Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA

Publicerad 8 nov 2018 12:51

Vintersolståndet 2018: Snart väntar ljusare tider

Den 21 december 2018 klockan 23.23 inträffar vintersolståndet. Efter det blir det bara ljusare.

Den 21 december 2018 klockan 23.23 inträffar vintersolståndet. Efter det blir det bara ljusare.

1/2

Foto: Shutterstock

"Ljuset gör att hjärnan klickar i gång och börjar jobba hårdare. Man blir gladare och piggare av ljus", säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi.

"Ljuset gör att hjärnan klickar i gång och börjar jobba hårdare. Man blir gladare och piggare av ljus", säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi.

2/2

Foto: Shutterstock

Fredagen den 21 december 2018 genomlider vi årets mörkaste och kortaste dag - eller Vintersolståndet som det också heter.

Därefter väntar äntligen ljusare tider, vilket inte bara är livsnödvändigt för humöret.

– Ljus gör att hjärnan klickar i gång, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet.

Varje år drabbas miljoner människor i norra Europa av vinterdepression.

I december känns det knappt som vi i Sverige hinner se solen alls och går därmed miste om den viktiga D-vitaminboosten. Men nu vänder det. Den 21 december infaller det som i folkmun kallas "årets mörkaste dag" eller "årets kortaste dag".

Vad är vintersolstånd?

Vintersolståndet är tidpunkten då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet – och 2018 infaller detta den 21 december klockan 23.23. Antalet soltimmar är försvinnande få.

Bor du norr om polcirkeln kikar solen inte fram överhuvudtaget.

Datum för vintersolståndet

Datumet varierar från år till år, bland annat beroende på hur skottåren infaller. Lyckligtvis kommer belöningen snabbt eftersom det redan dagen därpå börjar bli ljusare igen. Och ljuset är oerhört viktigt för att vi ska må bra.

– Det händer ingenting omedelbart, för förändringstakten är så långsam de första veckorna. Det är först i januari det märks biologiskt. Men å andra sidan har det nog en indirekt positiv effekt eftersom folk vet att det blir ljusare, har Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet, tidigare sagt till Hälsoliv.

– Ljuset gör att hjärnan klickar i gång och börjar jobba hårdare. Man blir gladare och piggare av ljus, fortsätter han.

Brist på D-vitamin, vanligt i norr

Bristen på naturlig D-vitamin är ett stort problem på det norra halvklotet. Det är ett av kroppens viktigaste näringsämnen och flera studier har hittat samband mellan depression och D-vitaminbrist. En teori är att vitaminet verkar i samma område av hjärnan som påverkar vårt humör, genom exempelvis "lyckohormonet" serotonin. Bristen på vitaminet kan också orsaka muskel- och ledvärk samt onormalt svettande.

LÄS OCKSÅ: D-vitamin – får du tillräckligt?  

Vintersolståndet i mytologin

Hur viktig dagen var förr i tiden är något oklar. Tidigare forskning i ämnet pekar ut vintersolståndet som en högtid i Skandinavien där övernaturliga makter hade fri lejd att ställa till djävulskap. Det har också pekats ut som en föregångare till julen under namnet Midvinterblot, men där går meningarna isär.

Det finns dock en hel rad högtider som firas världen över i nära anslutning till vintersolståndet, däribland den judiska högtiden Tekufot tevet.

Ales stenar - häxor i soluppgång

Österlens berömda Ales stenar sägs också ha en koppling till vintersolståndet. Det råder delade meningar om vad monumentet egentligen är, men vissa hävdar att det kan ha fungerat som en solkalender. Stenarna tycks nämligen vara anlagda så att de pekar mot solens uppgång under vintersolståndet och solens nedgång under sommarsolståndet. Några vetenskapliga belägg finns dock inte. Enligt Wikipedia anordnas det även årliga resor till stenarna där så kallade "nyhäxor" samlas vid soluppgången för att fira vintersolståndet.