Heidi, 32, blev förkyld – halva ansiktet förlamades

1 av 3: Heidi hade fått Bells pares, en halvsidig ansiktsförlamning.

Foto: Privat

2 av 3

3 av 3

Efter en kväll i april kunde Heidi Norrgård plötsligt inte längre le.

Hennes uttrycksförmåga försvann och vardagen blev svårare. 

– ”Nu har jag fått en stroke”, det var den första tanken. Jag ringde 112 direkt, säger Heidi.

Andra har också läst

Det var en kväll i april som Heidi Norrgård, 32, precis hade nattat sina barn på Värmdö, när hon märkte att hennes öga började rinna.

Hon tänkte att det förmodligen var en ögoninflammation och satte sig framför tv:n. Men ögat fortsatte rinna och Heidi fick svårt att se. Hon gick då för att borsta tänderna, något som ledde till att hon kände att hennes mun var bortdomnad.

Heidi kollade sig i badrumsspegeln och såg till sin förskräckelse hennes mungipa hängde.

– ”Nu har jag fått en stroke”, det var den första tanken. Jag ringde 112 direkt, säger Heidi.

Foto: Privat

Heidi hade drabbats av Bells pares

Ambulansen körde Heidi till sjukhuset och även läkarna misstänkte först att hon hade drabbats av en stroke. Men så var inte fallet, det visade sig att Heidi hade fått Bells pares, halvsidig ansiktsförlamning. 

– Jag hade haft ett förkylningsvirus veckan innan så läkarna berättade att det kunde bero på det. Alltså att viruset hade satt sig på ansiktsnerven hade svullnat upp, säger Heidi. 

”Såg sur ut hela tiden”

De första två veckorna bestod av smärta och yrsel för Heidi. Hon kunde varken blunda, äta, prata som vanligt eller röra den högra ansiktshalvan. 

– Jag kunde knappt gå ut eftersom ögat var öppet, det blev problem både när det blåste eller var soligt. Så fort jag försökte dricka rann allt bara ut, jag sluddrade jättemycket och dessutom såg jag sur ut hela tiden, säger Heidi och fortsätter:

– Det var väldigt tufft att förlora mitt utseende och min förmåga att utrycka mig, jag blev en ofrivillig surtant. Samtidigt var jag så tacksam över att jag inte drabbats av något allvarligare, säger hon.

Foto: Privat

Heidi kände att hon hade förlorat sitt utseende

Skämdes i början

Till en början kände sig Heidi ensam i sin sjukdom och hon kände skam över saknaden av sitt utseende.

– Jag kände mig så fåfäng. Jag visste att jag borde vara tacksam att de bara var mitt utseende som drabbats men det var väldigt tufft att inte se ut som jag gjort. Jag kände mig ful, säger hon.

Efter en månad valde Heidi att posta ett inlägg i en Facebook-grupp, där hon sökte efter andra som också hade Bells pares. I gruppen hittade hon många andra att prata med som upplevt samma känslor som henne själv.

– Nästan alla jag pratade med hade tänkt samma. De hade också känt sorg över att ”förlora” sina utseenden. Det var skönt att känna att det var okej att vara ledsen över det, säger hon.

”Jag hade precis gett upp hoppet”

Heidi hade fått höra att det tidigare tagit tre månader innan andra patienter varit helt återställda. Men tiden gick och i augusti var Heidis tredje månad förbi, hon hade då inte känt ett enda tecken på förbättring. 

– Jag hade precis gett upp hoppet när jag kände att det pirrade till i kinden. Det var helt fantastiskt, säger Heidi.

Sedan dess har förlamningen sakta men säkert börjat släppa från Heidis ansikte. Heidi är fortfarande inte helt återställd men kan nu stänga ögat, prata utan att sluddra, och le.

– Nu är jag glad för varje liten rynka jag får eftersom det är ett tecken på framsteg. Det är en bra bit kvar men nu börjar jag ändå känna att det här kan jag leva med, säger hon.

Ansiktsförlamningen har fått Heidi att se på sitt utseende med nya ögon.

– Jag är så tacksam för mitt utseende nu och önskar att jag inte hade varit så kritisk innan. Man förstår verkligen inte vad man har förrän det är borta, säger hon.

Foto: Privat

I dag ser Heidi ut såhär och kan både le och prata utan att sluddra.

 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här