Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 30 apr 2013 14:57

Hitta det dolda sockret och förbättra din hälsa

Här i bildspecialen hittar du de vanligaste sockorgömmorna.<br>Smoothies, vitamindrycker och sportdrycker.

Här i bildspecialen hittar du de vanligaste sockorgömmorna.
Smoothies, vitamindrycker och sportdrycker.

1/10

Foto: Lilyana Vynogradova

Ketchup, såser, marinader och dressingar.

Ketchup, såser, marinader och dressingar.

2/10

Foto: Brent Hofacker

Charkprodukter som korv, skinka och kalkon.

Charkprodukter som korv, skinka och kalkon.

3/10

Foto: Barbara Dudzi?É Öska

Bröd och kex.

Bröd och kex.

4/10

Juicer.

Juicer.

5/10

Foto: Ingram Publishing

Müsli och flingor.

Müsli och flingor.

6/10

Foto: Jill Chen

Lightprodukter.

Lightprodukter.

7/10

Foto: Christian Örnberg

Messmör, mjukost och liknande.

Messmör, mjukost och liknande.

8/10

Foto: Jacek Chabraszewski

Smaksatta mejeriprodukter, risifrutti och liknande.

Smaksatta mejeriprodukter, risifrutti och liknande.

9/10

Foto: Martin Poole

Färdiglagade rätter, kryddblandningar och buljong.

Färdiglagade rätter, kryddblandningar och buljong.

10/10

För mycket socker kan göra dig både tjock och sjuk. De flesta får i sig betydligt mer än vad man tror. Det finns där du minst anar det och i nya former som du knappt hört talas om.

Med enkla knep kan du minska ditt sockerintag och risken för ohälsa.

Du kanske inte tänker på det, men i många av de matvaror som du äter varje dag finns lite socker. Det finns i bland annat skinka, bröd, dressingar, kryddblandningar, juice och fruktyoghurt. Dessutom äter vi mycket stärkelserik mat som innehåller snabba kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.

Det är därför inte lätt att veta exakt hur mycket socker man får i sig. Problemet är att de flesta antagligen har ett större intag än vad man tror. Eftersom socker finns i många matvaror där vi inte förväntar oss det är det svårt att undvika det.

- Jag tror vi underskattar hur mycket sött vi får i oss, det smygs in lite här och lite där utan att man märker det. Det finns mycket dolt socker i varor där det egentligen inte behövs, som ketchup och kött. Vi behöver vänja oss av med det, för det är inte bra för kroppen, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi som bland annat skrivit boken "Maten som stärker din hälsa".

 

Vi har vant oss vid den söta smaken, och för vissa går det så långt att suget efter sött blir så starkt att det blir en typ av beroende. Men även generellt får de flesta i sig betydligt mer socker än vad som rekommenderas.

Det påverkar vår hälsa, ny forskning visar att vårt ständiga intag av socker påverkar kroppen negativt och kan bidra till vanliga välfärdssjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

- Socker är dåligt främst av två anledningar. Det stimulerar aptiten, gör att vi äter för mycket och går upp i vikt. Det påskyndar också åldrandet eftersom det stimulerar inflammation i kroppen.

 

Men vi får i oss betydligt mer sött än det klassiska vita sockret. På senare år har också en hel rad av andra socker­arter och sötningsmedel­ dykt upp i våra livsmedel. De heter bland annat fruktos­sirap, glukossirap, malto­dextrin, druvsocker, majs­stärkelse, ­aspartam och stevia.

Varje år äter vi enligt Jordbruksverket runt 40 kilo socker per person i Sverige. Den mängden har varit relativt konstant sedan 1960-talet, därför brukar det hävdas att vår sockerkonsumtion inte har ökat.

- Socker har bara setts som halvfarligt för hälsan eftersom vi inte anses äta så mycket. Beskrivningarna av sockrets nackdelar är försiktiga utifrån den bilden, Livsmedelsverket säger till exempel att socker kan ingå i en balanserad kost, säger Kristian Petrov, forskare i idéhistoria och medicinsk humaniora vid Södertörns högskola. Han har studerat statistiken kring vårt sockerintag och hävdar att den är felaktig och döljer ett ökat intag.

 

För om man räknar in de nya sockerarterna har vår konsumtion definitivt ökat. Hur mycket vi äter av dessa är det ingen som vet, Jordbruksverket för ingen statistik över det. Det enda de redovisar är mängden vitt socker.

- Vårt konsumtionsmönster har ändrats, vi går mot att använda mer fruktos- och glukossirap i maten. Ingen vet exakt hur mycket vi äter, men inofficiell statistik från Jordbruksverket säger att vi får i oss runt tjugo kilo per år av andra sockerarter förutom vitt socker. Slår man ihop det med sockerintaget ligger vi nästan på samma nivåer som USA.

Vi äter också mer av de varor där de nya sockerarterna används, som till exempel godis, glass, vitamindrycker, såser och flingor.

De nya sockerarterna har samma negativa effekter på kroppen som vanligt socker. De påverkar blodsockret, blodfetterna, vikten och ökar risken för sjukdomar. Men det nya sockret är i vissa fall till och med värre.

 

Forskning har visat att fruktossirap är en riktig hälsobov. Det beror på att fruktos fungerar dåligt som energikälla för muskelcellerna. I stället är det levern som tar upp fruktosen och omvandlar den till fett, till exempel de skadliga fettsyrorna triglycerider. Ett högt intag av fruktos anses bidra till de allt vanligare sjukdomarna fettlever, bukfetma och typ 2-diabetes.

- Det vanliga vita sockret är faktiskt bättre än fruktossirap. Vitt socker innehåller mer glukos, det kan kroppen använda som energi. Fruktos kan varken muskler eller hjärnan ta upp, det tas upp av levern och omvandlas till fett, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson.

För hälsans skull rekommenderar hon att man undviker alla sötade produkter, vare sig de innehåller vanligt socker, andra sockerarter eller sötningsmedel.