålla dig under regelbunden övervakning för att se till så att allt går som det ska.

Vanligtvis upptäcks förgiftningen under kontroller hos barnmorskan eftersom symptomen är diffusa även här.

Håll dock koll på följande:

 • Plötslig huvudvärk

• Synbesvär, såsom flimmer för ögonen, synfältsbortfall, dimsyn och dubbelseende

• Ont i övre delen av magen

• Illamående och kräkningar

• Hastig uppsvullnad i händer, fötter och framförallt ansiktet

• Allmän sjukdomskänsla, frånvarokänsla och skakighet.

LÄS OCKSÅ: Experten: 7 vanliga tecken på blodpropp

Stress, alkohol och kaffe

I de allra flesta fall går det inte att hitta en enskild orsak bakom vårt höga blodtryck.

Trots att du lever väldigt hälsosamt liv kan du ligga i riskzonen.

Det går nämligen att ha anlag i generna. Den som har högt blodtryck i släkten bör därför vara särskilt uppmärksam.

Flera studier visar dock att livsstilen till ungefär 50 procent påverkar om man drabbas av högt blodtryck eller inte. En överviktig person som röker, dricker mycket alkohol och inte motionerar kan gå från ett kraftigt förhöjt blodtryck till ett normalt – enbart genom att lägga om sina vanor. Kaffe går däremot bra, i nuläget finns inga vedertagna studier som säger att det leder till högt blodtryck.

Följande råd är bra att tänka på:

• Motionera regelbundet och undvika stillasittande samt äta sunt så att du håller en bra vikt

• Rök inte

• Drick inte för mycket alkohol

• Undvika negativ stress

• Undvik saltrik kost

Rökstopp, precis som förbättrade matvanor, förbättrar framför allt prognosen när det kommer till hjärt- och kärlsjukdomar, inte sänkandet av blodtrycket i sig.

I vissa fall kan man behöva börja med att medicinera för att få ner trycket så att det blir möjligt att komma i gång med förändringarna. Har man alltför högt tryck bör man inte anstränga sig för mycket – samtidigt som det är motion som krävs för att få ner det. Då kan medicin under en period vara bra för att bryta den onda cirkeln. Vissa personer kan behöva medicin under längre tid.

Hos omkring 5-10 procent av alla som lider av hypertoni beror det höga trycket på en enskild orsak. Då kallas det sekuner hypertoni. Vanligast är en njursjukdom eller en hormonrubbning. Även p-piller kan påverka. Dessa typer av bakomliggande orsaker kan förhoppningsvis behandlas.

Medicin - betablockerare och ACE-hämmare

Mediciner mot högt blodtryck ger bara ett visst skydd mot hjärtkärlsjukdom. Man kan räkna med att behandlingen minskar risken att få stroke med ungefär en tredjedel, och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. När det gäller risken för hjärtinfarkt påverkas den ännu mer av nivån på blodfetterna.

– Det grundläggande är att man ser över sin livsstil, som mat, motion och rökning, säger Mats Halldin.

– Är blodtrycket mer än lätt förhöjt måste man sannolikt lägga till blodtryckssänkande läkemedel, som man provar ut via sin husläkare. Men man bör inte enbart medicinera, utan livsstilsförändring är oftast nödvändigt för att förbättra den totala risken. Fysisk aktivitet, som jag verkligen vill framhålla, medför mängder av positiva hälsoeffekter, säger Mats Halldin.

Vanliga mediciner som används och eventuella biverkningar:

Betablockerare

Till exempel Seloken ZOC: kan ge ökad risk att få diabetes, trötthet, huvudvärk, yrsel, köldkänsla i ben och armar, buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré och förstoppning. 

ACE-hämmare

Till exempel Renitec: kan orsaka är hosta, yrsel, huvudvärk, trötthet, bröstsmärtor, avsvimning, diarré och illamående. 

Kalciumantagonister

Till exempel Plendil: kan ge ankelsvullnad. I början kan man få ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappningar, yrsel och trötthet.

Angiotensin 2 antagonister

Till exempel Aprovel: kan ge skador gällande muskler och skelett vid fysisk aktivitet/olyckor. Även hudrodnad kan uppkomma.

OBS! Det är ovanligt med biverkningar. De flesta klarar sig utan besvären. Känner man av biverkningar ska man kontakta läkare och kan då få prova en annan medicin.

LÄS OCKSÅ: 12 tidiga tecken på hjärtsvikt att se upp för

När får jag medicin?

När läkaren beslutar om du bör ta mediciner eller inte ser hen till det samlade intrycket. Har du exempelvis diabetes ökar risken för följdsjukdomar

Ska du få ner blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera läkemedel. Du bör hellre ta två olika i låg dos än ett i hög dos eftersom det ger bättre effekt och mindre biverkningar.

• Genom att gå från otränad till vältränad kan många få ner blodtrycket med cirka 10-15 mm/Hg.

• En hög alkoholkonsumtion är en vanlig – ofta underskattad – orsak till högt blodtryck. Dricker man flera glas var och varannan dag och minskar sitt drickande kan detta isolerat leda till en tydlig sänkning av blodtrycket.

• En viktminskning på bara några kilo kan sänka blodtrycket, samt även halterna av blodfetter och blodsocker – vilket sammantaget påtagligt minskar risken för hjärtkärlsjukdomar.

Det finns också läkemedel som kan höja blodtrycket:

• Vanliga värktabletter (så kallade NSAID) kan höja blodtrycket genom att minska utsöndring av salt i njurarna. Till exempel receptfria tabletter som Ipren, Ibumetin, Ibuprofen, Diklofenak och Naproxen samt receptbelagda Celebra.

• Kortisontabletter, som Prednisolon.

• P-piller.

• Läkemedel mot klimakteriebesvär.

Dessutom kan lakrits höja blodtrycket. Men 50 gram om dagen är okej, enligt Livsmedelsverket.

LÄS OCKSÅ: Hjärtinfarkt - 15 tecken som kvinnor & män missar

När man får läkemedel är individuellt

Värde och vanlig åtgärd:

• Max 120/80 = Ett utmärkt blodtryck som unga, friska och normalviktiga personer brukar ha.

• 120-140/80-90 = Förstadium till högt blodtryck. Inget som behandlas hos i övrigt friska. Men det betyder att det finns utrymme för förbättrad hälsa med ändrad livsstil.

• 140-160/90-100 = Förhöjt blodtryck, men räknas som en mildare blodtrycksförhöjning. Om man får läkemedel för att sänka trycket är individuellt. Har man andra riskfaktorer för hjärtsjukdom – som rökning, diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdom i släkten – kan man få medicin.

• 160-180/100-110 = Måttligt förhöjt blodtryck. Många får medicin.

• Över 180/110 = Kraftigt förhöjt tryck. Medicinering är nödvändig.

LÄS OCKSÅ: En tyst hjärtinfarkt är farligare än en vanlig

Läkarens bästa råd för att sänka ditt höga blodtryck

Här listar Mats Halldin tolv konkreta tips på hur du kan hålla blodtrycket i schack.

1. Promenera en halvtimme om dagen

"Det behöver inte vara extrema nivåer alls. Den största effekten får man om man börjar röra på sig från att ha varit stillasittande. Måttlig aktivitet är det som rekommenderas, alltså den aktivitet som oftast blir av. Det minsta man ska göra är att promenera i rask fart, så att man blir lätt andfådd, en halvtimme om dagen. Gör man det så har man sänkt sin risk betydligt, oavsett vad man väger."

2. ...eller i tio minuter tre gånger om dagen

"Man kan dela upp sin fysiska aktivitet i kortare perioder, man behöver inte gå en halvtimme i sträck. Man kan till exempel promenera tre gånger tio minuter, det har lika god effekt. (Men helst inte mindre än tio minuter åt gången.)" 

3. Vardagsmotionera

"Ett viktigt budskap är att små livsstilsförändringar kan ha påfallande stora effekter på hälsan. Gå i trappor när du kan, och promenera i stället för att ta bussen eller bilen. Om det handlar om en lång sträcka: parkera lite längre bort från målet, eller hoppa av en busshållsplats tidigare. Då får du in den viktiga vardagsmotionen." 

4. Skaffa en stegräknare/aktivitetsarmband

"Ett bra mål för hälsan är att gå 10 000 steg om dagen. Det finns många olika stegräknare nuförtiden, inte minst som appar. Det är ett bra sätt att ha koll på hur mycket man går och ger något konkret att sträva efter." 

5. Träna på att stressa av

"När man stressar frisätts hormoner, som ökar blodtrycket. Fysisk aktivitet sänker nivåerna på de här stresshormonerna. Det är också viktigt att skaffa sig kontroll över tillvaron, för att undvika inre stress. Man kan med fördel öva på att stressa av, till exempel genom att välja den lägsta kön i mataffären, samt lära sig att säga nej till saker och ting." 

6. Pausa från mobilen och datorn

"Den ständiga uppkopplingen, att man ständigt är nåbar och jobbar dygnet runt, är också en stressande faktor för många. Stäng av telefonen, datorn och tv:n under perioder på dygnet – och tillåt dig att vara helt fri från intryck." 

7. Sov sju timmar per natt

"För blodtrycket är det viktigt att man kommer till ro och är utvilad. Försök sova sju timmar, varken mer eller mindre, per natt." 

8. Ät regelbundet och inte för mycket

"Man har sett att även överviktiga som motionerar har en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än smala personer som inte motionerar. Men det finns en koppling mellan övervikt och högt blodtryck. Man bör äta regelbundet och begränsa portionerna."

9. Ät Medelhavskost

"Den maten innehåller mycket fleromättade och omättade fettsyror, samt långsamma kolhydrater, vilket är positivt. Ät olivolja, baljväxter som bönor och linser, fisk och skaldjur, samt frukt och grönsaker. Undvik däremot mättat fett, som det finns mycket av i charkprodukter och feta mejerivaror. Bra i sammanhanget är att den här maten faktiskt är god, man behöver inte göra några större uppoffringar. Gör aktiva, nyttiga val i stället för att tänka på förbud och vad man ska undvika. Då blir livet roligare." 

10. Salta mindre och undvik halvfabrikat

"Salt påverkar njurarna, som i sin tur påverkar blodtrycket. Så försök att undvika salt i maten. Och det handlar inte bara om saltet vi saltar med – utan den största boven är halvfabrikat och färdigmat vars saltmängd vi inte kan kontrollera."

11. Rök inte

"Det har sannolikt ingen direkt effekt på blodtrycket, men det påverkar hela hjärt-kärlrisken radikalt. Den största faran med högt blodtryck är att man kan få stroke och hjärtproblem – och rökningen förstärker den effekten ordentligt."

13. Drick måttligt med alkohol

"Här vill jag vara lite försiktig, dels för att det finns en beroendepotential i alkohol, dels för att vetenskapen inte är helt enig. Men sannolikt har en liten mängd alkohol, det vill säga något glas vin ibland, positiv effekt på hjärt-kärlrisken."

En hög alkoholkonsumtion kan däremot bidra till högt blodtryck

Alla vuxna bör kolla blodtrycket

Varannan som har högt blodtryck vet inte om det – och bara en av tre får behandling, visar en internationell studie som gjorts i 17 länder.

Alla vuxna bör kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket normalt kan du göra en ny mätning efter några år. Ligger det i gränsområdet – kring 140/90 mmHg – bör du kolla det en gång om året. Du kan mäta trycket på en vårdcentral och på vissa apotek. På apotek kan du också köpa en blodtrycksmätare och mäta hemma. Man ska alltid vila i fem minuter innan man mäter. En halv timma före bör man inte dricka kaffe eller röka, vilket tillfälligt kan höja trycket. Att mäta hemma kan vara motiverat till exempel om du får medicin mot högt blodtryck och vill följa upp behandlingen. Är du orolig för att du har högt blodtryck bör du låta mäta det första gången på en vårdcentral.

Blodtrycket mäts vanligen genom att en manschett pumpas runt överarmen i höjd med hjärtat. Sen mäter man vilket tryck i manschetten som hindrar blodet från att passera ut i armen. Det motsvarar trycket inne i blodkärlen.

Vid lågt blodtryck – drick och motionera

Normalt gäller att desto lägre blodtryck, desto bättre – så länge man inte får problem med yrsel och svimningskänslor när man reser sig. Om du är frisk och inte tar blodtrycksmediciner är för lågt blodtryck vanligen inget att oroa sig för.

Drick ordentligt med vatten och motionera, är viktiga råd. Träning hjälper hjärtat och musklerna att pumpa runt blodet.

Ät mer grönt – och minska trycket

I en studie fick 35 friska personer äta enbart vegetarisk mat utan processade produkter som socker och vitt mjöl i 21 dagar. Deras blodtryck sänktes i snitt med 7 mmHg.

En hälsosam kost bidrar till ett friskare blodtryck.

• Här är livsmedel som i studier visat sig bra med tanke på blodtrycket: Grönsaker, fisk, kyckling/kalkon, ärtor och bönor, nötter, olivolja.

• Minska på: Rött kött, socker, färdigmat, salt. Mycket salt kan höja blodtrycket – och vi får i oss dubbelt så mycket som rekommenderas.

Högt blodtryck vanligare bland äldre kvinnor

Bland yngre och medelålders är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom – högt blodtryck är något vanligare hos kvinnor.

Generellt är det vanligare med högre blodtryck högre upp i åldrarna - det beror på att blodkärlsväggarna i artärerna blir stelare med åren. Åderförfettning – som även kallas åderförkalkning – ger också ett högre blodtryck.

Ofta högt blodtryck vid typ 2-diabetes

Ungefär två av tre personer med typ 2-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning som kräver behandling. För den som har diabetes typ 2 är kontrollen av blodtrycket minst lika viktig – kanske till och med ännu viktigare – som att ha koll på blodsockret för att undvika komplikationer.

Högt blodtryck är ingen sjukdom i sig

Ett måttligt förhöjt blodtryck är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk – ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Men om det höga blodtrycket har börjat ge en mätbar påverkan på organ som hjärta, hjärna eller njurar är det en del av en sjukdomsprocess.

Trycket är lägst på natten

Blodtrycket varierar normalt ganska mycket under dygnet. Det är som lägst i vila och allra lägst på natten när vi sover. Om man till exempel på dagen som högst har ett tryck på 180/100 kan man på natten ha ett blodtryck på 90/50. Den här stora variationen gäller både hos personer med normalt och högt blodtryck.

Blodtrycket stiger också vid ansträngning, stress och smärta.

Källor: Line Sjöström, läkarchef på Carlanderska sjukhuset i Göteborg, Vårdguiden, Hjärt- och lungfonden, Livsmedelsverket, Mats Halldin, Mats Halldin, läkare och medicine doktor.