Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 19 jan 2010 08:22

Uppdaterad 19 jan 2010 11:36

Hemlig agent var Bergmans käresta

På en bro över Seine.
Karin Lannby älskade Paris, där slutade hon också sina dagar.

På en bro över Seine. Karin Lannby älskade Paris, där slutade hon också sina dagar.

Foto: Privat

Karin Lannby var nattens drottning. Diplomater, businessfolket, mystiska män med tjocka plånböcker och utländska namn - alla älskade att festa med den charmiga svenskan. För henne var krogkvällarna ännu ett arbetspass. Hon var hemlig agent för den svenska militära underrättelsetjänsten, Must. Inte ens pojkvännen regissören Ingmar Bergman kände till hennes hemliga liv.
Hennes agentnamn var ”Annette”. Ute i Europa pågick andra världskriget. Ryktena gick att neutrala Sverige kunde bli nazisternas nästa offer i norr, efter Danmark och Norge.
Stockholm på den tiden var en häxkittel, världens spiontätaste stad. Amerikanernas OSS (som blev CIA), britternas MI5, tyskarna, japanerna, ryssarna, hela bunten, smög runt husknutarna och spionerade på varandra och på människor som smugglats ut från krigsområdena.
Ingmar Bergman och Karin Lannby. Bilden är ett montage från bokomslaget till "Karin Lannby - Ingmar Bergmans Mata Hari".
Karin Lannby var den lysande stjärnan bland de svenska agenterna. Hennes älskare var en ung regissör som börjat göra sig ett namn på Stockholms teatrar. Ingmar Bergman hette han. Om fästmannen rapporterade spionen till cheferna i den militära staben:
”Ingenting för er, helt ofarlig”.
Bergman och Karin Lannby levde bohemliv i en etta på Tavastgatan på Söder i Stockholm. Han var 22, hon två år äldre.

"Hon var en sfinx, en gåta"

Regissören hade ingen aning om att älskarinnan levde ett dubbelliv. På dagarna jobbade paret tillsammans på en ny teater, Sagoteatern, i Medborgarhuset i Stockholm. På kvällarna satt Bergman vid hennes gamla Smith Corona skrivmaskin och skrev på pjäser medan Karin klädde sig elegant för att ge sig ut i nattvimlet.
Bergman var oerhört svartsjuk.

– Deras förhållande var kaotiskt, och det tog slut när Bergman blev
utslängd av en starkare rival, säger radions förre utrikeskorrespondent Anders Thunberg, 68, som skrivit boken om en av krigstidens viktigaste svenska spioner. ”Hon var en sfinx, en gåta, ett oförklarligt mysterium”, sa Bergman långt senare.
Boken ”Karin Lannby – Ingmar Bergmans Mata Hari” (Natur & Kultur) kom 15 oktober.
Bergman kunde aldrig glömma de stormiga åren med Karin Lannby. I sin självbiografiska bok ”Laterna Magica” skrev han:
”Hon bjöd mig på många slags erfarenheter, hon blev en blåslampa på min intellektuella lättja, min andliga slarvighet och förvirrade sentimentalitet. Dessutom tog hon hand om min sexuella hunger, hon öppnade gallret och släppte ut en galning”.
– Karin höll sitt andra liv hemligt, även för pojkvännen. Det skulle varit fruktansvärt farligt om det kom ut, säger Anders Thunberg.

Avslöjad av Ingmar Bergman?

Långt efter att förhållandet tagit slut tycks Bergman ändå ha förstått. 1947 skev han manus till Gustaf Molanders film ”Kvinna utan ansikte”. Huvudpersonen var Ruth Köhler – enligt Bergman ”ett överklassluder, en kvinna som sålde sin kropp till den som betalade bäst”.
Inför filmpremiären avslöjade Bergman att det fanns en verklig Ruth Köhler.
– Hon har ett mycket spännande förflutet. Bland annat deltog hon i spanska inbördeskriget och togs tillfånga av Francosoldater. Genom sin skådespelartalang lyckades hon komma ur fångenskapen.
Det hade hänt Karin Lannby. Hon greps av Franco-milis söder om Pyrenéerna mitt under brinnande inbördeskrig. Hon hade uppdrag av kommunisterna på motståndarsidan. Hon krånglade sig ur knipan men berättade aldrig hur.
Anders Thunberg delar inte Bergmans uppfattning att Karin Lannby ”sålde sig till den som betalade bäst”.
– Hon spionerade för att hon ville hjälpa Sverige. Hon hade egna erfarenheter från inbördeskriget i Spanien, hon ville göra en insats så att vi inte skulle dras in i världskriget.
Thunberg har läst 1 700 tidigare hemligstämplade rapportsidor från den hemlighetsfulla agenten ”Annette” i Musts och Säpos arkiv. Där fanns ett kodnamn – men vem var den hemlighetsfulla svenskan? Med hjälp av kontakter lyckades Anders Thunberg få fram hennes rätta namn i CIA-arkivet i Maryland, USA.
VÄRLDSSCOOP. Karin Lannby sökte upp banditledaren Giuliano i hans gömställe på Sicilien. Bilderna spreds över hela världen. "I slept three nights at the side of Sicilys Robin Hood", löd en av rubrikerna i en engelsk tidning från september 1949.
– Både OSS och MI5 beskriver Karin Lannby som en Gestapoagent. Det är absolut fel. Hon lyckades nästla sig in hos tyskarna på uppdrag av Must. Hon var en idealist med ett starkt rättvisepatos.

Kände dåtidens kändissverige

Karin Lannby var skådespelerska, inte särskilt framgångsrik – men ändå ganska välkänd. Hennes närmaste bekantskapskrets var dåtidens kändisar: poeten Nils Ferlin, författaren Stig Dagerman, norske författare Aksel Sandemose som flytt till Sverige efter att nazisterna upptäckte att han samarbetade med motståndsrörelsen, blivande toppolitiker i exil som österrikaren Bruno Kreisky och tysken Willy Brandt.
Författaren Stig Dagerman. Foto: K Special
Karin Lannby kände alla. Det gjorde henne lämplig som hemlig agent. Dessutom hade hon varit aktiv kommunist och hoppat av. Det gav henne trovärdighet och alibi.
– Hon drogs till den skuggvärld som kännetecknar underrättelsetjänsten. Där fanns en spänning som Karin alltid sökt. Så vitt jag vet anmälde hon sig frivilligt som agent, berättar Anders Thunberg.
Stockholms flotta krogar och enkla kaféer som Norma och Lilla Prag var hennes estrad. Där föll männen för hennes rökhesa skratt och mörkblå ögon.
– Hon struntade i hur dåtiden såg på sexuellt utlevande kvinnor. Hon tyckte att kvinnor hade samma rätt att ta för sig på det sexuella området, säger Anders Thunberg.
”Annettes” rapporter var detaljerade. Om en lettisk konstnär som var gift med en av hennes vänner skrev hon: ”Aktiv trotskist. Hans utgifter förfaller åtskilligt för stora för inkomsterna”.
Om en manlig bekant som utvisats från Holland: ”Tror att han är engelsk eller möjligen tysk spion”.
Karin Lannby jobbade som hemlig agent i nio år. Vid minst ett tillfälle var ”Annette” dubbelagent. Hon värvades av en tysk spion som var baron från Finland, för att komma åt en rysk kod (som användes för att dechiffrera hemliga meddelanden). Karin Lannby höll hela tiden Must informerad.
Baronen greps och utvisades. Samtidigt arresterades Lannby – för att hennes agentroll inte skulle avslöjas. Hon släpptes efter några dagar.
DAGENS TIDNING. Karin Lannby alias "Annette" kände sig hemma i Frankrike. Där bosatte hon sig efter kriget och gifte sig med en arbetarpräst, Loulou Bouyer. Foto: Privat
Efter kriget bytte Karin Lannby namn, flyttade till Paris och fick filmroller under namnet Maria Cyliakus. I Frankrike fick hon problem med myndigheterna.
Orsaken var att hon i Stockholm umgåtts med en fransman som underrättelsetjänsten misstänkte var rysk spion.

Nobbades av sina forna chefer

Karin Lannby försökte få hjälp av sina gamla chefer i Sverige som tack för många års tjänst. Hon fick nobben. ”Annette” tillhörde en kategori medarbetare som officiellt inte fanns.
– En kvinnlig spion var förbrukningsmaterial. Hon stod högt i kurs så länge hon levererade nyttiga rapporter. Sen kastades hon bort, säger Anders Thunberg.

I stället fick Karin Lannby stöd av franska författare, med den blivande Nobelpristagaren Albert Camus i spetsen. De skrev ett öppet brev i tidning, och det ledde till att svenskan
fick sitt uppehållstillstånd.
Hon dog vid 91 års ålder på ett vårdhem i en förort till Paris. Om åren i hemlig svensk tjänst berättade hon aldrig.