Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA>VIKT

Publicerad 13 nov 2018 17:04

Överviktsforskaren: Sluta banta - det fungerar inte

Erik Hemmingsson forskar om övervikt vid GIH och är nu aktuell med boken ”Slutbantat”.

Erik Hemmingsson forskar om övervikt vid GIH och är nu aktuell med boken ”Slutbantat”.

Foto: Pressbild

Varför fungerar det inte att banta? Och hur kommer det sig att vissa blir överviktiga medan andra inte blir det?

Överviktsforskaren Erik Hemmingsson berättar om de bakomliggande faktorerna.

– Det finns otroligt många negativa stereotyper om att överviktiga äter mycket och är lata.

Soppdiet, juice-cleansing, kalorisnåla sallader. Det finns otaliga bantningsmetoder och knep där ute för folk som strävar efter att gå ner i vikt. Men även om vissa av de här bantningskurerna och dieterna får kilona att rasa håller det sällan i längden. 

Varför? För det första: Få orkar följa en diet längre än en kort period. För det andra: Våra kroppar är inte gjorda för att späkas smala.

Tvärtom kan det få motsatt effekt. Man går upp kilona igen, och kanske till och med mer.

– Bantning ökar faktiskt risken för övervikt senare i livet, säger Erik Hemmingsson, överviktsforskare och snart aktuell med boken ”Slutbantat”.

Därför fungerar det inte att banta

På papperet verkar det enkelt: Det handlar ju om att förbränna fler kalorier än vad man stoppar i sig. Så varför fungerar det inte i praktiken? 

Överlevnadsinstinkt, menar Erik Hemmingsson. Vår kropp gillar inte att svälta, och kommer visa det.

– När man bantar försätter man kroppen i ett svältläge, och den svarar genom att aktivera olika försvar. När vi tömmer fettdepåerna kommer kroppen att motverka det, för den tycker inte om att energin försvinner, förklarar Hemmingsson.

Kroppen sätts ut balans. Medan hungerhormonet ghrelin ökar minskar mättnadshormonet leptin. Följden blir ett ökat sug av mat i allmänhet och snabba kolhydrater i synnerhet. 

– Mättnadssignalerna är till för att kroppen ska befinna sig i balans, så att man inte får i sig för mycket eller för lite energi. När man viljemässigt försöker ignorera de signalerna blir det fel. Det finns personer som tycker att det är så viktigt att inte ha övervikt att de bantar och sedan får kämpa som galningar för att bibehålla vikten. Som lejontämjare. Det är inget vidare roligt liv att leva - det är ett högt pris.

I dag vet man att övervikt inte är så enkelt som vad vi äter och hur mycket vi motionerar.

Foto: Shutterstock

Eftersom kroppen är smart kommer den också att ställa om och bli mer energisnål, något som gör att viktminskningen avstannar.

– Förbränningen blir sämre eftersom kroppen vill fortsätta lagra fettet.

Och så var det där med våra fettceller. 

– Vi föds med ett visst antal fettceller och vissa har betydligt fler än andra, förklarar Hemmingsson.

Efter 20 års ålder upphör fettcellerna att öka i antal. Medan normalviktiga personer har mellan 40 - 50 miljarder fettceller kan överviktiga ha mer än dubbelt så många i vuxen ålder. De här cellerna går inte att bli av med. De blir mindre i samband med viktnedgång, men de försvinner inte. Eftersom fett är så viktigt för vår överlevnad gör cellerna också sitt bästa för att se till att de är fulla av det.

Vikten påverkas av gener och barndom

I dag vet man att övervikt inte är så enkelt som vad vi äter och hur mycket vi motionerar.

- Det finns otroligt många negativa stereotyper om att överviktiga äter mycket och är lata, men majoriteten av vad vi väger har inget med individens val att göra, säger Erik Hemmingsson.

Till stor del beror vår vikt och kroppsstorlek på de gener vi ärver, och dem kan man inte göra så mycket åt.

Foto: Shutterstock

– Vi har olika kroppstyper. Vi föds med helt olika förutsättningar att lagra på oss fett och extra vikt. Födelsevikten spelar roll - föds man tung är chansen stor att man är stor som vuxen, säger han.

Men det som händer under våra första levnadsår har också visat sig ha betydelse för vikten. Man vet till exempel att barn som haft en tuff uppväxt eller varit med om trauma har lättare att lägga på sig extra kilon. 

Dels för att de här barnen ofta utvecklar en känslighet för stress, som följer med upp i vuxen ålder. Stresshormonet kortisol, som man kan få förhöjda nivåer av vid kronisk stress, signalerar till kroppen att lagra fett i buken. Många som har en stökig barndom bakom sig har också tidigt lärt sig att söka tröst i mat.

– De första fem levnadsåren är så brutalt viktiga. Det gäller inte bara övervikt, utan en stor del av den ohälsa vi har i dag har grogrund i de tidigare åren då vi är beroende av våra föräldrar. De flesta föräldrar gör säkert så gott de kan, men trauma, otrygghet och brist på kärlek sätter spår.

LÄS OCKSÅ: 6 myter om övervikt du måste sluta tro på

Stressen spelar roll

Det här med stress är ett växande problem. Ett tydligt tecken på vilket grepp det har om vårt samvete är statistiken som visar att allt fler sjukskrivs för utbrändhet. 

Stress gör det också lättare att gå upp i vikt. Vi blir helt enkelt mer sugna på ultraprocessad mat som snacks, snabbmat och annan ”skräpmat”, eftersom det skänker tillfällig tröst.

– Det frisätter dopamin som är ångestdämpande och ger stresslindring. Men det är ett väldigt dåligt sätt att hantera jobbiga känslor och tankar, säger Erik Hemmingsson.

– Vi är ju beroende av mat, det är ett faktum, och om man har mycket stress och bagage så uppstår lätt ett matmissbruk. Skräpmaten är starkt vanebildande. Efter en stressig dag är det gott att äta en chokladbit till exempel. 

Finns det ett sockerberoende? Om detta tvistar de lärde.

– Sockerberoende är inte som sprut-heroin, men det är något ditåt. Det är en subjektiv värdering, om en individ känner att den är sockerberoende så är den väl det. Det är väl det som är det viktiga, hur individen upplever det?

Är det möjligt att gå ner i vikt, och hålla den?

Utifrån forskning kan man säga att bantning är dömt att misslyckas främst på grund av två saker: 

1) Det är tråkigt och krävande och således svårt att fullfölja.

2) Kroppen är programmerad att gå på sparlåga när tillgången till mat minskar.

Foto: Shutterstock

Betyder det här att det inte går att gå ner i vikt långsiktigt?

– Kroppen kan alltid förändra sig, men för vissa personer är det extremt svårt att gå ner i vikt med hjälp av livsstilsförändringar. Men jag vill påstå att om man gör ett väldigt gediget arbete med sig själv, analyserar varför man lagt på sig extravikten och lär sig förstå sin kropp och hur den fungerar så har man förutsättningar att gå ner i vikt. Men att hålla på att banta kommer inte att fungera.

Att ha viktminskning som mål i livet är ingenting som Erik Hemmingsson rekommenderar, tvärtom tror överviktsforskaren att det är bättre att strunta i vikten.

– Vi lever i en miljö där vi blir översköljda med stress och skräpmat. Jag tror att vi alla måste acceptera en viss övervikt.

Men det finns en hel del enkla saker du kan göra för ditt välmående, som också kan göra att fettprocenten i kroppen minskar.

Här kan du läsa mer om Erik Hemmingssons tips.